Semester – inte bara i rymden
När vi på redaktionen nu lämnar sommarnumret till tryck blir den samlade känslan, när jag läser alla reportage, att människan är fantastisk. Och skrämmande kanske, i sin iver att förändra, förbättra och föröka. Men så snillrik.
Människan förstör förstås också i en rasande takt. Men samtidigt kämpar vi på med att förstå varför det blir fel. Och vi försöker förstå vad vi ska göra för att ställa till rätta. Forskning handlar ju om att begripa världen och i bästa fall göra den till en bättre plats. Men som vi numera vet är det inte alltid så lätt att förändra en sak, utan att det också för med sig oväntade och kanske oönskade effekter någon helt annan stans.
I reportaget Skräck styr livet i havet blir det mycket tydligt hur snillrikt naturen är beskaffad. Svenska forskare har visat att växtplanktons rädsla för att bli uppätna kan bidra till storskaliga, giftiga algblomningar – och att rädslan bland annat utlöses av ämnen som hoppkräftor utsöndrar i sin jakt på alger att äta.
I reportaget Dräkten som ger dig robotstyrka beskrivs hur forskare och utvecklare skapar redskap som ska förhindra att människor skadas genom tunga lyft och monotona rörelser. Att med mekanik förstärka kroppen är ju en superbra idé. Men vad händer i resten av kroppen när en del av den får superkrafter – löser vi ett problem och skapar ett nytt? Bara genom att forska och testa kan vi hitta svaren.
Våra kroppar är så oerhört komplexa, och mycket av vår uppfinningsrikedom har gått ut på att förenkla för oss, genom att hitta lösningar som gör att vi inte behöver använda kroppen. Samtidigt pekar allt mer på att ett stillasittande liv inte alls är bra för oss. I reportaget Spring för livet visar forskare att det pågår en dragkamp inom oss, mellan apan som vill vara stilla och människan som är skapad för rörelse. Författaren går så långt som att säga att evolutionen har dömt oss till ett liv i rörelse.
I sommar är det 50 år sedan den första människan landade på månen. Nu planeras nya månfärder, kryddade med drömmen att därifrån resa vidare till Mars. I reportaget framgår att mycket av forskningen kring rymdresor handlar om teknik (och pengar). Men rymdresor kräver också att man hittar lösningar på hur våra känsliga kroppar ska klara av långa resor utan möjligheter till rörelse. I veckan kom nyheten att Nasa är redo att börja ta emot turister på den internationella rymdstationen, ISS, redan nästa år. Andra intressanta och betydligt resurssnålare semestertips hittar du på sidan 22. Där har vi bett framstående forskare ge oss sina bästa restips på platser i Sverige som erbjuder både nya upplevelser och kunskaper. Själv hoppas jag nå den lilla orten Töre i Kalix kommun, på egen köl och under segel. Töre är Bottenvikens nordligaste punkt: N 65 O54’07E 22 O39’00.
