Annons

Har du tankar och idéer om detta nummer av tidningen? Mejla mig! viveka.ljungstrom@fof.se

Hjärnan är kropp och själ tillsammans

Publicerad:

2019-10-24

Det här numret av Forskning & Framsteg ägnar vi nästan uteslutande åt hjärnan, på ett eller annat sätt.

Enlig Folkhälsomyndighetens senaste rapport Folkhälsan i Sverige 2018 har var femte svensk någon gång fått diagnosen depression av läkare. I Europa är depression den enskilt största orsaken till funktionsförlust och långvarig nedsatt hälsa, enligt Världshälsoorganisationen. Depression kan vara mer eller mindre allvarlig och också mer eller mindre svår att behandla. Ofta sker det i en kombination av medicinering och terapi. Långt ifrån alla blir friska från sin depression. Bara i Sverige räknar man med att det finns 120 000 människor med terapiresistent depression. Men kanske finns det nu ett läkemedel som kan hjälpa de allra sjukaste. I artikeln Partydrogen som lindrar depressioner skriver vi om hur en form av ketamin i nässprej verkar vara en effektiv behandling.

Hjärnan är på många sätt en gåta, även om hjärnforskningen hela tiden gör nya framsteg och hittar små pusselbitar längs vägen. Det är långt kvar tills vi förstår hur hjärnan bär sig åt för att skapa våra jag och vårt medvetande om oss själva och världen. Kanske kommer vi aldrig att hitta svaren. Men det betyder inte att man inte kan försöka. Och när hjärnforskningen bli allt mer avancerad ökar intresset från andra forskningsområden att ta del av framstegen. I artikeln Barn fattar matte med kreativitet skriver vi om hur didaktiker och psykologer arbetar tillsammans med hjärnforskare för att hitta nya sätt att undervisa, bland annat genom att mäta aktiviteten i hjärnan under inlärning.

En titt in i djurs hjärnor är väldigt fascinerande. Bland annat blir naturens sätt att effektivisera tydlig. Evolutionen har utvecklat precis så mycket nervsystem som behövs för en given organism i den miljö den lever i. Behövs det ingen hjärna, ja då kan den i stort sett uteslutas, som hos svampdjuren.

Människan har en extremt energikrävande hjärna. Så mycket som 20 procent av energin från det vi äter går åt till att försörja den, när den är i vila, se artikeln Din hjärna är en makalös manick.

Men med detta sagt är den mänskliga hjärnan trots det mycket effektiv i jämförelse med alla andra system som vi har skapat för att lagra och processa information. I artikeln Mer hjärnlik AI ska spara energi berättar vi om hur forskare försöker få ner energiförbrukningen i smarta datorer och artificiell intelligens genom att bland annat studera våra hjärnor och nervsystem. För hur smarta de än har blivit, teknikerna som kan hjälpa oss att lagra, bearbeta och tolka information, så är de enormt energikrävande. Man räknar med att bara molntjänsterna, där mycket av alla de data vi varje dag samlar in, står för lika mycket koldioxidutsläpp som flyget. Och enligt forskare på Kungliga tekniska högskolan kommer internet att ta hela dagens energiproduktion i anspråk, om bara tio år. Kanske hittar forskarna aldrig svaret på hur hjärnan verkligen fungerar. Kanske är frågan lika svår som den om hur universum är uppbyggt.

Eller kanske är den svårare, för i artikeln Universum är enklare än vi tror får vi nämligen möta den kanadensiska fysikern Neil Turok, som menar att svaret på frågan om universums uppbyggnad är mycket enkel.

Den 15 november är det dags för vår årliga dag om hjärnan. Hoppas att vi ses där.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.