Annons

Under stabila perioder ser magnetfältet ut som om det fanns en stor stavmagnet i jordens centrum. När en polväxling inleds blir fältet svagare, och riktningen kan variera på ett komplext sätt över jordens yta. 

Bild: 
Istock

Jordmagneten vände långsamt

Den senaste gången jordens magnetfält bytte riktning tog det längre tid än vad forskare tidigare trott. Kunskapen är viktig inför kommande polvändningar.

Annons

Publicerad:

2019-08-12

Var och en som har använt en vanlig kompass har sett effekten av jordens magnetfält. Men kompassriktningen är inte helt konstant, och geofysiker har sedan 1960-talet känt till att jordens magnetfält också kan byta riktning helt och hållet.

Men hur lång tid en sådan polvändning tar är en omdiskuterad fråga. Vissa forskare har föreslagit att det kan ta 1 000 år eller mindre.

Nu har en forskargrupp från USA och Japan lagt ihop många olika geologiska prover från den senaste polvändningen, som fullbordades för 773 000 år sedan, och kommit fram till att hela processen tog betydligt längre tid, ungefär 22 000 år.

– Frågan är fortfarande inte helt avgjord, men med det här resultatet blir det mer osannolikt att det går fort, säger geofysikern Gerhard Schwarz på Sveriges geologiska undersökning, SGU. Han har läst studien och förklarar att resultatet ger ny förståelse av jordens magnetfält.

Att förstå hur polvändningen går till är viktigt för att kunna avgöra hur starka och långvariga effekter det kan få på jorden nästa gång det inträffar.

På senare år har det spekulerats om att jordens magnetfält kanske är på väg in i en ny polvändning, men det finns inget avgörande tecken på att det är så. Om det inträffar skulle det försvagade magnetfältet släppa igenom fler partiklar från solen, som skulle kunna slå ut satelliter och skada astronauterna på rymdstationen. För oss människor på jorden skulle det dock inte vara någon fara, enligt Gerhard Schwarz:

– Tidigare polväxlingar har inte påverkat det biologiska livet, påpekar han.

Det finns inga stora förändringar i livet på jorden som kan kopplas till att de magnetiska polerna har bytt plats. Atmosfären är tillräckligt tjock för att skydda jordens yta från solens partiklar.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.