Annons

Har du tankar och idéer om detta nummer av tidningen? Mejla mig! viveka.ljungstrom@fof.se

Gott nytt år!

Annons

Publicerad:

2020-02-06

Just nu har jag ett av mina barn på andra sidan jorden. Han kommer att fira in det nya året tio timmar före oss här hemma. Så om jag ringer honom när klockan slår tolv hos honom kommer vi att tala med varandra under olika år och olika decennier.

Det är lätt att lockas till att tro att just ett nytt decennium eller en annan jämn siffra har någon inneboende kraft eller magi. Men just år, tänkta på en tidslinje, är ju verkligen en mycket teoretisk konstruktion.

Mycket av det vi tar för självklart i fråga om traditioner är konstruktioner med en ofta inte alltför lång historia. Som det här med att festa på nyårsafton. Det har vi i Sverige inte gjort i mer än cirka 100 år. Innan dess var nyårsnatten magisk och skrämmande. Man kunde både spå och påverka sin framtid denna natt. Selma Lagerlöfs bok Körkarlen har mycket nyårsmagi (eller spökhistoria) i sig, skriven i en brytningstid för lite drygt 100 år sedan. Finns att läsa gratis digitalt numera.

Nyårslöften är ett annan ny tradition, bara lite drygt 70 år gammal. Stig Dagerman var 1944 först med att trycka ordet i en ruskigt profetisk dikt kallad Nyårslöftet, publicerad i Arbetaren, där han på ett galghumoristiskt sätt lovar att inte ta livet av sig under kommande år. Stig Dagerman tog sitt liv 1954.

Vi människor är bra på att se mönster.  Tidmätning och kalendrar har vi skapat för att hålla koll på de mönster vi ser.  På så sätt kan vi planera och göra rätt sak vid rätt tid. Det är ju till exempel bra att så på våren när sommaren närmar sig och  bra att fylla på förråd före vintern. Att ha en fest när året är som ljusast har fallit sig naturligt på många platser på jorden, liksom att uppmärksamma vår- och höstdagjämning. I vissa kulturer håller man reda på varandras födelsedagar, i andra inte alls. I vissa kulturer firas varje nymåne, i andra någon forn hjältes eller profets resor.

Vår västerländska nyårsafton har egentligen ingen naturlig plats, varken i mån- eller solåret. Och varför det har blivit just den 31 december vet man inte riktigt – man tror att romarna var först. I Sverige firar vi nyårsafton den 31 december sedan slutet av 1500-talet, i samband med övergången från juliansk till gregoriansk kalender. Innan dess firade Sverige nyår den 25 december och människor tyckte att det var det mest naturliga.

Man skulle ju kunna tänka sig att det är nyår varje dag egentligen. Och att det kan stämma blir tydligt om man googlar. Då  hittar man minst 45 olika datum då det firas nytt år på jorden, ofta förknippat med solens eller månens faser. Det judiska nyåret firas till exempel med högtiden Rosh Hashana på hösten, assyrier firar sitt Kha b-Nisan i april, i Kina infaller nyår vid den första nymånen mellan 20 januari och 19 februari och kurder firar nyår vid vårdagjämningen.

Under året som gått har vi låtit analysföretaget Novus göra en undersökning bland F&F:s läsare. Era omdömen får oss att rodna av glädje och stolthet. Ska man tro undersökningen är ni mer än nöjda med det mesta och saknar egentligen ingenting i tidningen. Men vårt nyårslöfte blir att anstränga oss ännu mer för att överraska och överträffa era förväntningar. Och vi vill förstås mycket gärna höra ifrån er. Så tveka inte att skriva till mig. Berätta hur vi kan göra något bättre eller annorlunda.

Oavsett kalender kommer jag att sakna mitt barn i Australien på nyårsafton och är det något jag önskar mig av det nya decenniet så är det att någon kommer på hur man teleporterar sig.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.