Annons

Världens kanske mest kända ALS-patient är den brittiske fysikern Stephen Hawking (1942–2018), som levde med sin sjukdom i över 50 år. Ett sådant långsamt förlopp är dock ovanligt. De flesta överlever bara omkring två till fem år efter sin diagnos.

Bild: 
Doug Wheller / CC BY (https://creativecommons.org/licenses/by/2.0)

Hopp om nytt sätt att behandla ALS

Ett nytt preparat har visat sig hämma ALS-sjukdomens förlamande celldöd. På sikt väcker det hopp om att kunna bromsa ett dödligt, i dag ostoppbart sjukdomsförlopp.

Annons

Att insjukna i ALS, eller amyotrofisk lateral skleros, är idag ett grymt öde. Sjukdomen drabbar cirka 200 svenskar varje år, de flesta i 50- till 70-årsåldern, och orsakar förlamning genom att bryta ned nervceller i hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen är både obotlig och dödlig – av de som drabbas överlever få längre än två till fem år, och med den bromsmedicin som finns i dag är tre extra månader allt man kan hoppas på.

Läkarnas behov av fler behandlande verktyg är enormt, och nu kan amerikanska forskare ha hittat ett i läkemedelsform.

Saktade ner ALS-sjukdomens framfart 

Läkemedlet bygger på två molekyler, natriumfenylbuturat (PBA) och tauroursudioxycholsyra (TUDCA), som i en ny studie visats kunna sakta ned ALS-sjukdomens framfart.

Studien pågick under 24 veckor och de drygt 140 ALS-patienter som deltog slumpades till att få det riktiga läkemedlet eller placebo, en overksam substans. Både placebo och den verksamma behandlingen gavs som pulver utblandat i dricksvatten, och under studiens gång visste varken forskare eller deltagare vem som fick vad, vilket gör resultaten mer pålitliga.

Caroline Ingre är överläkare i neurologi och ALS-specialist vid Karolinska Universitetssjukhuset. Hon har läst studien och leder själv en forskningsgrupp om ALS vid Karolinska Institutet.

– Det är en väldigt välgjord studie, med ett representativt urval av patienter vars sjukdom fortskrider ungefär som den gör hos en medelpatient med ALS. Själva preparatet är billigt, med få biverkningar, och har en viss effekt. Exakt hur stor effekt är dock svårt att avgöra i sådana här Fas II-studier, säger hon.

Nästa steg är en Fas III-studie med flera hundratals deltagare. Då ska studien pågå under minst ett år, vilket är det enda sättet att fastslå om behandlingen verkligen förlänger livslängden – inte bara lindrar symtom och förhöjer livskvalitet.

Positiv effekt på alla ALS-patienter

Caroline Ingre påpekar att ingen liknande studie klarat sig genom Fas III, trots en bra prestation i Fas II. Att hon ändå är optimistisk beror dels på preparatens låga pris och få biverkningar, men även på att behandlingen tycks ha en positiv effekt på symtomen hos alla patienter och inte bara för specifika undergrupper, exempelvis de som befinner sig i ett visst stadie av sjukdomen eller har en viss mutation.

– Visst finns det anledning att vara positiv och glad. Det är ändå en studie som visat att preparatet förlångsammar hastigheten för hur sjukdomen utbreder sig, och det är efterlängtade nyheter. I dag är ALS en dödsdom, säger Caroline Ingre.

Studien är publicerad i The New England Journal of Medicine.

Behandling mot ALS

Den exakta mekanismen bakom hur natriumfenylbuturat (PBA) och tauroursudioxycholsyra (TUDCA) påverkar ALS är inte helt känd. Man tror att molekylerna går in i sjuka nervceller och binder till proteiner på ett sätt som minskar stressen i cellens proteinfabrik, det endoplasmatiska nätverket (ER). Det finns i sin tur starka tecken på att utdragen ER-stress är en av sjukdomsmekanismerna bakom ALS, då stressen kan orsaka apoptos, en sorts celldöd.

Därmed skiljer sig läkemedlet från den bromsmedicin som finns i dag, Riluzole. Exakt hur den bromsar ALS-förloppet är inte heller helt känt, men tros handla om att minska i vilken grad motoriska nervceller utsätts för signalsubstansen glutamat. Ett överskott av glutamat har föreslagits som en av sjukdomsmekanismerna bakom ALS, men är troligtvis inte grundproblemet utan en sekundär effekt, vilket även kan förklara varför Riluzole inte ger mer än några få extra månader i livslängd.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.