Annons

En svängom runt en tung planet kan både sakta ner och ge rymdfarkosten extra fart.

Bild: 
Getty images

Hur ger planeter fart åt en rymdsond?

Annons

Publicerad:

2021-02-14

Vad jag förstått, kan man få extra fart på rymdsonder, om de tar en sväng runt en planet. Sonden får högre hastighet, medan planeten får lägre. Är det skillnad om sonden tar en sväng runt Merkurius jämfört med Jupiter?
/Stefan Jeppsson

Svar av Anders Eriksson, forskare vid Institutet för rymdfysik, Uppsala

Jodå, så är det, ju tyngre planet desto bättre. Att det funkar kan tyckas märkligt. Gravitationen verkar på samma sätt på jorden som ute i solsystemet, och vi vet alla att den inte ger oss något gratis. Har vi en skön utförsbacke på cykelturen till jobbet får vi slita i motsvarande uppförslut på hemvägen. Släpper vi en studsboll från första våningen så studsar den på sin höjd lika högt igen, aldrig högre.

Hur kan då en rymd farkost vinna fart på att fara förbi en planet? Det kan väl inte gå ? Nej, inte om man tänker sig att planeten står stilla. Men båda två rör sig runt solen och då räcker det att planeten genom sin gravitation ändrar riktningen på farkostens bana för att rymdsonden ska öka eller minska sin hastighet. Böjs banan av i samma riktning som planeten rör sig så vinner sonden fart, böjs den åt motsatt håll så saktas den ner.

Det är det här man utnyttjar. För att det ska funka måste planeten ha tillräckligt stark gravitation för att kunna böja av en rymdfarkostbana ordentligt. Det gör massiva Jupiter mer användbar än lilla Merkurius, men planeterna ligger ju där de ligger, så är man på väg till något speciellt mål kan man inte välja helt fritt, utan får ta det som finns.

Den europeiska rymdsonden Bepi Colombo som är på väg mot just Merkurius behöver under sina sju års färd genom solsystemet fara förbi jorden en gång, förbi Venus två och Merkurius sex gånger för att få ner farten tillräckligt för att slutligen kunna gå in i bana runt Merkurius den sjunde gången.

Har du en fråga till redaktionen?

Mejla fraga@fof.se så tar Anders Nilsson, vetenskapsjournalist och redaktör för avdelningen Frågor + Svar, emot den. 

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.