Annons

När antibiotika slutar fungera för att bakterierna utvecklat motståndskraft – resistens – står många liv på spel.

Bild: 
Getty images

När medicinen inte botar

Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett allvarligt och växande hot mot både människors och djurs hälsa. Inom EU avlider 33 000 människor varje år av sjukdomar orsakade av resistenta bakterier.

Annons

Publicerad:

2020-03-05

Tuberkulos, bakterieburna luftvägsinfektioner, vissa sexuellt överförbara sjukdomar och sårinfektioner är exempel på sjukdomar som orsakas av bakterier. Dessa sjukdomar fick för 100 år sedan ofta mycket allvarliga konsekvenser och ledde inte sällan till döden. Sedan mitten av 1900-talet finns botemedel, i form av olika typer av antibiotika. Och de flesta av dem som har haft tillgång till dessa läkemedel har sluppit att leva med gonorré eller dö av tuberkulos under de senaste 50 åren.

Men bakterier är bra på att anpassa sig och en enskild bakterie kan utveckla motståndskraft mot antibiotika, så kallad resistens. Bakterier kan också överföra resistens mellan sig (se faktaruta). När en bakterie väl har fått resistens mot en viss typ av antibiotika kan den inte längre oskadliggöras med detta läkemedel.

En orsak till att bakterier blivit resistenta är, enligt forskarna, att vi människor har varit ovarsamma i användandet och även använt antibiotika när det egentligen inte har behövts.

Antibiotikaresistens hot mot mänskligheten

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är antibiotikaresistens ett av de största hoten mot människors hälsa, tillsammans med exempelvis luftföroreningar och hälsoproblem till följd av klimatförändringar. Man beräknar att det runt om i världen dör inte mindre än 700 000 människor varje år till följd av infektioner som orsakas av läkemedelsresistenta bakterier. Dödsfall som inte hade skett om bakterierna varit sårbara för antibiotika. Det är nästan dubbelt så många som de 400 000 människor som årligen avlider i malaria.

En stor kartläggning från 2018 visar att det inom EU handlar om 33 000 dödsfall, drygt 90 per dag, som beror på resistenta bakterier. Problemet har lyfts och man har från myndigheters sida försökt stävja utvecklingen, men situationen blir allt värre. Inom EU har mellan åren 2007 och 2015 alla de sexton olika resistenta bakterieslag som man övervakar ökat. Värst är resistenta bakterier av arten Klebsiella pneumoniae, vars förekomst ökade sexfaldigt under perioden.

Enligt WHO kan om 30 år hela 10 miljoner människor i världen avlida varje år, om det inte går att stoppa resistensutvecklingen och spridningen av resistenta bakterier.

Fleming varnade redan 1945

Alexander Fleming, den brittiske forskare som upptäckte penicillin, belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 1945. Redan i sitt tacktal varnade han för risken med att överanvända antibiotika. Ändå är det just detta som har skett. Antibiotika har skrivits ut för ofta, och på fel grunder. Mindre nogräknade läkemedelsbolag har släppt ut rester från tillverkning i vattendrag och inom djurindustrin har antibiotika använts både i förebyggande syfte och som tillväxtmedel.

Klebsiella pneumoniae är en av de sexton bakteriearter vars resistensutveckling övervakas inom EU. Mellan 2007 och 2015 ökade andelen resistenta bakterier av denna art sexfaldigt. De har hittats hos svenska patienter och orsakar exempelvis allvarlig blodförgiftning.

Bild: 
Hipersynteza / SPL

Stephan Stenmark är infektionsläkare knuten till Umeå universitet och ordförande för Strama, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens.

– Vi har använt antibiotika ovarsamt och det är i dag ett jätteproblem globalt, konstaterar han.

I Sverige bar 15 000 personer på resistenta bakterier 2018 och infektioner med resistenta bakterier ger upphov till omfattande utgifter. Enligt Folkhälsomyndigheten uppgick kostnaderna samma år för smittspårning, sjukhusvård och produktionsbortfall vid sjukhusvård till 250 miljoner. Summan motsvarar extrakostnaderna för just resistenta bakterier, jämfört med om lika många infektioner hade orsakats av antibiotikakänsliga bakterier. År 2050 beräknas de ackumulerade extrakostnaderna kunna uppgå till 16 miljarder.

Resistenta bakterier vanliga i Grekland och Italien

I Sverige är resistensläget i dagsläget under kontroll, men på andra håll inom EU är situationen mycket allvarlig, och resistenta bakterier är särskilt vanliga i Grekland och Italien.

– Hela 10 000 av de 33 000 dödsfall som sker på grund av antibiotikaresistens inom EU, sker i Italien, säger Stephan Stenmark.

Att resistensläget för tillfället är bättre i Sverige är dock ingen garanti för att det fortsätter att vara så. Bakterier färdas med oss då vi reser och resistens kan spridas snabbt över jordklotet. Särskilt kritisk är situationen i Asien.

– Asien är tättbefolkat och man använder mycket antibiotika till människor och även inom djurhållningen. I Indien beräknas 50 000 spädbarn dö varje år på grund av infektioner med resistenta bakterier, säger han.

Även i det populära resmålet Vietnam är situationen allvarlig. Svenska forskare rapporterade 2019 i Journal of Infection att på sjukhus i Vietnam bar 89 procent av de som vårdats i två veckor på tarmbakterier resistenta mot antibiotikagruppen karbapenemer. Bara 13 procent var bärare innan inläggningen. Detta är allvarligt eftersom karbapanemer är den sista utposten av antibiotika mot vissa bakterier. Hit hör bakterier som är resistenta mot antibiotika för att de bildar ett enzym kallat ”extended beta-laktamas”, ESBL, som är ett stort problem (se grafik).

Enligt Stephan Stenmark ligger naivitet bakom utvecklingen.

– När det gäller antibiotika till människor var alla så glada i början, och under 1970-talet trodde vi läkare att det var fixat, eftersom vi hade en mängd olika antibiotika att välja på. Men sedan dess har ytterst få nya medel tagits fram, säger han.

Svårt att utveckla nya antibiotika

I dag finns också sparsamt med nya antibiotika på väg ut på marknaden, trots att behovet är skriande. En anledning är att det är svårt att utveckla nya antibiotika, eftersom det bara finns ett visst antal sätt att ta död på bakterier och de flesta sätten är redan testade. Men ännu viktigare är att det saknas ekonomiska incitament för läkemedelsbolagen.

– Läkemedelsutveckling är oerhört kostsamt, och samtidigt skulle ju ett nytt antibiotikum med nödvändighet behöva användas så lite som möjligt för att minska risken för resistensutveckling, säger Stephan Stenmark.

Sverige började tidigare än många andra länder att begränsa användningen av antibiotika, mycket tack vare Strama, som bildades 1995.

– För oss är det viktigt att bevara de antibiotika vi fortfarande kan använda och även ta hand om de nya som eventuellt kommer. Målet är att de patienter som verkligen behöver antibiotika ska kunna få det, medan de som inte behöver ska slippa, säger Stephan Stenmark.

Han beskriver en stor omställning sedan början av 1990-talet.

– Då var det självklart att en femåring med ensidig öroninflammation skulle få antibiotika. I dag är det lika självklart, för både läkare och föräldrar, att det oftast räcker med näsdroppar och Alvedon, säger han.

Multiresistens allt vanligare i Europa

Klicka för att ladda ner infografiken som PDF.

Bild: 
Johan Jarnestad

Så blir bakterier resistenta

Sir Alexander Fleming var en bakteriolog född i Skottland. Här syns han i sitt laboratorium. Fleming belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1945. 

Bild: 
Mary Evans Picture Library

Antibiotika kallas läkemedel som dödar bakterier. Mest känt är penicillin, som upptäcktes av Alexander Fleming år 1928. Utöver att bota sjukdomar har antibiotika möjliggjort en stor del av dagens sjukvård. Att få en ny höftled eller att behandlas med cellgifter vid cancer är bara möjligt när det finns fungerande antibiotika som kan förhindra allvarliga infektioner.

En vanlig missuppfattning är att antibiotikaresistens betyder att en person blir resistent mot antibiotika, men resistens är en egenskap hos bakterien.

1. Antibiotika slår mot processer i bakterier som inte finns i mänskliga celler. En sådan process är bakteriens cellvägg, som den behöver kunna tillverka mer av när den ska dela sig. Det är denna uppbyggnad som penicillin hindrar. Men eftersom olika bakterier har olika egenskaper, behövs olika slags antibiotika.

2. En bakterie förökar sig genom att dela sig i två. När den då kopierar sin arvsmassa för att bilda två kopior kan det ske fel, så kallade mutationer. Oftast är dessa skadliga för bakterien, men ibland kan de bidra till resistens. Om en bakterie via en mutation lyckas överleva ett antibiotikum kan den dela sig vidare och bilda en stam som är oemottaglig för det läkemedlet.

3. De bakterier som vi normalt har i vår tarm och på huden, den så kallade normalfloran, uppgår sammantaget till ungefär ett kilo. Även dessa påverkas vid en antibiotikakur och kan då utveckla resistens, som de sedan kan överföra till bakterier som orsakar sjukdom.

4. Resistens kan antingen finnas på bakteriens kromosom eller på ringformade dna-strängar, så kallade plasmider. Dessa kan bakterier lätt dela med sig av till varandra – även mellan olika arter. När resistensgener finns på plasmider kan bakterier mycket snabbt få resistens mot flera olika slags antibiotika.

5. I sämsta fall blir de sjukdomsbildande bakterierna multiresistenta, alltså oemottagliga för flera eller – i värsta fall – alla slags antibiotika.

Svenska forskare överlistar bakterierna

När antibiotika inte längre biter tar forskarna till nya metoder för att ta kål på bakterierna.

2020-03-05

Kannibaler bland bakterier väcker hopp om nya mediciner

Streptococcus pneumoniae bacteria

Det finns bakterier som dödar och ”äter” artfränder.

2020-02-10

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

Lägg till kommentar