Annons

Bild: 
Getty images

Biblioterapi – böcker på recept

Blir man frisk av att läsa en roman, en novell eller en dikt? Ja, enligt forskare inom biblioterapi. Både självhjälpsböcker och skönlitteratur kan leda till bättre psykiskt välbefinnande.

Annons

Publicerad:

2020-07-30

Kan man alltså bli frisk av att läsa? I både Storbritannien och Tyskland verkar läkare tro det. Den svenska litteraturvetaren Cecilia Pettersson vid Göteborgs universitet hänvisar i en av sina forskningsartiklar till en läkare som har skrivit ut texter av Johann Wolfgang von Goethe och Friedrich Schiller på recept. Och i Storbritannien är konceptet ”Books on Prescription” relativt väl utbrett inom vården.

– I Storbritannien handlar det främst om så kallad läsbiblioterapi då en klient blir rekommenderad att på egen hand läsa böcker som anses ha terapeutisk potential. Oftast handlar det då om självhjälpsböcker, alltså inte skönlitteratur, säger Cecilia Pettersson.

Interaktiv biblioterapi

En annan form är den så kallade interaktiva biblioterapin, då en grupp människor samlas under ledning av en biblioterapeut för att tillsammans diskutera de böcker de läst. I den här formen läses oftare skönlitteratur.

Båda varianterna har undersökts i forskningslitteratur, men med en tonvikt på läsbiblioterapi som använder sig av självhjälpslitteratur. Cecilia Pettersson menar att det kan bero på att man har ansett det som enklare att mäta effekter av den formen av biblioterapi i kontrollerade randomiserade studier, med försöksgrupper och kontrollgrupper. Den interaktiva biblioterapin är svårare att beforska med sådana metoder.

– För närvarande står naturvetenskapligt orienterade metoder högt i kurs, men de är inte så lämpliga när det gäller att komma åt den interaktiva biblioterapins kvaliteter. Där handlar det om den individuella läsupplevelsen och samtalet kring litteraturen och vad man får ut av det. Det kan vara svårare att mäta i siffror, så där får man som humanist stå på sig och använda kvalitativa metoder som djupintervjuer för att få bra svar, säger Cecilia Pettersson.

Biblioterapi ovanligt i Sverige

Begreppet biblioterapi myntades år 1916 av den amerikanske politikern och essäisten Samuel Crothers. Biblioterapiforskningen är väl utbredd i den anglosaxiska världen. Men här i Sverige har det inte forskats lika mycket. Cecilia Pettersson är en av få svenska litteraturvetare som intresserat sig för området. Men det kan komma att ändra sig snart. Till hösten kommer nämligen Cecilia Pettersson ut med den första svenskspråkiga vetenskapliga introduktionen till området. När vi talas vid har den arbetstiteln Biblioterapi – hälsofrämjande läsning i teori och praktik. Den innehåller både nyskrivet material och bearbetningar av de artiklar som hon har skrivit under tio års tid. Bland annat återfinns en översikt över det internationella forskningsläget.

– Det har talats mycket om biblioterapi i medierna under senare år, men eftersom få inom svensk vård använder sig av terapiformen har det inte funnits så mycket konkret att forska på i vårt land.

Biblioterapins effekter på psykisk ohälsa

Cecilia Pettersson har genomfört en rad empiriska studier där hon bland annat har undersökt den interaktiva biblioterapins effekter på en grupp kvinnor som led av psykisk ohälsa efter förlossning och en grupp personer som var långvarigt sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

– Till skillnad från mycket annan litteraturvetenskaplig forskning som är inriktad på de litterära verken undersöker jag läsarens reaktioner på dem. Jag intresserar mig för hur litteratur och läsning inverkar på deltagarnas hälsa och välbefinnande. Samtalen och diskussionerna kring litteraturen är då nästan lika viktiga som böckerna deltagarna har läst.

I de grupper som Cecilia Pettersson har undersökt i sina studier har deltagarna läst skönlitteratur och sedan diskuterat den. Det kan handla om skönlitterära texter som speglar gruppdeltagarnas egen problematik.

– Det är det traditionellt, psykoanalytiskt orienterade sättet. Läsningen förväntas där ge möjlighet till identifikation med textens personer för att förhoppningsvis leda till katharsis och en probleminsikt.

Eskapistisk biblioterapi

Men i läsgrupperna har Cecilia Pettersson också undersökt eskapistisk biblioterapi, det vill säga om läsningen snarare kan ha en avkopplande inverkan och få deltagarna att glömma sina vardagsbekymmer. Enligt de resultat hon nått, är detta en minst lika fungerande strategi för att få gruppdeltagarna att må bättre.

– En deprimerad person kanske inte orkar läsa ”tunga” böcker på grund av sin sjukdomsbild. En av de deltagare som jag följde uppgav att hon slappnade av när hon läste och att smärtan i kroppen avtog. I mina studier har jag konstaterat att både det problemorienterade sättet och det mer eskapistiska kan leda till förbättrat psykiskt och socialt välbefinnande och symtomreducering.

Tidigare biblioterapiforskning har hävdat att det är den kanoniserade, ”fina” litteraturen som ger bäst resultat.

– Men det finns inga vetenskapliga belägg för att det är bättre att läsa något av Charles Dickens än Helen Fieldings Bridget Jones dagbok. Alla läsare reagerar individuellt på texter och det är därför intressantare att studera läsarens reaktioner och de efterföljande gruppsamtalen. De flesta personer som jag har intervjuat har sagt att de mådde bättre efter biblioterapin, att de till exempel vågade gå ut och träffa folk och att deras självförtroende hade stärkts.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

Lägg till kommentar