Annons

En tät ansamling av stjärnor, till vänster också ett stoftmoln.

I stjärnbilden Kölen finns stjärnhopen Westerlund 2, namngiven efter den svenske astronomen Bengt Westerlund som upptäckte den 1961.

Bild: 
NASA, ESA, the Hubble Heritage Team (STScI/AURA), A. Nota (ESA/STScI), och Westerlund 2 Science Team

Stora stjärnor stör de mindre

Riktigt stora stjärnor kan blåsa bort möjligheterna för planeter att bildas kring deras mindre grannar.

Annons

Publicerad:

2020-06-04

Unga stjärnhopar är ovanliga i Vintergatan, men de som finns ger en intressant möjlighet att studera hur stjärnor och stjärnsystem bildas och utvecklas. På bilden från rymdteleskopet Hubble ser vi en stjärnhop i stjärnbilden Kölen, som bedöms vara mellan en och två miljoner år gammal.

Stjärnorna i hopen är alla ungefär lika gamla, men de varierar kraftigt i storlek. Nära mitten finns minst 30 riktigt jättelika stjärnor, vars kraftiga stjärnvindar påverkar omgivningen. Astronomer som har studerat hopen har kommit fram till att detta tycks göra stor skillnad för möjligheten att planetsystem ska uppstå. Mindre stjärnor nära stjärnhopens centrum saknar de täta stoftmoln som kan ge upphov till planeter, och det kan bero på jättestjärnornas påverkan.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.