Annons

Tid för återhämtning försvinner när de naturliga paúserna i arbetslivet blir färre. Tidigare kunde vägen till och från arbetet vara en naturlig paus – nu passar många på att effektivt avhandla ett av dagens många möten.

Bild: 
Getty Images

Färre mellanrum kan göra dig sjuk

Arbetstid som klockas, kundsamtal som spelas in. En ständigt uppkopplad och tillgänglig tillvaro leder till att mellanrummen och återhämtningen minskar, enligt en ny studie.

Annons

Mellanrummen, tiden för återhämtning på jobbet och hemma, minskar i det moderna, digitala arbetslivet. På sikt kan det drabba vår hälsa negativt, enligt Ulf Ericsson, lektor i arbets- och organisationspsykologi vid Lunds universitet. Han och kollegan Pär Pettersson, Högskolan Kristianstad, har nyligen presenterat sina forskningsresultat i tidskiften Arbetsliv i omvandling.

– De här mellanrummen är lite grann i vägen, de bromsar upp effektiviteten. Så istället för att värna dem, täpper vi till dem, säger Ulf Ericsson.

Första, andra och tredje skiftet

Att se över arbetssituationen räcker inte för att förstå ”mellanrummens” betydelse, inte heller hur de skapas eller försvinner. Hela livet behöver sättas under lupp, det vill säga första, andra och tredje skiftet. Dessa skift som handlar om arbetsliv, familjeliv och planerandet av båda, och Ulf Ericssons forskning kring dem har F&F tidigare skrivit om.

Frågan om återhämtning i arbetslivet är komplex, enligt Ulf Ericsson. ”Rummet” har hittills mest handlat om de ”formella rummen” i arbetslivsforskningen – mötesrummet, kontorslandskapet eller lunchrummet. Ulf Ericssons forskargrupp har fört in begreppet ”mellanrummet” i analysen för att få en ökad förståelse för utrymmet för återhämtning.

På ett större försäkringsbolag fick elva anställda i en veckas tid föra dagboksanteckningar över sina aktiviteter. Forskarna genomförde även gruppintervjuer med sammanlagt 30 anställda.

– Vi såg att de här mellanrummen har blivit allt färre, bland annat genom en ökad digitalisering och tillgänglighet.

Allt spelas in och blir mätbart

På försäkringsbolaget betyder det bland annat att alla kundsamtal spelas in, allt som tidigare kunde pågå ”bakom scenen” flyttas fram och blir synligt och mätbart. I öppna kontorslandskap har personalen även blivit mer fysiskt synlig, när de väl är på plats.

De anställda fick en del återhämtningstid i hemmet, framförallt de som inte var småbarnsföräldrar. På arbetet var det knappare med det.

– Den vanligaste platsen för ”mellanrummet” var toaletten. Eller att utnyttja tiden som gick till att pendla mellan bolagets två lokaler. Där såg många anställda en möjlighet i att zooma ut, spela sin spellista på Spotify, och att få vara under radarn i 25 minuter. Det digitala rummet, blev för många också en plats för att dra sig undan, lite som en ”digital bensträckare”.

Vad behöver vi då dessa mellanrum till? Enligt Ulf Ericsson är de centrala för vår återhämtning. Om möjligheten till återhämtning begränsas klarar vi stress sämre.

– Det är egentligen inte de så kallade stressorerna som är problemet, vi är fysiologiskt rustade för att klara en hel del stress. Men när tiden för återhämtning begränsas ökar risken för ohälsa. God sömn brukar lösa mycket, men med tajt schema, oro och ibland också ältande, brukar även sömnen störas efter ett tag.

Återhämtning och behovet av ”mellanrum” är ju väldigt individuellt. Hur går det att få in det i något system?

– Det finns ingen mirakelkur. Min käpphäst är nog de pågående samtalen och dialogen kolleger emellan och med arbetsgivaren. Återhämtning är ett generellt behov även om den är varierad.

Hur tror du att ”mellanrumen” har påverkats av corona, då många i tjänstemannasektorn jobbar hemma?

– Jag tror det kan finnas två möjliga vägar. Det ena är att man utnyttja den här möjligheten att organisera sin egen vardag, så att hem och arbete fungerar väl tillsammans. Men det kan ställa stora krav på individen i självledarskap och i att sätta gränser. En del hittat nya, bra rutiner, medan andra har börjat jobba ännu mer och ännu längre arbetspass. Risken är också att allting, hem och arbete, flyter ihop helt.

Är det inte vi själva som delvis skapar vår egen stress genom att vara så synliga och digitala?

– Jo, men den blir ju socialt skapad. När jag själv köpte min första Iphone 2010, förstod jag inte riktigt varför man skulle ha en sådan. Den frågan är konstig nu. Det är jag som har behovet, men det formas i ett samhälleligt sammanhang.

Hur gör du själv för att få tid till återhämtning?

– Jag är nog rätt så bra på att utnyttja de mellanrum som uppstår. Förut pendlade jag till Kristianstad och använde tiden för att läsa litteratur som inte handlade om jobbet, och att lyssna på musik. Nu när jag kan cykla från Bjärred till Lund, är det jättebra tid för mig att koppla av.

Ulf Ericsson

Ulf Ericsson är nytillträdd lektor i arbets- och organisationspsykologi vid Lunds universitet. Tidigare var han bland annat biträdande professor i arbetsvetenskap vid Högskolan i Kristianstad. Han forskar om hållbart arbetsliv och undervisar i arbets- och organisationspsykologi.

Tredje skiftet sliter ut kvinnor

stressad kvinna

Kvinnor i 30–45-årsåldern tar störst ansvar för ”tredje skiftet” – planering och organisering av hemarbetet, vi

2020-01-28

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.