Annons

Gunnar Wetterberg menar att många underskattar ingenjörskonstens bidrag till det Sverige vi lever i i dag.

Bild: 
Nille Leander

Han lyfter fram ingenjörerna

6 frågor till historikern Gunnar Wetterberg, hedersdoktor vid Lunds universitet.

Annons

Publicerad:

2020-10-24

Sedan 1800-talet har ingenjörerna banat väg för det moderna samhället genom uppfinningar som det sfäriska kullagret, Tetrapak och dynamit. Men bakom de stora snillena finns andra hårt arbetande ingenjörer som hamnat i historiens skugga. Det vill historikern Gunnar Wetterberg ändra på i sin nya bok Ingenjörerna.

1 | Hur kom det sig att du skrev boken?

– Impulsen kom då jag vid Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens 100-årsjubileum ombads skriva om dess grundare. Jag insåg hur mycket ingenjörskonsten betytt för vad Sverige har blivit i dag, till exempel för folkhemmets infrastruktur med vatten, avlopp, elektrifiering, järnvägar och spårvägar. Man kan säga att ingenjörerna är den grupp som mest av allt inkarnerar moderniteten i Sverige, och ingen hade ännu skrivit en bok om det.

2 | Du skriver att ingenjörskonsten på 100 år bidrog till att göra det fattiga landet Sverige rikt. Varför blev omställning en sådan framgång just här?

– Det var den höga läskunnigheten, att Sverige var ganska jämställt, och att vi tidigt hade ett modernt bankväsende. Folk som inte hade några pengar kunde förverkliga sina idéer med pengar från folk som inte visste vad de skulle göra av dem.

3 | Vilken svensk uppfinning är din favorit?

– Oj ...! Det var en bra fråga. Det sfäriska kullagret är ju fenomenalt, genom att minska friktionen och göra saker och ting så mycket mer energieffektiva. Det är en uppfinning som kommer stå sig väldigt länge och utnyttjas i många olika sammanhang.

4 | Vad bör ingenjörerna ta tag i härnäst?

– Om ingenjörskonsten inte griper in är det svårt att se hur vi ska kunna hantera klimatfrågorna. Ingenjörerna har varit duktiga på att lösa problem, samtidigt som det paradoxalt nog är så att en del av lösningarna i sin tur har blivit nya problem. Det är ingenjörerna vi måste lita till, men de måste även vara försiktiga med det de gör.

5 | Som att en uppfinning i efterhand visar sig vara en miljöbov. Borde det vara hårdare reglerat?

– Det har jag inte gått in på, men det är definitivt en befogad fråga. Inom medicin finns en längre gången diskussion om etik och biverkningar, och kanske finns det utrymme för att göra mer av det inom tekniken.

6 | Vad hoppas du att boken ska åstadkomma?

– Jag har länge varit fascinerad av de två kulturerna, den humanistiska och den naturvetenskapliga, som inte alltid är bra på att prata med varandra. Den här boken har varit ett försök att visa för folk hur spännande ingenjörskonsten och dess kultur är. Samma jobb som Forskning & Framsteg gör!

Litteraturhänvisningar

Ingenjörerna

Gunnar Wetterberg
Albert Bonniers förlag

Ingenjörerna

2020-09-23

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.