Annons

Polisens kriminaltekniker undersöker platsen där en man blev svårt skottskadad i Malmö i våras. Ett allvarligt brott med högt brottsskadevärde enligt polisens nya index.

Bild: 
Johan Nilsson / TT

Polisen ringar in de farligaste platserna

Antalet brott på en plats har länge styrt polisens insatser. Men det är skillnad på brott och brott. Ett nytt index ska hjälpa polisen att ringa in områden där brotten orsakar störst skada.

Annons

Publicerad:

2020-09-17

En kroggäst stjäl en olåst cykel på vägen hem. Samma kväll skjuts en ung man till döds i sin bil. I dag får de två brotten samma värde i statistiken. Eller, för att använda polisens ibland kritiserade sätt att räkna, lika många pinnar. Men nu utvecklar polisen ett nytt verktyg, ett brottsskadeindex, som kan förvandla jakten på pinnar till en beräkning av var brottsligheten orsakar mest skada.  För att kunna göra det måste varje brott först ges ett värde.

Forskare har i mer än 60 år försökt mäta skadan av olika brott. 1964 publicerade forskare vid University of Pennsylvania resultatet av en undersökning där 1 000 personer fått värdera skadan av 141 olika brottstyper. Forskarna publicerade en ny studie 1985, nu med 60 000 intervjupersoner som skattade 204 brottstyper. 

Men den här metoden har sina nackdelar då människors uppfattning av ett brotts allvarlighet delvis är kulturellt betingad och således växlar över tid. Metoden har inte heller använts i något av de länder som har tagit fram brottsskadeindex, så kallade ”crime harm index”.

Eftersom rättssystemen skiljer sig åt mellan olika länder, och ibland mellan delstater, går det inte att ta fram en universell metod som kan användas över hela världen. I dag finns ett tiotal olika index som använder delvis olika sätt att beräkna skadan för ett brott. Samtliga index använder dock samma grundprincip: Ju fler fängelsedagar ett brott resulterar i, desto högre poäng.

I vissa stater och länder, som Pennsylvania, England och Wales, finns riktlinjer för domare som styr vilka straff som ska utdömas. Med riktlinjerna som stöd beräknas antalet fängelse-dagar för en förövare som tidigare inte är straffad och där det inte finns några förmildrande omständigheter.

Danmark, som saknar liknande riktlinjer, har anlitat 20 åklagare som har fått värdera brotten utifrån en brottskod och en kort beskrivning.

Är polisen på rätt plats?

Embryot till ett svenskt brottsskadeindex föddes i april 2013 i en föreläsningssal i Cambridge. May-Britt Rinaldo, svensk polis som var där för att studera kriminologi, blev intresserad av föreläsaren Lawrence Shermans beskrivning av metoden och bestämde sig för att ta fram ett svenskt index.

– Jag ville undersöka om polisen verkligen är på rätt plats, säger May-Britt Rinaldo.

Hon  använde en liknande metod som den som senare kom att användas i Danmark, men i stället för åklagare lät Rinaldo fem domare uppskatta straffvärdet för 118 olika brott i offentlig miljö.

– Jag var den fjärde i världen som tog fram ett brottsskadeindex, säger May-Britt Rinaldo.

Crime harm spots och hot spots

Resultatet användes för att studera anmälda fall av misshandel, olaga hot, personrån och sexualbrott i Göteborg under 2014 för att se om crime harm spots, platser med hög andel allvarliga brott, skiljer sig från hot spots, platser där det begås en stor mängd brott. En plats där många brott begås är Avenyn.

– Jag kom fram till att Avenyn inte är en så farlig plats om man ser till brottsskadevärde.

May-Britt Rinaldo hittade också fyra platser som var såväl hot spots som crime harm spots men som inte var särskilt uppmärksammade av polisen. På en av dem, Drottningtorget, begicks en stor mängd sexualbrott som blottningar, olaga hot och våldtäktsförsök.

– Då fanns en del plank i området som inte finns kvar i dag. Det har åtgärdats från kommunen som hade läst min uppsats, säger May-Britt Rinaldo.

På Avenyn i Göteborg anmäls en stor mängd brott.

Bild: 
Jeppe Gustafsson / TT

Hon publicerade sin studie i december 2015. Kort därefter blev hon kontaktad av kriminologistudenter i Nya Zeeland, Australien, Danmark och Hongkong, länder som nu har tagit fram egna brottsskadeindex. I Sverige möttes studien länge med tystnad, men för snart två år sedan blev hon inbjuden att presentera den för polisens utvecklingscentrum.

En av de som lyssnade på May-Britt Rinaldos föredrag var Linda Nilsson, verksamhetsutvecklare vid Utvecklingscentrum Syd.

– Rinaldo hade inte fått något genomslag för sin forskning så jag frågade min chef om vi kunde gå vidare, säger Linda Nilsson.

Crime harm index

I januari 2019 inledde Utvecklingscentrum Syd en förstudie för att utveckla ett svenskt brottsskadeindex. I gruppen ingick det så kallade GIS-teamet som arbetar med att koppla brott till geografiska platser. Även May-Britt Rinaldo har varit knuten till gruppen, liksom en annan polis, Fredrik Kärrholm, som då studerade crime harm index vid Cambridge.

Förutom att lokalisera platser med allvarlig brottslighet kan ett brottsskadeindex även hitta personer som begår många allvarliga brott.

– Vi gjorde en analys utifrån brott i nära relation under en treårsperiod för att identifiera personer som orsakar en högre brottsskada, säger Linda Nilsson.

Polisen lyckades få ner antalet personer till cirka 600, men det var fortfarande för många för att få fram de som kallas the power few, ett fåtal individer som står för en stor del av brottsligheten. I nästa steg ska polisen föra in även annan brottslighet och få ett totalt brottsskadevärde för de här personerna.

En dansk studie utifrån brottsskadeindex visade att the power few utgjordes av 1,2 procent av den totala mängden förbrytare i landet. De stod för nästan en fjärdedel av de allvarligaste brotten.

Vad kan polisen göra med den informationen?

– I brott i nära relation kan det vara problem med att mål-säganden av olika skäl inte orkar medverka i rättsprocessen. Då kan man genom pågående misstankar öka möjligheten att få gärningspersonen lagförd och därmed skydda den brottsutsatta.

Den stora frågan i förstudien var hur ett svenskt brottsskadevärde ska tas fram. May-Britt Rinaldos metod att fråga ett antal domare uteslöts, bland annat av praktiska skäl. I Sverige finns inga riktlinjer som styr vilka straff som ska utdömas, så den vägen var stängd.

Medelvärde ur maximistraff

Eftersom Fredrik Kärrholm befann sig i Cambridge, föll det på hans lott att utvärdera de metoder som fanns till hands. Resultatet publicerades i studien Designing the Swedish Crime Harm Index: An Evidence Based Strategy. Den metod som visade sig fungera bäst var att utgå ifrån utdömda maximistraff och ta fram ett medelvärde under en treårsperiod. För att undvika att olika så kallade ungdomsrabatter påverkar värdet beslutade polisen att personer under 21 år skulle rensas bort.

I sin studie kom May-Britt Rinaldo fram till att om polisen fokuserar enbart på hot spots, platser där många brott begås, så missar de 50 procent av de platser som identifierats som harm spots. Men även omvänt förhållande gäller; ett ensidigt fokus på harm spots riskerar att missa hot spots. Att veta vilka platser som är hot spots respektive harm spots kan ha betydelse för vilka resurser som ska sättas in och på vilka platser.

May-Britt Rinaldos index har även använts vid ett examensarbete i kriminologi vid Malmö universitet, publicerat i juni 2019, som genomförts med stöd av Utvecklingscentrum Syd. Författarna gör en jämförelse av hot och harm spots i utsatta områden och i hela Malmö. Underlaget var polisanmälningar under ett år. Undersökningen visade att medan det fanns elva platser som definierades som hot spots, kunde 20 andra platser pekas ut som harm spots. Där var brottsligheten alltså inte lika frekvent, men allvarligare.

Flest harm spots i centrala delar

I May-Britt Rinaldos brottsskadeindex, som användes i uppsatsen, ger brottskod 0313 (mord eller dråp med användning av skjutvapen) ett värde på 6 570 potentiella fängelsedagar. Som en jämförelse ger ett rån utan skjutvapen ett värde på 365.

Att mord får så högt värde gör det svårt att studera harm spots över så kort period som ett år. Till exempel utfördes två mord på Hyllievångsvägen, vilket förde upp Kroksbäcksparken till toppen av listan över platser med högt brottsskadevärde, sammanlagt 20 119 fängelsedagar. Morden är fortfarande olösta.

En generell slutsats är att de flesta harm spots återfinns i stadens centrala delar.

– Nu är det bara ett års data, men vad man kan se är att det bara är ett utsatt område som har en harm spot, säger Linda Nilsson.

Den beta-version av indexet som Fredrik Kärrholm tog fram ska nu testas av polisen i olika pilotprojekt. Det nationella utvecklingsprojektet kommer att pågå till december 2021. Men indexet kommer inte att vara färdigt en gång för alla, utan måste regelbundet uppdateras.

”Brottsligheten har blivit mer skadlig”

Mellan 1989 och 2018 ökade antalet anmälda brott i Sverige med 10 procent. Men samtidigt ökade skadligheten med mer än 30 procent, visar en analys med hjälp av brottsskadeindex.

Samtidigt som antalet brott ökat med 10 procent har skadligheten ökat med 30 procent visar analyser som har gjorts med hjälp av brottsskadeindex. 

Fredrik Kärrholm, polis och kriminolog, publicerade tillsammans med två medförfattare i våras en studie i Cambridge Journal of Evidence-Based Policing. Huvuddelen av studien är en granskning av olika metoder för att ta fram ett brottsskadeindex (se ovan). Men Fredrik Kärrholm och hans kollegor har också använt indexet för att studera brottsutvecklingen på lång sikt.

Mellan 1989 och 2018 ökade antalet anmälda brott i Sverige med 10 procent, till cirka 1,5 miljoner brott. I det index som Fredrik Kärrholm använder får varje brott ett bestämt värde. Snatteri har till exempel värdet 1, medan mord har värdet 122 och våldtäkt 24.

– När man applicerar de här värdena på samtliga brott ser man att brottsligheten över tid har blivit mer skadlig, säger Fredrik Kärrholm. Resultatet var inte självklart, men inte heller förvånande, anser han.

– Vi har haft en debatt i Sverige i många år om bland annat en ökande grövre brottslighet och ökning av sexualbrott. När indexet appliceras på alla anmälda brott indikerar det en allvarlig utveckling som bör analyseras närmare med mer fördjupande studier.

Medan brottsligheten i stort har ökat 10 procent har skadligheten ökat med mer än 30 procent. Fram till 2006 följer de två kurvorna varandra men åren därefter sticker kurvan för skadlighet iväg uppåt. Det har flera förklaringar, enligt Fredrik Kärrholm. Dels har det dödliga våldet ökat, men vi ser också en dramatisk ökning av systematiska bedrägerier och en ökning av anmälda sexualbrott.

Samtidigt som de grövre brotten har ökat har vissa mindre allvarliga brott minskat, som snatterier och stöld ur fordon.

– Det är just därför det är betydelsefullt att inte bara räkna brott, utan ta hänsyn till brottslighetens skadlighet och grovhet. Det som behövs nu är en noggrannare analys som tydligare redovisar vad som driver ökningen. En sådan bör rimligen göras av Brottsförebyggande rådet.

Brottskadeindex kan användas på många olika sätt

Underlag för att förmedla resurser: Genom att använda brottsskada som en variabel kan resurser fördelas mer rättvist mellan olika regioner. Krävande utredningar kan också få mer resurser än mindre krävande.

Analys av patrullering: Genom att följa polisers rörelser med gps-sändare kan man se hur polisers närvaro påverkar harm spots.

Identifiera personer med högt brottsskadevärde: I stället för att fokusera på personer som begår många, men kanske inte så allvarliga brott, kan brottsskadeindex användas för att rikta uppmärksamheten mot de som begår många grova brott.

Minskat brottsskadevärde efter Rimfrost

Brottsskadevärdet har sjunkit
Inom de gröna områdena i Malmö har brottsskadevärdet sjunkit. Siffrorna anger förändringen i procent samt hur mycket brottsskadevärdet har minskat i straffvärde räknat i månader.

Brottsskadevärden
Det svenska brottsskadeindexet baseras på utdömda straff under det senaste året. Indexet är fortfarande under bearbetning och kan komma att justeras. Att till exempel försök till mord har samma värde som fullbordat mord beror på att många av de som döms för mord är unga, och därmed får lägre straff.

Misshandel, ej grov: 4
Misshandel, grov: 19
Personrån: 18
Våldtäkt: 25
Försök till mord: 122
Mord: 122

I november förra året inledde polisen Operation Rimfrost, en särskild satsning för att minska det grova våldet i framför allt Malmö. Rimfrost hade fyra uttalade mål: Att minska antalet skjutningar och sprängningar, reducera antalet personer som ingår i kriminella nätverk, öka antalet beslag av vapen och sprängmedelskomponenter samt att öka tryggheten hos allmänheten.

När Rimfrost avslutades i juni  hade polisen bland annat genomfört 754 husrannsakningar, häktat 246 personer och beslagtagit drygt 4,5 miljoner kronor i kontanter. En trygghetsmätning visade även på viss positiv förändring.

Men Rimfrost kan också följas upp med hjälp av polisens nya brottsskadeindex. I en första analys har ett medelvärde för brottsskadevärdet för de tre första månaderna 2017–2019 jämförts med de tre första månaderna 2020.

I de flesta områden har brottsskadevärdet minskat, som mest med 71 procent i området Seved (området med nummer sju på kartan ovan). Men antalet anmälningar är få och ett enskilt brott kan få stort genomslag. Som i Slottsstaden där ett mord och en våldtäkt kraftigt ökade brottsskadevärdet.

– Det är egentligen ett lugnt område, säger Linda Nilsson, verksamhetsutvecklare vid Utvecklingscentrum Syd.

I London använder polisen brottsskadevärde som ett operativt planeringsverktyg för att  utvärdera effekten av olika åtgärder. Polisen väljer ut ett antal hårt drabbade områden och låter patrullerna skriva upp vad de gjorde och var. Detta jämförs sedan med brottsskadeindex.

– På så sätt går det att se vilken effekt arbetet har och om det uppstår nya harm spots om brottsligheten flyttar på sig, säger Linda Nilsson.

På samma sätt skulle den svenska polisen kunna bryta ner analysen på veckonivå för att se vilken effekt olika åtgärder har. Polisen kan också använda indexet för att fokusera på speciella typer av brott, som personrån.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

Lägg till kommentar