Annons

Bild: 
Santérus förlag

Minns tvåkammarriksdagen

Annons

Publicerad:

2021-11-20

År 1867 ersatte tvåkammarriksdagen ståndsriksdagen som samlat den svenska eliten sedan medeltiden. Ståndsriksdagen ansågs in-effektiv eftersom minst tre av fyra stånd behövde vara överens för att stifta en ny lag. Dessutom ansågs inte adelns 800 släkter kunna likställas med drygt en miljon bönder.

Med tvåkammarriksdagen skulle i stället två kamrar fatta beslut, vilka förbehandlades i olika utskott. Den första kammarens funktion var att representera sådana intressen som ansågs obalanserade i andra kammaren, som näringslivet och jordbruket. Det var först kring sekelskiftet 1900 som riksdagspartier bildades och representationen började demokratiseras i en mer modern mening. 1970 ersattes tvåkammarriksdagen av dagens enkammarriksdag för att bli mer rationell, modern och tidseffektiv.

I Tvåkammarriksdagen 1867–1970 tecknar historikerna Torbjörn Nilsson och Josefin Hägglund inte bara en bild av ett bortglömt politiskt system. De visar också hur olika sakfrågor och individer representerats under en demokratiseringsprocess. Att förstå uppkomsten av dagens politiska system skapar förutsättningar för framtidens debatter.

Litteraturhänvisningar

Tvåkammarriksdagen 1867–1970: 100 år av politik – 50 år av glömska

Torbjörn Nilsson och Josefin Hägglund
Santérus förlag

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.