Annons

Tumörer bildar nya blodkärl genom delning

Precis som våra organ behöver tumörer syre och näring, som de får tillgång till via blodomloppet. Tumören kan då växa genom att bilda blodkärl via förgreningar, men även genom att dela originalkärlen på längden, visar svenska forskare. 

Annons

När det på 1970-talet upptäcktes att cancerceller i tumörer kan få kroppen att bilda nya blodkärl för att försörja tumören, väckte det stor förhoppning. Tanken var att tumörer skulle kunna ”strypas” om det gick att blockera denna nybildning. Men de cancerläkemedel som hittills tagits fram för att blockera kärltillväxt har dock inte varit särskilt effektiva.

En anledning kan vara att tumörer också kan skapa nya kärl genom att dela befintliga kärl på längden (se faktaruta). Det har Max Levin, forskare vid Göteborgs universitet och onkolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, kunnat visa tillsammans med sina kollegor.

– I ett extremt tidsödande projekt har vi detaljgranskat över 10 000 blodkärl i metastaser från malignt melanom. Med hjälp av olika slags mikroskopi har vi studerat om de var på väg att dela sig på längden, säger han.

I tidskriften American Journal of Pathology presenterar forskarlaget att så var fallet. Det är första gången detta visas.

Pelare delar på kärlen

Maligna melanom startar i huden, och kan vid tidig upptäckt opereras bort. Men om de sprider sig och bildar metastaser, vilket sker i ett fall av tio, är prognosen betydligt sämre. I projektet har forskarna tittat på ytterst små kärl i dottertumörer.

– Inuti kärlen har vi försökt identifiera de strukturer, likt små pelare, som tyder på att de är på gång att dela sig, säger Max Levin.

När forskarna fann tecken på delning i de tvådimensionella mikroskopibilderna gick de vidare med en variant av 3d-mikroskopi, för att vara säkra.

Att kärlen delar sig på längden är ett kraftfullt sätt för blodkärl att sprida sig i en vävnad.

– På mindre än en timme har blodkärlet bildat pelaren som gör det redo att dela på sig. Att tumörer har ett alternativt sätt att bilda blodkärl kan förklara varför de läkemedel som byggde på att hindra förgrening av kärl inte var framgångsrika, säger Max Levin.

Frågan är då om denna slags kärlbildning kan stoppas, för att göra det svårare för spridda maligna melanom att växa till. I studien visar forskarna att en grupp proteiner som kallas matrix metalloproteiner är viktiga. Dessa är enzymer som kan luckra upp vävnaden, och uppluckringen är en förutsättning för att kärlen ska kunna byggas om.

– I odlade celler har vi kunnat se att det går att förhindra bildandet av pelare med hjälp av läkemedel som hämmar dessa enzymer, säger Max Levin.

I nästa steg ska forskarna försöka ta reda på vilka signaler som får blodkärlen att börja dela sig på detta vis. En annan del är att undersöka om denna slags kärlbildning går att hindra i en djurmodell, där möss har utvecklat maligna melanom. 

Så bildas blodkärl

Via förgrening: För femtio år sedan visade läkaren och forskaren Judah Folkman att cancerceller lurar kroppen att ge tumörer tillgång till blodsystemet. Det sker genom att de utsöndrar molekyler som ger tillväxt av kärl, angiogenes. Under 1990-talet upptäcktes att tillväxtfaktorn vascular endotelial growth factor, VEGF, signalerar till intilliggande blodkärl att de ska skicka iväg en ny förgrening. Denna slags kärlbildning kallas sprouting angiogenes.

Via delning på längden: I mitten av 1980-talet visade forskare i Schweiz att blodkärl kan dela sig på längden. Då bildas ”pelare” inuti kärlet, ofta i en rad. Sedan växer pelarna samman och bildar en hel vägg. Det resulterar i två parallella kärl. Detta kallas intussusceptiv angiogenes” och är fortfarande ett relativt outforskat fenomen.Denna slags kärlbildning har haft en roll vid covid-19. I en studie i New England Journal of Medicine kunde forskare visa att det i allvarligt sjuka patienters lungor bildats nya kärl på detta vis. 

AI bättre än läkare på att upptäcka hudcancer

Människan är chanslös mot maskinerna i ännu en tävlingsgren: Konsten att ställa rätt diagnos på hudförändringar.

2020-06-25

Ny m-RNA-behandling testas mot cancer

En ny behandling mot cancer som bygger på m-rna testas på människor efter lyckade försök på möss.

2021-09-10

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.