Annons

För att förstå träd på djupet forskar Ove Nilsson på hybridaspar. Det är en snabbväxande korsning mellan vanlig svensk asp och en amerikansk asp. På tre månader blir plantorna 2,5 meter höga.

Bild: 
Fredrik Larsson

Framtiden behöver stresståliga träd

För att möta en varmare värld måste träden anpassas snabbt. På ett rullband i Umeå växer trädforskarnas labbråttor – hybridaspar. De ska bland annat ge kunskaper om vilka gener som styr torktålighet.

Annons

Publicerad:

2021-03-26

Ett litet träd glider förbi på ett rullband. Det stannar till vid en kran och får några droppar, precis så mycket vatten som trädet har gjort av med under det senaste dygnet. Det här vet datorn som håller reda på var och en av de 350 små hybridasparna på bandet.

Vi befinner oss vid trädforskningsfronten, vid den automatiska odlingsplattform som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, invigde förra året. Den är en del i att snabba upp trädförädlingen, för att kunna anpassa träden till ett klimat där förändringen går fortare och fortare. Att ta fram nya förädlade trädplantor tar normalt flera decennier. En gran blommar inte förrän efter 10–15 år och först då kan en lovande gran bli förälder till nya plantor. Samtidigt måste de små granar som planteras nu klara det klimat som råder om 60–80 år, och de skadegörare och sjukdomar som finns då. I skogsbruket ställs frågan om att hantera en varmare framtid på sin spets.

Plantorna flyttas runt

− Att förädla träd är inget nytt. Det nya med den här plattformen är att vi kan jobba mer effektivt, för det börjar bli bråttom, säger Ove Nilsson, som är professor här på Umeå Plant Science Centre.

Poängen med odlingsplattformen är att skapa en identisk miljö för alla plantor, så att forskarna kan vara säkra på att om asparna skiljer sig åt beror det inte på miljön, utan på generna, förklarar han.

Krukorna flyttas runt så att varje liten asp får exakt lika mycket ljus. Den kruka som nyss fick vatten glider tillbaka till sin rad, men hamnar nu på andra sidan. En gång om dagen gör plantorna en åktur in i ett mörkt rum där de vägs, mäts och fotograferas. En infraröd kamera tar också bilder som visar om de är torkstressade.

I framtiden kommer vi att behöva träd som klarar sommartorka, enligt Ove Nilsson. Här på rullbandet pågår bara första steget − att förstå vilka gener som styr torktåligheten.

På en planta som just blir vattnad sitter en klisterlapp med texten PIN3_CRISPR. Med gensaxen crispr/cas9 har forskarna klippt bort en gen som transporterar ett växthormon, förklarar Ove Nilsson.

– Vi har tittat mycket på hur tillväxt och blomning styrs av olika hormon, säger han.

Lärt hur ljus och temperatur påverkar

En sak som Umeåforskarna har lärt sig av många års forskning är hur trädens knoppning påverkas av ljus och temperatur. En fara i ett varmare klimat är att träden slår ut sina knoppar för tidigt under riktigt varma vårdagar och sedan förfryser knopparna om natten. I framtiden behöver vi ha full koll på generna hos de plantor man sätter ut. Då har vi mycket större chans att pricka rätt, enligt Ove Nilsson.

Han deltog i arbetet med den första genkartläggningen av granen som blev klar 2013. I slutet av 2021 hoppas han och hans forskargrupp kunna presentera en ny, mer detaljerad kartläggning av granens arvsmassa. Kunskapen är viktig i trädförädlingen.

− I dag är det väldigt mycket trial and error – man korsar ihop två granföräldrar och ser vad som händer. Nu kan vi få en bättre bild av hur olika egenskaper hänger ihop med olika gener. Vi kommer till exempel att kunna se att ”de här föräldrarna har stor risk för att vara känsliga för rotröta – då väljer vi bort dem”.

Sju gånger större arvsmassa

Granens arvsmassa är sju gånger större än människans. Orsaken är att barrträdens kromosomer inte ”städas” lika ofta som hos de flesta andra växter. Därför ansamlas enorma mängder så kallat skräp-dna. Ingen vet varför barrträden är så dåliga på att städa – kanske har det någon okänd funktion.

Den första kartläggningen av granens arvsmassa blev klar 2013 efter ett mångårigt arbete av forskare i Umeå, Stockholm och Uppsala. Granen som kartlades var en storvuxen gran från Köttsjön i Jämtland.

Klimatförändringarna slår hårt mot granen

Insekter, svampar och stormar ödelägger större arealer  av odlade granskogar för varje år.

2021-03-26

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.