

Med hjälp av laserljus kan forskare undersöka energinivåerna i en atom. (Bilden är en illustration och har inget med experimentet att göra.)
Mysteriet med protonens rätta storlek
Ingen linjal är liten nog för att mäta en proton, och olika experiment har gett olika värden på dess radie. Ett nytt resultat pekar nu mot att värdet i fysikernas tabeller behöver ändras.
Den vanliga protonen som finns i varje atomkärna har på senare år orsakat huvudbry i forskarvärlden. I ett experiment för några år sedan hade forskare bytt ut elektronen i en väteatom mot en myon så att de kunde göra en noggrannare mätning av protonens storlek. Det överraskande resultatet var att protonen såg mindre ut än i tidigare försök.
Nu har en tysk forskargrupp presenterat ett nytt resultat, där de noggrannare än någonsin tidigare har mätt elektroner som hoppar mellan olika energinivåer i en väteatom. Deras resultat ligger nära myonexperimentets – en proton har då en radie på cirka 0,000 000 000 000 84 millimeter (eller 8,4·10-16 meter).
Det är obegripligt lite, men oenigheten på värdet i den sista decimalen skulle kunna tyda på en fundamental skillnad i hur myoner och elektroner påverkas av samma elektromagnetiska kraft. Och det i sin tur skulle innebära att det finns ny och okänd fysik att upptäcka.
Å andra sidan skulle det kunna vara så att osäkerheten i vissa av resultaten är större än forskarna räknat med.
– Det är mycket svåra experiment att göra. Det finns alltid risk att man har missat att kontrollera något mätfel, säger Dag Hanstorp, professor vid Göteborgs universitet, som har läst den nya studien.
Om något av experimenten är fel vill forskarna kunna avgöra hur stor protonen faktiskt är. Flera andra experiment på senare år har pekat mot det lägre värdet. Mysteriet tätnade också genom att en forskargrupp i Paris 2018 mätte en protonstorlek som stämde precis med det tidigare, några procent större värdet.
– Det är inte löst, men mycket talar för att det är det lägre värdet som är rätt. Nu ska Parisgruppen göra om sitt experiment, säger Dag Hanstorp.
Du har just läst en text ur nummer 2/2021 av tidskriften Forskning & Framsteg. Vill du läsa mer? Prenumerera här!
Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år.