Annons

Vätgas direkt från vindkraft

Vindkraftverk till havs som producerar vätgas som pumpas till land. Det är målet med ett nytt stort forskningsprojekt i Tyskland. Vätgasen ska kunna användas för tillverkningen av fossilfritt stål.

Annons

Publicerad:

2021-01-18

Grön vätgas, som tillverkas genom att spjälka vatten med hjälp av förnybar energi, pekas ut som en nyckel för att industrier som kemi och stål ska kunna bli fossilfria. I stålindustrin ska vätgasen ersätta kol och koks för att ta bort syret i järnmalmen, något som det svenska projektet Hybrit siktar på.

Problemet är att det saknas storskalig produktion av grön vätgas. Det vill ett nytt stort forskningsprojekt i Tyskland ändra på. Projektet, som kallas H2 Mare, leds av det tyska företaget Siemens Energy. Målet är att utveckla stora, havsbaserade vindkraftverk med inbyggda elektrolysörer. Dessa ska tillverka vätgas av avsaltat havsvatten med hjälp av elen från vinden. Förutom Siemens deltar drygt 30 andra företag, universitet och forskningsinstitut i projektet.

Vätgasen ska pumpas till land via pipeline

De första vätgastillverkande vindkraftverken ska stå klara kring 2025. Vinkraftverken ska ha en kapacitet på 14 megawatt och vingar med en diameter på 222 meter. Tanken är att bygga stora parker av vätgasproducerande vinkraftverk och pumpa vätgasen till land via en pipeline.

Satsningen på vätgasproducerande vindkraftverk till havs är ett av tre projekt som nyligen fick dela på drygt 7 miljarder kronor från den tyska regeringen. Totalt har Tyskland öronmärkt motsvarande 90 miljarder kronor för att få igång en industri kring grön vätgas och siktar på att bli globalt ledande.

Intresset för grön vätgas har ökat kraftig på senare år som ett sätt att ställa om industrier som har svårt att bli fossilfria på annat sätt. Grön vätgas ses också som en möjlighet att driva tunga transporter och lagra energi när sol och vind ger mer el än vad elnätet kan svälja. I somras presenterade EU en vätgasstrategi som innebär en snabb utbyggnad av produktionen av grön vätgas i Europa.

Även i Sverige har intresset för vätgas tagit fart. Förutom Hybrit, där LKAB, SSAB och Vattenfall deltar, satsar bland annat Volvo-koncernen på vätgasdrivna lastbilar och entreprenadmaskiner. Förra året startades också ett nytt svenskt forskningscentrum som ska ta ett samlat grepp om den svenska vätgasforskningen, från produktion och lagring till användning.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

1