Annons

I sin bok Fuskarna beskriver Kjell Asplund vår tids mest uppseendeväckande bedrägerier inom de medicinska och psykologiska fälten. Han undersöker de största fuskarnas drivkrafter samt visar hur yttre faktorer kan öka förekomsten av fusk, men också varför ett avslöjande ibland dröjer.

Bild: 
Fri tanke

”Forskningsfusk är vanligare än många tror”

Kjell Asplund, läkare och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, hyser en fascination för individer som går över gränsen. I boken Fuskarna undersöker han vad som driver vissa forskare att fabricera, förfalska och plagiera.

Annons

Publicerad:

2021-07-19

Det är 1990-tal. Åtta läkare, däribland Kjell Asplund, befinner sig i ett mötesrum någonstans i Tyskland. Det är tidig förmiddag och de ska gå igenom en studie av akut behandling vid stroke, den största som dittills genomförts i Europa. Läkarna ingår i säkerhetskommittén och deras uppgift är att bedöma risken för biverkningar. Allteftersom går det upp för läkarna i rummet att informationen om patienterna vid ett av sjukhusen verkar vara förfalskad. Kjell Asplund och hans kollegor slår dock inte larm. Den enda åtgärd som de vidtar är att ta bort siffrorna från sjukhuset ur studien.

– Det hade nog med kulturen då att göra. Det är inte förrän de sista två årtiondena som man har lyft fram forskningsfusk som ett generellt problem, säger Kjell Asplund, som vid sidan av ordförandeposten i Socialstyrelsen och vice ordförandeposten i Cancerfonden har skrivit den nyss utkomna boken Fuskarna, som han kallar en true crime.

– Genom åren har jag träffat på en del personer som har åkt dit för forskningsfusk. Ofta har det kommit överraskande, säger han.

”Fusk var fullständigt otänkbart”

Kjell Asplunds intresse för fusk, etik och moral väcktes tidigt, långt innan han utbildade sig till läkare, blev generaldirektör för Socialstyrelsen eller tillträdde som ordförande för Statens medicinsk-etiska råd. Uppväxten i en moraliskt sträng, kristen miljö i Västerbotten och norra Ångermanland, där varken dans eller kortspel ansågs vara gångbara aktiviteter, kom att prägla honom.

– Det här med att fuska var fullständigt otänkbart. Därför blev jag fascinerad av personer som överträder gränsen till fusk. Jag har funderat över hur de har hamnat där – och över deras drivkrafter, säger han.

Att fusk förekommer i forskarvärlden har både med miljön och regelverken att göra, konstaterar han i Fuskarna, men också enskilda individers personlighet spelar roll. Narcissism, fåfänga och psykopati karaktäriserar flera av de riktiga storfuskarna som Kjell Asplund lyfter fram i boken.

Narcissistiska och uppblåsta individer kan tycka sig stå över regelverk och uppleva att de drivs av ädlare mål än andra, förklarar han. Flera av forskarna som han beskriver har hyllats och varit mycket måna om att synas innan falskheten till slut upptäcktes. Den sydkoreanske stamcellsforskaren Hwang Woo-suk sågs som nationalhjälte innan det uppdagades att hans studier om mänskligt klonade celler byggde på fabricerade data.

– Många av personerna som jag skriver om uppfyller även många kriterier på psykopati, där man sätter sina egna mål framför alla medel, säger Kjell Asplund.

Asplunds värsta exempel

Det värsta exemplet tycker han är hälsoföretaget Theranos grundare, Elizabeth Holmes, som innan hon avslöjades med att ha bluffat med sitt blodprovsföretag korades som en av världens mest framgångsrika människor och i pressen kallades en ny Steve Jobs. Rättegången mot henne planeras till juli 2021.

Ett annat exempel är kirurgen Paolo Macchiarini, som med stöd av bland annat påhittade data opererade in konstgjorda luftstrupar på patienter.

– Han var också manipulativ och tog väldiga risker både som kirurg och i sitt privatliv, men han kunde också vara charmerande utåt, säger Kjell Asplund.

Och det var i och med Paolo Macchiarini-skandalen 2016 som Kjell Asplunds intresse för fuskarnas drivkrafter stegrades. Han fick uppdraget att leda Karolinska universitetssjukhusets oberoende utredning av den italienske kirurgens transplantationer av syntetiska luftstrupar och kom att dra flera slutsatser. Bland annat såg Kjell Asplund att grupptänkande låg bakom en mängd av de fel som begåtts och att ledningen slagit dövörat till för varningssignaler.

Redan samma år som Paolo Macchiarini transplanterade den första syntetiska luftstrupen slog den belgiske forskaren Pierre Delaere larm om att den vetenskapliga studien måste innehålla förfalskade uppgifter och skickade brev till Karolinska institutets ledning flera gånger.

– Han erbjöd sig att komma till Stockholm och berätta, men där lade man locket på. De fyra interna visselblåsarna hade det också motigt till en början, innan de till sist övertygade Karolinska institutets ledning om att det var värt att utreda Paolo Macchiarini, säger Kjell Asplund.

Sedan 1 januari 2020 gäller den nya lagen om oredlighet i forskning. Här ingår fabricering, förfalskning och plagiat.

– En del säger att akademin är självrenande nu, att forskningsfusk alltid avslöjas förr eller senare och att det vidtas åtgärder. Men min tes är att det är betydligt vanligare än man tror. I enkäter där forskare har fått svara på frågan om de själva har sysslat med forskningsfusk, brukar mellan en och två procent svara ja.

Medicinsk forskning står för hälften av fusket

En norsk enkät från 1990-talet visar dock att sju procent av de medicinska forskarna hade personlig erfarenhet av kollegor som fuskat, medan siffran i amerikanska enkätstudier landar på 14 procent. Samtidigt är det endast en av 10 000 artiklar som dras tillbaka. Medicinsk forskning står för ungefär hälften av all oredlighet i forskning, lika mycket som alla andra discipliner tillsammans.

– Det beror troligen på konkurrenssituationen, men också på grund av att det handlar om människor av kött och blod. Att det finns journaler gör fusket lättare att avslöja, säger Kjell Asplund.

Ett exempel på det är just Paolo Macchiarini-fallet där sjukhusjournalerna och de vetenskapliga artiklarna inte stämde överens.

Vad vet du om forskningfusk?

Testa dig själv med Kjell Asplunds quiz, som han baserat på sin bok Fuskarna. Rätta svar med fördjupande kommentarer hittar du nedan.

1) Inte oväntat har den explosiva covid-19-forskningen dragit till sig fuskare. Det mest uppmärksammade fallet gäller en grupp forskare som redan i maj 2020 kunde redovisa covid-19-data från 96 000 patienter vid 671 sjukhus på sex kontinenter. Resultaten publicerades i Lancet och New England Journal of Medicine. Bland annat visade de att patienter som behandlats med klorokin i olika varianter hade fler hjärtrytmstörningar och högre dödlighet än genomsnittet. Men allt var fejk och artiklarna fick snart dras tillbaka. Den huvudansvarige forskaren kom från ett mycket välrenommerat amerikanskt universitet, år efter år etta på de flesta rankningslistor över världens ledande universitet. Vilket?

  1. Stanford
  2. Berkeley
  3. C. Harvard
  4. Yale

2) SVT-journalisten Bosse Lindqvist gjorde en mycket uppmärksammad dokumentärserie om thoraxkirurgen Paolo Macchiarini vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset. Vad hette programserien?

  1. Offren vid Karolinska
  2. Försökskaninerna
  3. Den fuskande kirurgen
  4. Experimenten

3) När Louis Pasteurs labbanteckningar blev tillgängliga på 1970-talet, visade det sig att han manipulerat data för att de bättre skulle passa hans hypoteser. Det förstörde inte hans anseende som mikrobiologins, hygienens och folkhälsovetenskapens fader. Han introducerade vaccination mot flera sjukdomar, bland annat en sjukdom med hög dödlighet i hjärninflammation. Vilken sjukdom?

  1. Spetälska
  2. Blodpest
  3. Rabies
  4. Meningokockinfektion

4) Innan den sydkoreanske forskaren Hwang Woo-suks forskningsfusk avslöjades var han något av en kultfigur i sitt hemland. Han kallades ”Koreas stolthet”, ett stort antal biografier skrevs om honom, han tillägnades ett frimärke, dök upp i skolbarnens läroböcker och var hjälte i tecknade serier. Han var verksam inom ett forskningsområde med många spektakulära fall av fusk. Vilket?

  1. Stamcellsforskning
  2. Neurokirurgi
  3. Kardiologi (hjärtsjukdomar)
  4. Demensforskning

5) Andrew Wakefield är en före detta gastroenterolog och forskare som fälldes för forskningsfusk av det brittiska General Medical Council. Genom att han sagt sig ha funnit samband mellan mässlingvaccination och ökad risk för ett visst tillstånd har han kommit att bli en centralgestalt i antivaccinationsrörelsen. Vilket är tillståndet?

  1. Levercancer
  2. Allergier
  3. Multipel skleros
  4. Autism

6) Den uppburne brittiske psykiatriprofessorn Hans Eysenck var verksam vid King’s College i London och var oerhört produktiv. Han skrev över 1 600 vetenskapliga artiklar och 80 läroböcker. Hans forskning hade en enorm spännvidd: politikens psykologi, genetiskt bestämda skillnader i intelligens, olika aspekter på personlighet och stress, effekter av allt från rökning till psykoterapi … Efter många år av misstankar avslöjades 2019, 22 år efter Eysencks död, att han fuskat. Avslöjandet är begränsat till resultat i en serie artiklar som sades bekräfta en av hans hypoteser. Vilken?

  1. Uppburna politiker har oftare än andra utsatts för incest under sin barndom.
  2. Personlighetsdrag, främst undertryckt ilska, är en långt kraftfullare riskfaktor för lungcancer än vad rökning är.
  3. Bearbetning av bortträngda minnen mer än halverar risken för återfall i våldsbrottslighet.
  4. Psykodynamisk terapi medför fördubblad risk för suicid och suicidförsök.

7) Vad har de tidigare utrikesministrarna Henry Kissinger och George Schultz gemensamt med mediemogulen Rupert Murdoch?

  1. De har alla varit finansiärer av storskalig covid-19-forskning som visat sig vara fejkad.
  2. De satt alla i styrelsen för ett Silicon Valley-baserat mångmiljardföretag, som kraschade när det visade sig att den forskning man åberopade inte existerade.
  3. De har alla givit namn åt forskningspriser där den prisbelönta forskningen senare visat sig bygga på fusk.
  4. De har alla engagerat sig till stöd för den fuskande forskaren Andrew Wakefield och antivaccinationsrörelsen i USA.

8) När någon blir påkommen med forskningsfusk kan det leda till att artiklar dras tillbaka av redaktionen för de tidskrifter där artiklarna publicerats. Vilket land står för flest återkallanden av vetenskapliga artiklar i världen, totalt mer än en fjärdedel?

  1. Japan
  2. Kina
  3. USA
  4. Storbritannien

9) Det finns forskare som blivit semiprofessionella fuskjägare. Det som börjat som ett sidointresse har utvecklats till en uppslukande verksamhet för att avslöja fusk. En intressant fuskjägare är holländskan Elisabeth Bik, mikrobiolog vid Stanford. Hon har särskilt ägnat sig åt den form av forskningsfusk som kommit att dominera under det senaste årtiondet (och där det finns uppmärksammade svenska exempel). Hon har avslöjat en stor mängd artiklar byggda på manipulationer. Inom vilket område?

  1. Manipulation av bilder
  2. Manipulation av stora databaser (big data) använda som underlag för AI
  3. Manipulation av forskningspersoner i kvalitativa studier
  4. Manipulation av underlag för godkännande av läkemedelsmyndigheter

10) En ny svensk lag om oredlighet i forskning gäller från årsskiftet 2019/2020. I den definieras tre former av avvikelser från god forskningssed som oredlighet i lagens mening. Två av dem är fabricering och förfalskning av data. Vilken är den tredje?

  1. Plagiering
  2. Anlitande av spökskrivare
  3. Att man underlåter att publicera resultat som inte bekräftar hypotesen
  4. Att man på falska grunder anmäler någon för oredlighet i forskningen

Här är de rätta svaren och Kjell Asplunds kommentarer

1:C Den huvudansvarige forskaren Mandeep Mehra är professor i kardiovaskulär medicin vid Harvard Medical School och är anställd som Medical Director of Heart and Vascular Center vid det välrenommerade Brigham and Women’s Hospital. Han har varit ordförande för International Society for Heart and Lung Transplantation. Mandeep Mehra hade nog inte själv varit med och fabricerat data, men som huvudansvarig senior forskare borde han ha haft goda möjligheter att få insyn i hur den väldiga covid-19-databasen kommit till.

2:D Många av storfuskarna har varit uppmärksamhetssökande. Macchiarini lät SVT:s reporter och kameraman följa honom på resor och i jobb, i frisersalonger, på strandpromenader, i operationssalar och laboratorier.

3:C Louis Pasteur introducerade vaccin mot både rabies och mjältbrand. I hans labbanteckningar förekommer många tillrättalagda noteringar. Och när han i en vetenskaplig artikel beskrev den första rabiesvaccinationen hos människa, en nioårig pojke, skrev han att han testat vaccinet på 50 hundar och funnit det säkert. Det var mycket vilseledande – hundförsöken kom först efter att pojken vaccinerats.

4:A Hwang Woo-suk gjorde anspråk på att vara den förste i världen som lyckats klona humana somatiska celler. Efter fuskavslöjandet var dörren till den akademiska världen stängd. Men han återstartade sin kloningsverksamhet i ett eget företag; nu blev kloning av hundar företagets speciella nisch. Till ett pris av 100 000 amerikanska dollar kan en husse eller matte få en klonad kopia av sin älsklingsvovve.

5:D Efter Andrew Wakefields varningar att mässlingvaccination kunde utlösa autism sjönk täckningen av trippelvaccinering av svenska barn till som lägst 88,5 procent. Wakefieldeffekten var relativt kortvarig (fyra år). I Storbritannien gick vaccinationstäckningen ner till 72 procent och nedgången blev betydligt långvarigare.

6:B Hans Eysencks forskning om sambandet mellan personlighet och risk för cancer och hjärt-kärlsjukdom finansierades av tobaksindustrin. Han hävdade att en ”cancerbenägen personlighet” var en sex gånger större riskfaktor än rökning för lungcancer. Om cancerbenägna personer behandlades med psykoterapi kunde risken för lungcancer reduceras eller rent av elimineras, menade han.

7:B Elizabeth Holmes hade en förunderlig förmåga att attrahera makt och pengar under förespegling att hennes nystartade företag Theranos drev forskning som skulle revolutionera amerikansk sjukvård. I Theranos styrelse satt två före detta utrikesministrar, en tidigare och en blivande försvarsminister, en pensionerad amiral, två tidigare senatorer och två tidigare chefer för amerikanska megabolag.

8:B På senare år har Kina blivit en raket på listan över antalet återkallade artiklar. Detta beror till stor del på att den samlade vetenskapliga produktionen från Kina ökar snabbt, men också på att fusket i Kina antagit nästan industriella former, med en omfattande produktion och handel med fejkade bilder och artiklar.

9:A Moderna bildbehandlingsprogram har inneburit helt nya möjligheter att manipulera bilder, till exempel mikroskopiska bilder, elektroforeser och diagram. Samma bild kan återanvändas för att illustrera helt olika biologiska fenomen.

10:A Den nya svenska lagen följer den internationellt vedertagna FFP-modellen (fabricering, förfalskning, plagiering).

Litteraturhänvisningar

Fuskarna: Om Macchiarinis och andras svek mot vetenskapen

Kjell Asplund
Fri tanke

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.