Annons

Bild: 
Getty images

Skabb eller pälsbyte för räven?

Vi har haft besök av en tufsig och tunnhårig rödräv. Skabb, tänkte vi, men rävar kan tydligen se rätt luggslitna ut även när de fäller vinterpälsen. Hur ser man skillnad?

/Per

Annons

Publicerad:

2021-06-17

Svar av Gustaf Samelius och Tomas Willebrand, forskare vid Det skandinaviska rävprojektet

Rävar kan som du skriver se luggslitna ut på vårkanten när de fäller vinterpälsen, och det kan därför vara svårt att säga om det var en räv med skabb eller en som fällde sin päls som ni såg. Generellt sett börjar skabben oftast på öron, hälar och vid svansroten, och ses lättast vid svansroten och främre delen av svansen.

Har skabbangreppet gått långt kan stora delar av kroppen vara hårlös. Då är huden ofta väldigt irriterad och sårig, vilket dock är svårt att se på avstånd. Skabbrävar förlorar ofta sin naturliga skygghet, men det är viktigt att komma ihåg att rävar kan komma nära människor och bebyggelse även om de är friska.

Bytet från vinter- till sommarpäls sker i Sverige i regel någon gång under mars till maj, beroende på var i landet räven lever. Om den ser luggsliten och tufsig ut över större delen av kroppen under denna period kan man därför gissa att den inte är sjuk, utan bara vårtufsig. Om den i stället saknar päls vid svansroten och främre delen av svansen så är det mer troligt en skabbräv. Skulle den sakna päls på stora delar av kroppen är det långt gången skabb.

Att luggslitna rävar misstas för skabbrävar är inte helt ovanligt. I vår forskning där vi radiomärker rävar har vi varit med om en del fall där folk har ringt och trott att en räv har skabb, men där det visat sig att den bara bytte päls.

Skabben kom till Sverige 1975, troligen via en räv som gick över isen från Finland där Bottenviken är som smalast. Sjukdomen spred sig snabbt och täckte hela landet knappt tio år senare. I dag är den inte lika vanlig, men dyker upp i lokala utbrott då och då. Skabben drabbar även andra djur som lodjur och varg, men det mesta tyder på att räven är central för upprätthållandet och spridningen av skabb i Sverige och andra länder.

Har du en fråga till redaktionen?

Mejla fraga@fof.se så tar Anders Nilsson, vetenskapsjournalist och redaktör för avdelningen Frågor + Svar, emot den. 

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.