Annons

Vagusnerven har ­invecklade förbindelser till nästan alla organ. Kanske är det därför somliga ser den som psykets främsta länk till kroppen.

Bild: 
SPL / TT

Vagusnerven triggar mirakeldrömmar

En nerv vid hjärnans bas är indragen i en skenande populärkultur. Hundratals böcker beskriver vagusnerven som länken till allt från friskare tarmar till Gud. Men vid sidan om hajpen finns spännande forskning om nervtrådar som styr kroppens immunförsvar.

Annons

Publicerad:

2021-07-22

Omedelbart lugn för ett oroligt sinne. Det är vad reklamen utlovar den som köper en Sensate 2, just nu till salu till ett introduktionspris på drygt två tusen kronor. Den lilla manicken har ett rundat hölje av mattsvart plast och påminner om en sten mjukslipad av vågornas svall på en strand. Via en app i mobilen ska den stimulera den så kallade vagusnerven med lågfrekventa ljudvågor.

– Jag använder den nästan varje dag, säger Anna Gudmundson, vd för företaget Bioself Technology som säljer Sensate 2.

Hon upplever att den hjälper henne att komma ner i varv snabbare än traditionella metoder som avslappningsövningar och meditation.

Vagusnerven är en av tolv kranialnerver som skjuter ut från hjärnans undersida. Några av dem har tydliga uppgifter som att hålla kontakten med öron, ögon och tungans muskler. Vagusnerven, däremot, är en riktig mångsysslare.

Längst av kranialnerverna

Ordet vagus betyder vandrare på latin. Nerven passerar bland annat hjärtat, levern, lungorna och tarmarna på sin kringirrande väg genom kroppen. Den är längst och krångligast av alla kranialnerverna och innehar ett svårslaget rekord när det gäller spekulationer om kopplingar till mental och fysisk hälsa. En sökning på vagusnerven i bokavdelningen hos nätjätten Amazon ger hela 949 träffar – mångdubbelt fler än någon annan av kroppens alla nerver.

Enligt reklamen lugnar Sensate 2 omedelbart ett oroligt sinne. Men det saknas vetenskapliga belägg för att produkten har den direkta effekten på vagusnerven som reklamen påstår.

De flesta boktitlarna utlovar lindring av stress, oro, depressioner och annat själsligt lidande. Några handlar om andlighet. En av böckerna, Vagus nerve compassion portal, är proppfull av bibelcitat som argument för att vagusnerven sätter människan i kontakt med Gud. En annan resonerar om hur man blir frisk från kroniska sjukdomar genom att aktivera vagusnerven och det tredje ögats chakra.

Det är tydligt att vagusnerven har blivit en symbol för själsligt sökande långt bortom tillgängliga data från neurobiologiska laboratorier. Vad beror det på?

Vagusnerven ingår i det autonoma nervsystemet som ligger utanför viljans kontroll. Systemet består av två grenar: den sympatiska och den parasympatiska. Ökad aktivitet i det sympatiska nervsystemet förbereder kroppen för att slåss eller fly – fight or flight. Halterna stiger av stresshormonerna adrenalin och noradrenalin. Pulsen går upp, svettningen ökar och blodsocker frisätts så att mer energi blir tillgänglig.

Det parasympatiska nervsystemet har i huvudsak motsatt effekt. Det är aktivt när ingen omedelbar fara hotar, när det finns tid för vila och återhämtning – rest and digest. Parasympatiska nervsignaler sänker pulsen och blodtrycket. Matsmältningen ökar. Det bildas mer saliv i munnen och en avslappnad känsla sprider sig i kroppen.

Koppling till kroppslig avslappning

Vagusnerven är en viktig del av det parasympatiska nervsystemet. Den väl belagda kopplingen till kroppslig avslappning kan vara en av orsakerna till att den blivit så populär. Möjligen beror det också på att den har invecklade förbindelser till nästan alla organ, och på att fyra femtedelar av vagusnervens cirka 100 000 nervtrådar har till uppgift att informera hjärnan om hur det står till inuti kroppen. På så vis förenar nerven den fysiska kroppens inre tillstånd med det mentala livet.

På röntgenbilden syns en ­inopererad dosa hos en ­trettioårig kvinna med epilepsi. Dosan är kopplad till vagusnerven. ­Elektriska impulser kan fungera som ett komplement till andra behandlingar mot epileptiska anfall.

Bild: 
SPL / TT

En sådan länk mellan kropp och själ kan lätt ge näring åt spekulationer. I teorin skulle rätt sorts stimulering av vagusnerven mycket väl kunna bidra till känslor av lugn och ro eftersom den faktiskt ingår i det parasympatiska nervsystemet. Frågan är vilka belägg som finns för att det fungerar i praktiken.

Enligt reklamen har Sensate 2 en direkt effekt på vagusnerven. Den ”stärker och höjer kapaciteten hos din vagusnerv”, vilket i sin tur omedelbart ska lugna ett oroligt sinne. Dessutom utlovas djupare och längre sömn, större stresstålighet och en allmänt bättre hälsa. Allt som krävs är att man lutar sig tillbaka, placerar manicken på bröstkorgen och låter den vara påslagen i tio minuter. Det låter nästan för bra för att vara sant.

Efterlyser fackgranskade vetenskapliga artiklar

Jag mejlar till företaget och ber om fackgranskade vetenskapliga artiklar till stöd för att produkten fungerar så som det påstås. Svarsmejlet förklarar att Sensate 2 sänder ut lågfrekvent infraljud som fortplantar sig genom ben i bröstkorgen. Detta ska underlätta kommunikationen mellan hjärnan och övriga organ, där vagusnerven är den huvudsakliga förbindelsen. ”Nyckeln till hur Sensate fungerar är den unika kombinationen av ohörbar fysisk resonans och hörbart ljud.”

Mejlet innehåller även en länk till en genomgång av vetenskapen bakom produkten. Det är inte någon fackgranskad forskarrapport. I stället är det en text publicerad på den brittiska nätsajten Well Professor, som uppger sig vara ”en grupp läkare, forskare, akademiker och tekniska specialister som granskar och testar världens bästa teknik för att förbättra din hälsa och välbefinnande.” Experterna förklarar att de går igenom vetenskapen bakom olika produkter för att se om den håller, och att de sedan testar dem i sitt laboratorium. Men det stämmer inte.

– Jag känner inte till något specifikt test av Sensate, säger David Broom, professor i fysisk aktivitet, träning och hälsa vid Coventry university i Storbritannien.

Han borde veta eftersom han är författare till rapporten om vetenskapen bakom den lilla vagusapparaten. I sin text hänvisar han till fyra vetenskapliga rapporter. Ingen av dem handlar om att stimulera nerver med infraljud.

Det finns forskning som visar att ultraljud kan påverka vagusnerven hos råttor och möss. Men då är frekvensen hundratusentals gånger högre än det infraljud som Sensate 2 sänder ut. Så David Brooms rapport innehåller vare sig data från laboratorietester eller hänvisningar till någon annan forskning som stöder påståendet om att Sensate 2 direkt påverkar vagusnerven. Trots det hyllar han produkten. Företagets marknadsföring innehåller videoklipp med entusiastiska användare. David Broom beskriver deras kommentarer som plausibla i sin rapport:

– Min åsikt grundar sig på användarnas vittnesmål, vad jag sett på produktens nätsida, vad jag läst i ämnet och att jag själv har upplevt fördelarna genom att prova.

David Broom berättar att företaget bakom produkten betalade ut ett konsultarvode till hans universitet för tiden han lade ner på att skriva rapporten. Trots det anser han att han har gjort en oberoende granskning.

Ordet vagus betyder vandrare på latin. Vagusnerven har kontakt med ett flertal organ på sin irrande väg genom kroppen. Den är längst och krångligast av alla nerver i det autonoma nervsystemet och innehåller både motoriska och sensoriska fibrer.

Bild: 
Johan Jarnestad

Alla vetenskapliga tidskrifter med gott rykte redovisar rutinmässigt konsultarvoden och annat som skulle kunna göra forskare mer benägna att tala väl om en viss produkt. Men ingenting sådant nämns i David Brooms rapport.

– Den här granskningen verkar inte seriös, säger Peder Olofsson, som forskar i stimulering av vagusnerven vid Karolinska institutet i Solna. Han är dessutom professor i bioelektronisk medicin vid Feinstein institutes for medical research i New York, USA.

– Det hela för tankarna till Vitamininstitutet i Schweiz, säger han.

Institutet – som existerar i verkligheten – blev känt för en svensk publik på 1990-talet då det dök upp som en vetenskaplig auktoritet i tevereklam för schampo. Rapporten från sajten Well Professor fyller samma funktion, att ge intryck av vetenskaplig legitimitet.

Anna Gudmundson, vd för Bioself Technology, vill helst inte kännas vid rapporten.

– Den är ingenting vi använder i marknadsföringen, säger hon.

Men det var alltså den som blev företagets svar när jag frågade vilken vetenskap som ligger till grund för Sensate 2.

I ett uppföljande mejl förklarar Anna Gudmundson att det var ett misstag att skicka mig rapporten, och att den i fortsättningen inte kommer att användas över huvud taget.

Än så länge finns alltså inga klara belägg för att produkten har den direkta effekt på en nerv som reklamen påstår. Anna Gudmundson understryker att hennes företag är nystartat och att man i framtiden kommer att genomföra studier för att ta reda på om, och i så fall hur, apparatens ljudvågor påverkar vagusnerven.

Men redan nu finns faktiskt etablerade medicinska behandlingar som går ut på att stimulera vagusnerven – dock inte med ljud, utan med elektricitet. År 1985 lyckades forskare i Tyskland hämma epileptiska anfall hos hundar genom stimulering via elektroder i vagusnerven. Några år senare visade sig metoden även fungera på människor.

Kan användas mot epilepsi och depression

Numera är elektrisk stimulering av vagusnerven ett komplement till läkemedel och kirurgi mot epilepsi. Patienten får ett slags pacemaker inopererad strax nedanför vänster nyckelben eller nära armhålan. Via en sladd under huden sänder dosan elektriska signaler till vagusnerven, som i sin tur leder in i hjärnan. Forskarna vet inte exakt hur detta påverkar hjärnaktiviteten, men många patienter med epilepsi upplever att de får färre och lindrigare anfall och en bättre livskvalitet. De vanligaste biverkningarna är röstförändringar, hosta, kittlingar i halsen och andnöd.

Med tiden har det visat sig att vissa människor med en depression som samtidigt får vagusnervstimulering mot epilepsi känner sig mindre deprimerade. Det har lett till att metoden blivit ett sätt att lindra depressioner där andra behandlingar inte hjälper. Dessutom används elektrisk stimulering av vagusnerven mot migrän, och i försök att bland annat stärka minnet och för att minska aptiten hos överviktiga.

Peder Olofsson på Karolinska institutet leder en forskargrupp som kartlägger kopplingar mellan vagusnerven och inflammation i kroppen. Nerven ingår i ett slags reflex som reglerar immunsystemet, ungefär som andra reflexer reglerar hjärtat, lungorna, tarmarna, bukspottkörteln och alla andra organ (se artikeln Elektrisk ström ersätter piller i F&F 6/2015).

– Den här kunskapen kan leda till nya behandlingar, säger han.

Electricitet direkt i vagusnerven

Mindre studier tyder på en effekt mot både ledgångsreumatism och Crohns sjukdom som drabbar tarmen. Patienterna får elektricitet direkt i vagusnerven, svaga strömpulser som till skillnad från infraljud har visat sig påverka nerven i noggranna experiment.

I förlängningen hoppas Peder Olofsson att någon form av vagusnervstimulering även ska motverka inflammationer av den typ som bidrar till hjärt- och kärlsjukdomar – den främsta dödsorsaken i hela världen. Men vägen dit är lång. Forskningen inbegriper kroppens två mest invecklade system: nervsystemet och immunsystemet. Än så länge saknas massor av kunskap om hur de fungerar. Inte ens den avgränsade vagusnerven är kartlagd i detalj.

Trots det är den alltså indragen i vidlyftiga spekulationer om att ha en nyckelroll i människans hela mentala liv. Ett sådant teoribygge kallas polyvagal theory. Utgångspunkten är att ryggradsdjurens autonoma nervsystem har utvecklats i tydliga steg, och att vi människor och andra däggdjur är ensamma om att ha en vagusnerv med en särskild sorts snabbledande nervtrådar. Detta, enligt teorins förespråkare, gör att vår vagusnerv fyller en unik funktion när det gäller att hantera sociala situationer med hastiga blickar, ansiktsuttryck och tonfall. Kärlek, tillit och religiös hänförelse är några av alla mentala fenomen som teorin försöker förklara. Men den är omstridd.

En invändning är att den bygger på felaktiga antaganden om utvecklingshistorien. Däggdjurens vagusnerv är inte alls så unik som påståtts. För tre år sedan beskrev forskare i Brasilien och Storbritannien en snarlik vagusnerv hos den sydamerikanska lungfisken Lepidosiren paradoxa. Lungfiskarna hör till de ryggradsdjur som först utvecklade konsten att andas luft. Och precis som vi har de snabbledande nervtrådar i sin vagusnerv.

Andra kritiker invänder mot försöken att reducera invecklade sociala beteenden till en pytteliten del av nervsystemet.

– Det är ju lite som politiska enfrågepartier där det dyker upp något enkelt svar på nästan alla frågor, säger Åsa Nilsonne, psykiater och professor emerita i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet i Stockholm.

Hon har skrivit många böcker inom både skönlitteratur och psykiatri, senast Mindfulness utan flum (Fri tanke, 2020). För egen del är hon misstänksam mot bilden av att det mesta som pågår i en människas psyke skulle gå att koka ner till vad som sker i en enda nerv. Samtidigt tror hon att noggranna studier av vagusnerven i förlängningen kan ge kunskaper som gynnar människors mentala hälsa.

– Tveklöst är det autonoma nervsystemet viktigt, och all ytterligare kunskap är värdefull. Det är fortfarande mycket vi inte vet. I takt med att den faktiska kunskapen ökar brukar utrymmet bli mindre för överdrivet enkla och därmed felaktiga modeller, och för lösa spekulationer, säger Åsa Nilsonne.

Naket hjärta avslöjade okänd signal

Otto Loewi (1873–1961).

Bild: 
Nobel foundation archive

För hundra år sedan hamnade vagusnerven i fokus för ett storbråk bland hjärnforskare.

I början av förra seklet ansåg flertalet hjärnforskare att nervsystemet är elektriskt, alltså att nervcellerna kommunicerar med varandra och med kroppens alla organ via pulser av elektrisk ström.

Den tyskfödde farmakologen Otto Loewi misstänkte att nerver även använder kemiska signaler. En natt för hundra år sedan vaknade han ur en dröm och insåg att han kommit på ett sätt att undersöka saken. Nästa morgon mindes han att han skrivit ner idén på en lapp. Tyvärr var anteckningen kluddig och omöjlig att läsa.

Följande natt klockan tre kom idén tillbaka. Otto Loewi skyndade sig till sitt laboratorium. Där dissekerade han två grodor och la deras ännu pumpande hjärtan i var sin behållare med saltlösning. Det ena hjärtat var fortfarande kopplat till vagusnerven som kontrollerar pulsen. Otto Loewi stimulerade nerven med elektrisk ström och såg att hjärtslagen saktade ner. Sedan sög han upp lite av saltlösningen med en pipett och överförde den till det andra hjärtat. Följden blev att även det andra hjärtat slog långsammare. Hans slutsats blev att vagusnerven utsöndrar ett pulssänkande ämne som han kallade ”vagusstoff”, ett ämne som senare visade sig vara signalsubstansen acetylkolin.

Andra forskare avfärdade resultaten. En strid uppstod mellan fysiologer och farmakologer. Fysiologerna insisterade på att nervsystemet arbetar med elektricitet. Farmakologerna fokuserade på kemiska signaler.

Oenigheten gällde något så viktigt som vetenskapens syn på vilka grundläggande mekanismer som får kroppens mest invecklade system att fungera. Var det elektrisk ström eller en blandning av kemikalier? Medicinhistoriker talar om ett krig mellan ”gnistorna” och ”soppan”.

Med tiden stod det klart att båda sidorna hade rätt. Nervsystemets celler kommunicerar både med elektricitet och med kemiska signalämnen. Och Otto Loewi belönades år 1936 med ett Nobelpris i fysiologi eller medicin för den forskning som uppstod ur hans dröm.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

Lägg till kommentar