Annons

Fysikens stora frågor försvinner så lätt bland ekvationerna och detaljerna i skolan och på universitetet, tycker Julia Ravanis.

Bild: 
Frida Winter / Natur & Kultur

Hon vill göra fysiken mänsklig

6 frågor till Julia Ravanis doktorand i teknikhistoria vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, civilingenjör i teknisk fysik och fil. mag. i idéhistoria.

Annons

Publicerad:

2021-08-28

När Julia Ravanis studerade tycktes fysiken sakna mening och förankring – allt var bara ekvationer. I Skönheten i kaos jämför hon den teoretiska fysiken med jordnära känslor och erfarenheter.

1 | Hur kom det sig att du skrev den här boken?

 – Det har varit ett sätt att göra fysiken till min igen. Jag tyckte att idéhistoria som jag började läsa i mitten av min Chalmersutbildning var mycket roligare. Kanske skulle jag aldrig få ägna mig åt fysik igen. Det kändes som en förlust. Jag var tvungen att försona mig med fysiken igen för att inte tappa den helt och hållet.

2 | Vem har du skrivit för?

 – På sätt och vis har jag skrivit boken för en yngre version av mig själv. Jag tycker att det vore väldigt roligt om den blir läst av unga som känner att de har ett intresse för fysik men kanske inte känner att de platsar i fysikundervisningen.

3 | Vad är speciellt med din bok, i jämförelse med andra populärvetenskapliga böcker om fysik?

 – Jag tycker att populärvetenskapen som genre har jättemycket att hämta från skönlitteratur eller från journalistik. Att man skriver en bok där man möter läsaren. Att inte bara vara en auktoritet som förklarar något och ska lära ut något svårt, utan att inspirera och öppna för egna reflektioner.

– Populärvetenskapen har jag ofta tyckt är ganska torr och tråkig. Det känns som att vissa populärvetenskapliga författare ser skrivandet som en sorts hinder som står i vägen, något som ska överkommas och som kanske inte är så lustfyllt. Men så har jag verkligen aldrig känt. För mig har skrivandet alltid varit väldigt roligt. Det är det som har varit poängen, snarare än ett medel för att nå det här målet. Jag har läst väldigt mycket skönlitteratur och inspirerats av det sättet att skriva.

4 | Vem behöver veta något om fysik, och varför?

 – Behöver och behöver … den teoretiska fysiken är en ganska stor del av den naturvetenskapliga världsbilden. Jag tror att många undrar över vad universum består av, vad människans plats i universum är – det kan du fundera på utan att ha ett så stort intresse för fysik. Inom naturvetenskapen är det den teoretiska fysiken som uppehåller sig vid de här frågorna. Därför tror jag att det är intressant för många människor att läsa om den fysiken.

5 | Av boken får jag intrycket att du inte gillar hur fysik lärs ut. Vad skulle kunna ta fysikundervisningen bort från att bläddra i formelsamlingar och mot en mer konceptuell förståelse?

– Jag tror att elever blir entusiasmerade om läraren sätter in fysiken i ett större sammanhang, förklarar dess betydelse och kopplar den till något konkret. Det tror jag att en bra lärare gör. Annars blir det så fragmenterat – här en kastparabel, här är energins bevarande – ett potpurri av formler som är applicerbara bara i ett visst sammanhang. Men egentligen hänger ju allt ihop.

6 | Vad innebär det för dig själv att förstå något?

– Att förstå är för mig att kunna förklara för någon som inte har lika mycket bakgrundskunskaper som jag i just det ämnet, säger Julia Ravanis.

Litteraturhänvisningar

Skönheten i kaos

Julia Ravanis
Natur & Kultur

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.