Storasyskon blir oftare politiker

Familjens förstfödde är betydligt mer benägen att ställa upp i kommunalval jämfört med sina yngre syskon. Det visar forskning från Uppsala universitet.

Text Oskar Alex
Publicerad

Till skillnad från tidigare liknande studier har forskarna nu gjort jämförelser inom familjer i stället för mellan familjer.
Bild: Getty images

Tidigare forskning har bland annat visat att storasyskon oftare blir chefer, men nu visar en svensk studie att de också oftare söker sig till politiken.

– I grunden är det en fråga om vilka som har inflytande över vad i samhället. Att vissa föds med bättre förutsättningar att påverka politiken kan vara ett demokratiskt problem. Det finns exempelvis forskning som tyder på att äldre syskon tenderar att vara något mer konservativa, säger Karl-Oskar Lindgren, lektor vid den statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, och en av studiens författare.

Jämförelser inom familjen

Studien bygger på befolkningstäckande registerdata över alla svenskar som föddes mellan år 1951 och 1996. Medan tidigare forskning har jämfört familjer med varandra gjorde forskarna från Uppsala universitet jämförelser inom varje familj, vilket ger mer tillförlitliga resultat.

– Det låter oss sortera bort allt annat som kan variera mellan olika familjer, till exempel utbildningsnivå och inkomst. I stället kan vi fokusera på variationerna inom familjen, i detta fall syskonordning.

Förstfödda var upp till 50 procent mer benägna att ställa upp i ett kommunalval jämfört med sina yngre syskon. Ju senare i syskonordningen, desto mindre var sannolikheten att det barnet blev politiker.

Oklart vad effekten beror på

Forskarna väntade sig att en del av syskonordningens effekter skulle kunna härledas till andra förklarande faktorer. Till exempel har tidigare forskning visat att det äldsta barnet oftare har en högre utbildningsnivå.

Men till deras förvåning minskade effekten nästan inte alls trots att de tog hänsyn till en rad sådana faktorer, säger Karl-Oskar Lindgren.

– Att den var så svår att förklara bort innebär också att vi än så länge har en ganska dålig förståelse om effekten egentligen beror på.

Andra forskare har lyft fram hypoteser om att själva familjedynamiken kan spela roll, till exempel att äldre syskon gagnas av att få mest uppmärksamhet av föräldrarna, och att uppmärksamheten ”späds ut” i takt med att syskonen blir fler.

Studien är publicerad i tidskriften The Journal of Politics. 

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Text Oskar Alex
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor