Annons

En sak som kan göra att nämndens prövningar tar tid är jakten på opartiska sakkunniga. ”Det är inte alltid är lätt inom forskarvärlden där många tidigare har samarbetat med varandra”, säger Margaretha Fahlgren, en av nämndens ledamöter.

Bild: 
Getty images

Anmälningarna för många – nya fusknämnden fick inleda med att utöka

Den nya myndigheten som utreder oredlighet i forskning publicerade under sommaren 2021 sin första årsrapport. Den visade att antalet ärenden var tre gånger större än väntat – och ledde till att personalstyrkan behövde utökas.

Annons

Publicerad:

2021-09-23

Den 1 januari år 2020 inrättades myndigheten Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, NPOF, som ska utreda misstankar om oredlighet i forskning i form av fabricering, förfalskning eller plagiering. Tidigare har det varit lärosätenas eget ansvar.

Ett aktuellt exempel på ärenden som prövas i nämnden är en forskare vid Lunds universitet som fälldes för plagiering nu i september. Forskaren hade använt delar av en masteruppsats, skriven av studenter, i en vetenskaplig artikel utan att inkludera studenterna som medförfattare.

Margaretha Fahlgren

Bild: 
David Naylor

F&F ställer fem frågor till Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och en av ledamöterna i nämnden. Det var hon som ledde den statliga utredning som lade fram förslaget om att inrätta myndigheten i sitt slutbetänkande år 2017.

1. | NPOF fyller snart två år. Hur känns det?

– Det känns bra. Vi har haft en intensiv start – utredningen hade uppskattat att vi skulle få in omkring 15 till 20 ärenden per år, men bara under 2020 inkom 46 ärenden. En förklaring kan vara att det nu finns möjlighet att anmäla direkt till NPOF, och dessutom anonymt, i stället för att som tidigare gå via lärosätet.

2. | Av de 46 ärenden som kom in under 2020 hann ni ta beslut i 25. Mäktar ni med?

– Vi har behövt anställa fler personer på kansliet för att klara av ärenden i den takt vi önskar – vilket vi är på god väg att göra nu. De ärenden vi hanterar är allvarliga och får inte ta för lång tid att utreda, men samtidigt måste det göras grundligt.

– Någonting som kan ta tid är sökandet efter opartiska sakkunniga som kan yttra sig, vilket inte alltid är lätt inom forskarvärlden där många tidigare har samarbetat med varandra.

3. | Ser ni några mönster eller trender bland ärendena ni hanterat hittills?

– En hel del ärenden handlar egentligen om personkonflikter. Det kan röra sig om en osund miljö där folk blir ovänner, och så slutar det med att någon anklagas för oredlig forskning. Trots att det inte rör sig om oredlighet väcker det andra viktiga frågor om vad som är en sund forskningsmiljö. Det är någonting som verkligen behöver arbetas med på lärosätesnivå.

4. | Du ledde utredningen som mynnade ut i förslaget om en helt ny myndighet. Vilka var de främsta problemen ni lyfte fram och ville lösa?

– Dels såg vi att misstankar om oredlighet utreddes på olika sätt i olika delar av landet. Det saknades även en allmän dialog kring oredlighet lärosätena emellan – snarare satt alla med ”sitt”.

– Målet med NPOF var att få en större likhet i bedömningarna och göra processen mer transparent, exempelvis med vår årsrapport där alla kan överblicka de ärenden och beslut som förekom under året.

– Utredningen ledde även till att det numera är lagfäst att forskare måste ha kunskap om vad som är god forskningssed. Tidigare kunde forskare säga att de ”inte visste”, som en ursäkt. Den förändringen tror jag att många inom forskarvärlden fortfarande inte har koll på.

5. | Mitt under utredningen briserade Macchiarini-skandalen vid Karolinska institutet. Hur påverkade det er?

– Vi mötte en stor öppenhet från lärosätena, och en uppfattning om att utredningen verkligen behövdes. Utan Macchiarini kanske de hade varit mer benägna att säga ”det här tar vi hand om själva.” Nu blev det i stället tydligt att systemet som fanns inte räckte till.

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, NPOF

Under år 2020 inkom 46 ärenden till Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, NPOF. I slutet av september år 2021 hade ytterligare 27 ärenden inkommit.

Av 46 ärenden från år 2020 har NPOF fattat beslut i 25. 

  • I 10 fall friades forskarna från misstankar om oredlig forskning. 
  • I 11 fall avvisades ärendena, vilket innebär att de bedömdes falla utanför det NPOF har i uppdrag att utreda.
  • I 4 fall fälldes forskare för oredlighet i forskning. En av dem var Karin Dahlman-Wright, tidigare prorektor för Karolinska institutet, som varit medförfattare till fyra vetenskapliga artiklar innehållande manipulerade bilder. Hon överklagade till Förvaltningsrätten som friade henne – ett beslut som i sin tur nu överklagas av NPOF.

Om nämnden fäller en forskare är beslutet bindande för lärosätet i fråga. Lärosätena får själva besluta om påföljder. De har också fortsatt ansvar att själva utreda avsteg från god forskningssed som inte uppfyller kriterierna för oredlighet. För att räknas som oredlighet är uppsåt och grov oaktsamhet centrala faktorer.

Så här skriver NPOF om begreppet grov oaktsamhet på sin hemsida: ”Grov oaktsamhet kräver att agerandet framstår som särskilt allvarligt eller klandervärt. Förbiseenden, slarv eller missförstånd bör som regel inte betraktas som grov oaktsamhet enligt förarbetena.”

”Om man ändå ljuger, varför inte göra det rejält?”

Inte kan väl en bedrägeriforskare själv fuska?

2021-08-25

”Forskningsfusk är vanligare än många tror”

Kjell Asplund, läkare och tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, hyser en fascination för individer som går öv

2021-07-19

Visselblåsarna straffades – de ansvariga jobbar vidare

Två år efter att skandalen kring den bluffande stjärnkirurgen Paolo Macchiarinis experiment med plaststrupar I männis

2018-09-25

Visselblåsarna straffades – de ansvariga jobbar vidare

Två år efter att skandalen kring den bluffande stjärnkirurgen Paolo Macchiarinis experiment med plaststrupar I männis

2018-09-25

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.