Antibiotika ökar risken för tarmcancer

Umeåforskare har i en registerstudie kunnat koppla förekomst av cancer i tjocktarmen till långvarig antibiotikaanvändning.

– Det viktigaste resultatet var att vi, på gruppnivå, kunde se en tydlig ökning av cancer i tjocktarmen hos de som ätit antibiotika i sex månader eller mer, säger Sophia Harlid, docent i molekylär epidemiologi vid Umeå universitet.

Resultaten publiceras i tidskriften Journal of the National Cancer Institute och bekräftar en tidigare, mindre studie från Storbritannien, som publicerats i tidskriften Gut.

Den svenska studien baseras på Läkemedelsregistret som Socialstyrelsen startade 2005, där det går att ta fram vem som fått vilka läkemedel och när. Dessa data kombinerades med data från cancerregister. 

Varje år diagnosticeras ungefär 6 000 personer med cancer i tjock- och ändtarm, som med ett gemensamt namn kallas kolorektalcancer. De flesta som drabbas är över 60 år och medelåldern hos patienterna i den svenska studien var 72 år. Här ingick 40 000 personer som fått diagnosen mellan åren 2010 och 2016, och de jämfördes med 200 000 personer som inte fått någon cancerdiagnos.

Det var cancer i den högra, övre delen av tjocktarmen som gick att koppla till långvarig antibiotikaanvändning.

– En möjlig orsak till att antibiotika tycks påverka just den delen av tarmen skulle kunna vara att det är här som tjocktarmen kopplar till tunntarmen. När människor äter antibiotika är det bakterierna här som får den högsta dosen. Vi tror att antibiotikan utarmar tarmfloran så att diversiteten minskar, vilket kan leda till att tillväxten av vissa, speciellt ogynnsamma, bakterier ökar, säger Sophia Harlid.

Hon berättar att det tidigare bland annat har gått att koppla förekomst av tarmbakterien Fusobacterium nucleatum till ökad cancerrisk, även om mekanismen inte är helt klarlagd. 

Den statistiskt säkerställda relativa riskökningen var 17 procent. Det låter dramatiskt, men för den enskilda individen är den absoluta riskökningen liten. Enligt Sophia Harlid är risken att någon gång under livet drabbas av kolorektalcancer i genomsnitt cirka 4 procent.

– En ökning med 17 procent skulle då innebära att risken går upp till 4,7 procent. Eftersom våra resultat endast gällde högersidig tjocktarmscancer blir den faktiska ökningen ännu mindre, säger hon.

Sophia Harlid menar att den enskilt största anledningen att vara försiktig med antibiotika är att undvika att bakterier utvecklar motståndskraft, resistens, ett globalt problem som F&F tidigare skrivit om, exempelvis här.

– Men vår studie visar att sett till hela befolkningen är även en liten ökad risk för cancer något som är värt att ta hänsyn till, säger hon.

Att riskökningen beror på att just tarmfloran påverkas har länge varit en hypotes. I studien kunde forskarna stärka den ytterligare då de även tittade på ett läkemedel mot urinvägsinfektion som förhindrar att bakterier tillväxer i just urin, och som därför inte påverkar tarmfloran. Användning av det läkemedlet gick inte att koppla till ökad cancerrisk, vilket tyder på att det är förändrad bakteriesammasättning i tarmen som ligger bakom. För att få konkreta bevis krävs ytterligare studier.

I Sverige införs nu screening för kolorektalcancer för personer mellan 60 och 74 år, där några regioner har startat medan andra kommer igång under 2022. Då analyseras avföringsprover och om blod hittas görs en så kallad koloskopi där läkaren med ett böjligt instrument tittar upp i tarmen för att se om där finns polyper eller förstadier till cancer, så kallade adenom, som då också kan tas bort.

– Det är undersökning och behandling i ett, så det allra bästa man kan göra för att minska sin cancerrisk är att delta när man blir kallad, säger Sophia Harlid.

I ett nästa steg vill hon göra en uppföljning för att se vad som händer på längre sikt och inkludera fler patienter, även yngre ålderskategorier.

– Allra vanligast är att få kolorektalcancer efter 60-års ålder, men vissa drabbas tidigare. Eventuellt skulle ett högt antibiotikaintag i barndomen kunna öka risken att utveckla tjocktarmscancer före 50 års ålder vilket är något vi gärna vill undersöka närmare, säger Sophia Harlid.