Så blir du lagom perfekt

7 frågor till Alexander Rozental legitimerad psykolog, lektor i psykologi vid Uppsala universitet och knuten till University College London, där han forskar om perfektionism.

Publicerad
Man behöver inte sänka sina ambitioner för att bli av med perfektionismens avigsidor. Det hävdar psykologiforskaren Alexander Rozental, som har skrivit en självhjälpsbok för perfektionister.
Bild: Henrietta Asplund

1 | Det är väl bra att vilja göra saker så bra som möjligt? Vad är problemet?

– Att sträva mot högt ställda mål behöver inte vara ett problem i sig. Perfektionism är en eftertraktad egenskap i skolan, arbetslivet och privat. Problemet är om perfektionismen förknippas med din självbild, att du tänker att det är bara när jag når mina mål som jag är värd någonting.

2 | Vad är Bättre än perfekt för bok?

– Det är både en populärvetenskaplig bok och en självhjälpsbok för personer som har problem med perfektionism, eller har en anhörig med problem. Har man högt ställda krav på sig själv är det vanligt med alltifrån ätstörningar till depression, oro och stress.

3 | Kan perfektionismen även bli ett problem för omgivningen?

– Ja, då talar man om utåtriktad perfektionism. Om man begär att andra ska leva upp till samma krav som man har på sig själv kan det skapa osämja på arbetsplatsen, med kursare eller med partnern.

4 | Är vi mer perfektionistiska nu än förr?

 – Sedan 1980-talet har studenter i USA och Storbritannien svarat på frågor om bland annat perfektionism och unga i dag uppger att de är mer perfektionistiska än tidigare generationer. Forskarna tänker sig att det kan ha att göra med förändringar i samhället – det ställs hårdare krav på att lyckas i studier och i arbetslivet, och det är mer fokus på individuella prestationer.

– Nio av tio som kommer till behandling för problem med perfektionism är kvinnor. Det är långt fler än för psykiatriska diagnoser, även om kvinnor är överrepresenterade även där.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

6 | Hur forskar du om perfektionism?

– Jag och mina kolleger har utvärderat en behandling som bygger på kognitiv beteendeterapi. Det handlar inte nödvändigtvis om att sänka kraven, utan om att hitta en balans och rucka på föreställningen om att ens egenvärde är kopplat till prestation. Det gäller att experimentera med att göra saker annorlunda än man brukar. De som arbetat med sina problem har fått goda resultat.

– Det intressanta är att oron och ängslan har minskat, även i de fall då deltagarna inte sänkte sin ambitionsnivå. Vi ser även positiva effekter på depression och ökad livskvalitet i stort, trots att det inte är fokus för behandlingen. Det stöder en hypotes om att man kan komma åt andra besvär genom att arbeta med sin perfektionism.

7 | Vilka problem kan uppstå om jag blir mindre perfektionistisk?

– Om man tackar nej till uppgifter eller börjar gå i tid från jobbet behöver man kanske hantera hur andra reagerar. De kanske har dragit nytta av att man har varit prestationsinriktad och duktig. Det finns som sagt många fördelar med perfektionism, men man kanske inte klarar att hålla den här standarden för evigt. Om jag får en bra balans och tackar nej till vissa saker så kan jag fortsätta att göra mitt jobb bättre i längden.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor