Annons

Riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm.

Bild: 
Getty images

Vad händer med blockpolitiken?

Annons

Publicerad:

2021-12-27

Inför riksdagsvalet pågår inte bara en kamp mellan partierna utan också mellan två demokratimodeller: förhandlingsparlamentarism och blockparlamentarism. Hur väljarna förhåller sig till det osäkra läget följs av Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet.

– Det kommer handla mycket om hur väljarna uppfattar partiernas koalitionssignaler och hur de taktikröstar för att få sin önskeregering, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor och forskningsledare för Valforskningsprogrammet.

När Miljöpartiet lämnade regeringen i november 2021 innebar det att spelplanen öppnades upp för nya samarbeten.

– Det var en gamechanger. Inför årets val står partierna friare att möta väljarna utan hämningar och gå fram på sina egna villkor. Partierna kan säga ”rösta på oss – ju större vi blir, desto större inflytande får vi, oavsett regering”.

2018 uppstod en historiskt lång väntan mellan valresultat och regeringsbildning.

– Problemet då var att partierna hade lovat väljarna olika samarbeten och därför fick vi en svekdebatt. Det blir intressant att se om partierna är mer ödmjuka den här gången och inser att det kommer en dag efter valet när man måste samarbeta med de grannpartier som man har slagits om väljarna med.

Skulle det underlätta med en högre procentspärr för att komma in i riksdagen?

– I perioder långt från val diskuteras alla möjliga ändringar, men det är svårt nära val, då vill inte spelarna prata spelregler. Vi får ett större och större partisystem och det blir svårare att hantera samarbeten ju fler spelarna är, särskilt om spelarna låser upp sig och lägger ultimatum som ”jag pratar med alla men inte med dem”. Om tillräckligt många lyfter sådana flaggor så får vi ett låst läge.

Kommer den utvecklingen att gynna Sverigedemokraterna?

– Nej inte nödvändigtvis. Flankerna är beroende av block. Om vi har regeringar som består av olika konstellationer i mitten kommer Sd och V att ställas helt offside i politiken.

Valutgången kommer också att påverkas av vilka frågor som anses vara viktigast. I Tyskland, Danmark och Norge hamnade klimatfrågan högst upp på dagordningen och i just Danmark gick det snabbt för klimatet att slå sig in på listan över de frågor som dominerar valet. Varför det inte sker i Sverige är en gåta, tycker Henrik Ekengren Oscarsson.

I skrivande stund ser de stora valfrågorna i Sverige i stället ut att vara migration, brottsbekämpning, välfärd och sjukvård.

När det gäller valsäkerheten är förändringar på gång inför årets val och beslut om dem tas i februari. Ett förslag är att förstärka skyddet i vallokalerna, bland genom att se till att vallokalen har en avskärmad plats där väljarna kan ta sina valsedlar utan insyn, och att säkra att bara en person i taget går in bakom valskärmen.

– Det finns krafter som vill se till att valet inte uppfattas som legitimt. De kommer hävda att rösterna inte har räknats rätt, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Hur långt borta är det att vi får rösta med bank-id?

– Den frågan är totalt stendöd nu till följd av diskussionerna efter det amerikanska valet. Det får aldrig förekomma något som helst tvivel om hackning – det är fördelen med vårt lo-tech-system där vi räknar lappar på sex platser. Idén med bank-id går tvärtemot valhemlighetsprincipen, eftersom man kan spåra bank-id till en viss individ. Och även om det skulle gå att lösa tekniskt att värna valhemligheten så kanske köksbordet inte är en så bra plats för ett val.

Valforskarna kommer också att studera i vilken utsträckning vi röstar med plånboken, alltså på det alternativ som skulle gynna oss själva mest ekonomiskt.

– Här blir det intressant att följa coronapandemins effekter på valet. I början av pandemin fanns diskussioner om politiskt ansvar för det akuta skeendet och för att människor dog, men den kvarvarande debatten handlar snarare om ekonomi och sysselsättning än om folkhälsa.

Möjligen kommer även frågan om hur sjukvården ska organiseras att bli viktig och vi har redan hört förslag om att skrota landstingen och förstatliga sjukvården. Men oavsett vilka frågor som dominerar valet 2022 tyder det mesta på att resultatet kommer att bli minst lika svårhanterligt som 2018.

– Vi har en ny parlamentarisk tid som kräver ett större politiskt hantverk för att säkra majoriteter och bygga regerinsgunderlag, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Vetenskapsåret 2022

Klimatrapporter från IPCC, en rad rymdprojekt, medicinska framsteg och ett valår som ersätter blockpolitiken med – ja

2021-12-27

Folkviljan vs. demokratin

Populismen har haft en högkonjunktur i och med Donald Trumps presidentskap och utvecklingen i bland annat Polen och U

2021-05-03

Därför har Sverige inte haft någon kvinnlig statsminister

Hundra år efter att kvinnor fick rösträtt kan Sverige få sin första kvinnliga statsminister.

2021-11-10

Vågar vi rösta på internet?

Regeringen har sagt nej till möjligheten att rösta på nätet i höstens val. Tekniken sägs vara för osäker.

2018-02-08

Förhandlingsvalet 2018

Statsvetarna vill kalla valet årets val för ”Förhandlingsvalet”.

2018-09-21

Fritt fall för demokratin i Göteborg

Efter år 2008 störtdök siffrorna över hur nöjda göteborgarna var med stadens demokrati – en oroväckande trend som sak

2021-11-12

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.