Annons

materialforskning

Användningen av cellulosa från trä i framställningen av nanofiber är inget nytt, men på Institutionen för teknikvetenskap och matematik vid Luleå tekniska universitet har man gått ett steg längre. Under arbetet med att effektivisera och snabba upp nedbrytningsprocessen av cellulosafibrer har forskaren i materialvetenskap, Yvonne Aitomiäki, och hennes kolleger testat en rad nya material, från pappersmassa till räkskal. Men vinnaren har de funnit i morotsrester från juiceproduktion. – Jämfört med trä är morotsfibrer överlägset lättare att finfördela. Dessutom slipper man tillsätta kemikalier...
Korrosion förknippas oftast med negativa konsekvenser, som att underredet hos en bil rostar eller att en vattenledning korroderar sönder. Men i många fall leder korrosion till förbättrat korrosionsmotstånd och förlängd livslängd. Om resultatet är positivt eller negativt beror på materialval och på den omgivande miljön. Så kallat rosttrögt stål är en ståltyp vars positiva korrosionsegenskaper utnyttjas i arkitektur och utomhuskonstruktioner, till exempel skorstenar, broar och fasader – nu senast på Arkitekturskolans byggnad på KTH. Till skillnad från vanligt konstruktionsstål, som används i...
Att vanligt trä inte är genomskinligt beror på två saker – att trä är fullt av luftfyllda porer och att veden innehåller lignin, det brunaktiga ämne som håller samman cellulosafibrerna. Det förklarar Lars Berglund, professor vid institutionen för fiber- och polymerteknologi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Han leder ett projekt som utvecklar genomskinligt trä. – Vi tar bort ligninet på ungefär samma sätt som när man gör pappersmassa, med ett slags mild kokning. Då blir träet vackert vitt. Sedan fyller vi porerna med en polymer som har samma optiska egenskaper som...
Ögonen tåras, det går knappt att lyfta blicken i den hårda vinden. Men från utsiktsplattformen högst upp i byggbaracken går det att beskåda ett av Europas största forskningsinfrastrukturprojekt: European spallation source, ESS. Historien om hur ESS landade just i Lund är lång och invecklad; aldrig tidigare har Sverige fått bygga en så stor forskningsanläggning. Men trots att ESS som bäst håller på att förankras i den skånska myllan, går åsikterna isär om huruvida detta är rätt eller fel satsning. – För att få ner pålarna i leran krävs en maskin särskilt importerad från Storbritannien. Den...
Ett nytt stretchmaterial som har utvecklats av kinesiska forskare vid Fudan-universitetet i Shanghai kan lagra en elektrisk spänning på hela 1 000 volt. Materialet, som fungerar som en kondensator, är skapat av elektriskt ledande nanorör som spunnits på en elastisk textilfiber. Inspirationen kommer från elektriska ålar, som kan alstra upp till 600 volt på sina magar, med hjälp av tusentals ledande muskelceller, som var och en har låg spänning, men som tillsammans ger hög spänning. Forskarna har bland annat sytt in rader av de elastiska fibrerna i en T-shirt, där de kunde tända 50 inbyggda...
Så tunn är denna skiva av aluminiumoxid. Den är bara några hundra atomlager tjock och därmed det tunnaste material som tål att hanteras för hand – och till och med böjas utan att gå sönder. En kvadratmeter väger mindre än ett tiondels gram. Källa: University of Pennsylvania