Annons

materialforskning

Har du brett messmör på frukostmackan, eller ätit vasslebaserat kosttillskott? Då har du fått i dig restprodukter från osttillverkning – som nu även kan omvandlas till konstgjord silkestråd . Det är Christofer Lendel på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som tillsammans med kolleger har utvecklat en teknik som får vassleprotein att bilda trådliknande strukturer. – Dels är det intressant att använda en industriell biprodukt, dels är proteiner i vassla kända för att bilda ordnade nanostrukturer, säger Christofer Lendel. Forskarna utgår från en lösning med vassleprotein. I rätt kemisk...
Svenska forskare har framställt ett tyg som ändrar form av ström. Målet är att tillverka en åtsmitande dräkt som kan hjälpa människor med försvagade muskler att röra sig. – Det är ett avlägset mål, men vi har tagit ett första steg, säger Edwin Jager, forskare i tillämpad fysik vid Linköpings universitet. Tillsammans med sina medarbetare har han behandlat vävda och stickade tyger av cellulosatråd med en polymer som ändrar form av elektrisk ström. De har testat att använda en smal tygremsa som muskel för att röra en arm av lego upp och ner. Materialet ger än så länge inga superkrafter. Armen...
Framtidens e-böcker kanske kan läsas med en ny, strömsnål teknik för elektroniskt papper som har utvecklats på Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Till skillnad från de flesta färgskärmar som finns i dagens datorer och mobiler sänder den inte ut ljus. I stället reflekterar den ljuset i omgivningen på samma sätt som det elektroniska papper som används i läsplattor för e-böcker. – Därför syns den också bra i solsken, säger Andreas Dahlin, forskare vid institutionen för kemi och kemiteknik på Chalmers tekniska högskola och delaktig i arbetet med den nya skärmen. Skärmen bygger på så kallade...
Användningen av cellulosa från trä i framställningen av nanofiber är inget nytt, men på Institutionen för teknikvetenskap och matematik vid Luleå tekniska universitet har man gått ett steg längre. Under arbetet med att effektivisera och snabba upp nedbrytningsprocessen av cellulosafibrer har forskaren i materialvetenskap, Yvonne Aitomiäki, och hennes kolleger testat en rad nya material, från pappersmassa till räkskal. Men vinnaren har de funnit i morotsrester från juiceproduktion. – Jämfört med trä är morotsfibrer överlägset lättare att finfördela. Dessutom slipper man tillsätta kemikalier...
Korrosion förknippas oftast med negativa konsekvenser, som att underredet hos en bil rostar eller att en vattenledning korroderar sönder. Men i många fall leder korrosion till förbättrat korrosionsmotstånd och förlängd livslängd. Om resultatet är positivt eller negativt beror på materialval och på den omgivande miljön. Så kallat rosttrögt stål är en ståltyp vars positiva korrosionsegenskaper utnyttjas i arkitektur och utomhuskonstruktioner, till exempel skorstenar, broar och fasader – nu senast på Arkitekturskolans byggnad på KTH. Till skillnad från vanligt konstruktionsstål, som används i...
Att vanligt trä inte är genomskinligt beror på två saker – att trä är fullt av luftfyllda porer och att veden innehåller lignin, det brunaktiga ämne som håller samman cellulosafibrerna. Det förklarar Lars Berglund, professor vid institutionen för fiber- och polymerteknologi vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Han leder ett projekt som utvecklar genomskinligt trä. – Vi tar bort ligninet på ungefär samma sätt som när man gör pappersmassa, med ett slags mild kokning. Då blir träet vackert vitt. Sedan fyller vi porerna med en polymer som har samma optiska egenskaper som...