Forskning & Framsteg

Annons

Tuffa vintrar för neandertalarbarnen

Inuti våra tänder finns strukturer som kan jämföras med trädens årsringar, fast de bildas snarare veckovis än årsvis. Med hjälp av laser kan man kartlägga ringarna – och precis som hos träden ger ringarnas bredd en bild av hälsan under perioden då ringen bildades. Ju bredare ring, desto bättre hälsa. Ett internationellt forskarteam har analyserat tänder från två unga neandertalare som levde i en grotta i Frankrike för 250 000 år sedan, samt från en människa som levde på samma plats för drygt 5 000 år sedan. Resultaten har publicerats i Science advances. Forskarna började med att mäta...

Nyupptäckt planet vid en grannstjärna

Astronomer har upptäckt en planet som kretsar kring Barnards stjärna, bara sex ljusår från solen, i stjärnbilden Ormbäraren. Eftersom stjärnan befinner sig så nära har forskare länge försökt hitta tecken på att den har planeter. Med hjälp av mätningar tagna under 20 år har ett stort internationellt forskarlag nu lyckats se att stjärnan har en vickande rörelse som avslöjar att en planet kretsar kring den. Planeten tycks vara minst 3,2 gånger så tung som jorden. Planeter som är tyngre än jorden men mindre än solsystemets isjättar Uranus och Neptunus brukar kallas superjordar. Den nyupptäckta...

Sätt fart på lusten – så funkar hjärnan när vi blir kåta

– Jag såg på henne och kände ojojoj. Hon var så sjukt vacker och sexig. Men jag var inte sugen på sex, säger Anna.

Framför henne sitter den nya flickvännen. Huvudet vill ligga, men kroppen säger nej. Anna som alltid tyckt om sex, både med sig själv och andra. Hon börjar ifrågasätta allt:...

Annons

BLOGG: Lars Olof Björn

Kakao användes för 5300 år sedan

Nya arkeologiska fynd i sydöstra Ecuador visar att kakao användes av indianerna runt Amazonflodens översta biflöden redan för mellan 5450 och 5300 år sedan, vilket är ungefär ett och ett halvt årtusende tidigare än det bruk av kakao som tidigare var känt från Mellanamerika. Runt Amazonflodens bifloder finns 17 arter av släktet Theobroma (="gudaföda"), av vilka Theobroma cacao ger råmaterial för...

Nytt lim ger starkare tandfyllning

Vid framtida tandläkarbesök kan hålet komma att lagas med ett nytt svenskt tandfyllningsmaterial. Det nya materialet är en form av tvåkomponentslim som härdas med ljus. Tack vare ny kemi är det både starkare och binder hårdare än de akrylatkompositer som tandläkare använder i dag. – Trots att materialet ännu inte är optimerat har vi redan 160 procent bättre fixering vid tandytan, säger Michael Malkoch, professor i fiber- och polymerteknologi och den som lett arbetet som publicerats i Advanced Materials. Att fyllningen fäster bättre betyder att den inte lossnar lika lätt. Nu hoppas forskarna...

Första detaljerade bilderna på fotosyntesen

Växter får sin energi genom att omvandla koldioxid och vatten till syre och druvsocker med hjälp av solljus. Forskare har länge försökt kartlägga denna fotosyntes i detalj med målet att bygga apparater som spjälkar vatten till syrgas och energirik vätgas bara med hjälp av solenergi. En sådan apparat skulle kunna förse världen med klimatvänlig energi, bara processen kan göras tillräckligt effektiv och billig. Men växternas fotosyntes är oerhört komplicerad och sker i många steg. Själva spjälkningen av vattnet sker i det som kallas fotosystem II. Nu har ett internationellt forskarlag för första...

Därför testar Riksbanken digitala pengar

Inget annat land använder så lite kontanter som Sverige. I framtiden kan det till och med bli svårt att betala kontant. Riksbanken, som gett ut pengar i 350 år, utreder därför om banken ska börja ge ut digitala pengar, så kallade e-kronor. Forskning & Framsteg ställde några frågor till Gabriel Söderberg, forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och ekonom på Riksbanken. Om svenskarna tycker att det är bekvämt att slippa kontanter och istället använder kort, Swish och andra digitala lösningar – behövs det då en e-krona? " Det är just det som Riksbanken utreder. Skäl som talar...

Jämställdhet innebär könsskillnader

När människor själva får bedöma sina personligheter så blir könsskillnaderna större i jämställda länder. Det framgår av en ny studie där män och kvinnor i 22 länder fått skatta sina personlighetsdrag inom vad som inom psykologin brukar benämnas som ”Big Five”: öppenhet, samvetsgrannhet, extroversion/introversion, välvillighet och känslosamhet. Störst blev skillnaderna mellan män och kvinnor i länder med hög grad av jämställdhet. Kvinnor i dessa länder skattade särskilt egenskaperna välvillighet och extroversion högre än män. – Vi fick fram ett relativt starkt samband, säger Erik Mac Giolla ,...

Värderingsklyftor inom Europa

Nästan 30 år efter murens fall så finns fortfarande en värderingsridå genom Europa, där man i Västeuropa överlag har mer liberala attityder till minoriteter. Över 80 procent av respondenterna i Sverige, Danmark, Norge och Nederländerna uppger till exempel att de kan tänka sig att acceptera en muslim som familjemedlem. I länder som Lettland, Georgien, Vitryssland och Tjeckien är andelen mindre än 20 procent. I östra Europa ser man även religionen som en viktig del i livet. I länder som Serbien, Rumänien och Armenien uppger över 70 procent att religionen är en viktig del av den nationella...

Elektroniska valutor hotar klimatmålet

Bitcoin och andra kryptovalutor är väldigt säkra , men kräver omfattande beräkningar och därför stora datorhallar som slukar mängder med elektricitet. Ungefär 40 procent av den globala elproduktionen sker med kol, så om den globala användningen av bitocoin ökar kommer även koldioxidutsläppen att öka. Under 2017 gjordes endast 0,03 procent av alla elektroniska betalningar med bitcoin. Men om bitcoins popularitet fortsätter växa i den takt man kan förvänta sig av den här sortens teknologier, så kommer den ökande elkonsumtionen leda till koldioxidutsläpp som är så stora att vi skjuter över det...

Så påverkade bilden av Alan Kurdi oss

Den treårige syriske pojken Alan Kurdi drunknade den 2 september 2015 när han och hans familj försökte nå Europa från Turkiet. Bilden av den drunknade pojken spreds över hela världen. Nu har forskare från Göteborgs universitet analyserat hur vi reagerade på denna bild. De följt en panel av människor under 2015, när opinionen svängde i invandringsfrågan. De kunde alltså nästan i realtid följa frågan under den dramatiska hösten 2015 genom att ställa enkätfrågor till panelen. – Stödet för en generös flyktingpolitik gick upp efter publiceringen av bilden, men sedan föll det efterhand, och i...

Genetisk variation på stäppen

Området kring Svarta havet dominerades för över 2000 år sedan av skyterna. Den grekiske historikern Herodotos beskrev dem som skickliga ryttare och bågskyttar. Men de bestod av allt att döma av olika folkgrupper som blandats upp med varandra. Det framgår av en ny studie som arkeologer vid Stockholms universitet genomfört, där DNA från 35 individer analyserats. Dessa individer tillhörde folkgrupperna kimmerier, skyter, sarmater eller srubnaya-folket. Dessa fyra grupper levde under antiken på stäpperna norr om Svarta och Kaspiska haven. De var huvudsakligen nomadiserade och talade sannolikt...

Svenska instrument ska lösa Merkurius gåtor

Merkurius är liten och stenig, och den av planeterna i solsystemet som kretsar närmast solen. Den är fortfarande ganska outforskad. Bara två rymdsonder har besökt planeten. Den första var Mariner 10 som gjorde två förbiflygningar på 1970-talet. Den andra hette Messenger och passerade planeten två gånger innan den lade sig i omloppsbana 2011--2015. Nu blir BepiColombo s uppdrag bland annat att utforska planetens gåtfulla magnetfält. Trots att Merkurius är så liten att den sannolikt inte har någon flytande kärna som kan röra sig och ge en dynamoeffekt, så har den ett relativt starkt magnetfält...

Nya hjärnceller på två veckor

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat ett sätt att snabbt odla fram funktionella hjärnceller. Det handlar om gliaceller, så kallade astrocyter, som man länge trodde bara hade en stödfunktion i hjärnan, men som visat sig spela en viktig roll vid neurodegenerativa sjukdomar som demens och ALS. Att få tag i mänskliga astrocyter att studera är dock svårt och att odla fram dem i labb har hittills tagit lång tid och varit både dyrt och krångligt. – Men med vår metod kan vi på ett enkelt sätt framställa fullt funktionella astrocyter på ett par veckor i stället för flera månader som det tar...

Sök på sajten

Tuffa vintrar för neandertalarbarnen

Nyupptäckt planet vid en grannstjärna

Kommande föreläsningar

Sätt fart på lusten – så funkar hjärnan när vi blir kåta

BLOGG: Lars Olof Björn

Kakao användes för 5300 år sedan

Bloggat

Kakao användes för 5300 år sedan

Återupplivande efter tiotusentals år

Kan kvinnor verkligen få nobelpris? Några nedslag i nobelhistoriken VII

Kan kvinnor verkligen få nobelpris? Några nedslag i nobelhistoriken VI

Kan kvinnor verkligen få nobelpris? Några nedslag i nobelhistoriken V

Kan kvinnor verkligen få nobelpris? Några nedslag i nobelhistoriken IV

Kan kvinnor verkligen få nobelpris? Några nedslag i nobelhistoriken III

Kan kvinnor verkligen få nobelpris? Några nedslag i nobelhistoriken II

Nytt lim ger starkare tandfyllning

Första detaljerade bilderna på fotosyntesen

Därför testar Riksbanken digitala pengar

Jämställdhet innebär könsskillnader

Värderingsklyftor inom Europa

Elektroniska valutor hotar klimatmålet

Så påverkade bilden av Alan Kurdi oss

Genetisk variation på stäppen

Svenska instrument ska lösa Merkurius gåtor

Nya hjärnceller på två veckor

Mest lästa just nu

Kommande föreläsningar