Arkeologi

Under sju somrar grävs femton av Ölands fornborgar ut. Arkeologerna hoppas få veta vad de användes till. Först ut är Träby borg.

Går det att ”avkolonisera” museerna utan att det går ut över den vetenskapliga kunskapstraditionen?

Vid spåren av träkyrkan finns nära 800 gravar.

Altarstenen i Stonehenge hämtades från nordöstra Skottland – minst 75 mil bort, visar geologiska analyser. Nu tvistar forskare om hur altarstenen kom dit.

Pesten kan ha slagit hårt mot tidiga bönder i Skandinavien, och bidragit till att man slutade begrava människor i gånggrifter i Falbygden.

Med hjälp av metalldetektorer hittar arkeologer allt fler enstaka mynt. Fynden antyder att bönder på landsbygden betalade med mynt redan på vikingatiden – långt tidigare än man hittills trott.

Möt Johan Ling, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, som har skrivit en bok om bronsålderns bilder och det samhälle i vilket de skapades.

Hjärnan bryts inte nödvändigtvis ner snabbt efter döden. Några av de äldsta bevarade hjärnorna har hittats i Sverige.

Arbetet med att bygga gravar i Konungarnas dal kunde gå i arv i flera generationer. Det visar opublicerad graffiti upptäckt för över 100 år sedan.

Dykningar på vraket Kraveln, ett av Gustav Vasas krigsfartyg, kan ge nycklar till förståelsen av hur sjöslagen förändrades under stormaktstidens förspel.

Tog de första bönderna kål på jägarna och samlarna? En ny genstudie har väckt liv i frågan om hur jordbruket kom hit.

En myntskatt från tiden kring Sveriges bildande på 1100-talet har hittats på Visingsö och kan vara bland de äldsta som slagits i Sverige.

Stockar från Bulverket har återfunnits efter nära hundra år. Det kan hjälpa forskarna att förstå varför plattformen byggdes.

Den globala uppvärmningen har gett arkeologerna en chans att hitta unika fynd i fjällen. Men det är en kamp mot klockan innan framsmälta föremål förmultnar.