Forskarkommentar

Att de inte erbjuds löpande mätning av blodsocker blir dyrare i längden, skriver forskaren Johan Jendle.

Sverige riskerar att förlora vetenskaplig excellens när unga forskare fastnar i tillfälliga anställningar och osäker finansiering.

Under de senaste sex åren har över tusen forskare vid svenska lärosäten blivit av med jobbet. Orsaken är ett allvarligt systemfel, skriver oceanografen och klimatforskaren Léon Chafik.

Bra att tidskriften AIP Advances drar tillbaka professor Maria Strømmes artikel om medvetandet, skriver filosofidoktoranden Olle Lövgren.

Vattenburna målarfärger kan orsaka allergi och skada miljön, varnar färgforskaren Arja Källbom.

Ledande ekonomers ointresse och okunskap om personalägande gör det svårt att få till stånd forskning om denna företagsmodell.

Den stora ökningen av elproduktion i Sverige de senaste åren har skett på fel platser, skriver doktoranden Joel Bertilsson.

Det finns positiva samband mellan personalägande, produktivitet och trivsel. Men forskningen gör det svårt att avgöra vad som är orsak och verkan.

Trots att personalägda företag har högre produktivitet och nöjdare anställda än andra företag, visar svenska ekonomer denna företagsform ett kompakt ointresse.

När välrenommerade professorer lanserar ogrundade hypoteser i den offentliga debatten riskerar det att ge populister vatten på sin kvarn.

Det är fel att tolka mattetävlingar för kvinnor som belägg för att kvinnor är sämre än män på matte.

Att överge peer review riskerar att öppna dörren för AI-genererad skräpforskning.

Huvudproblemet är att allvarliga brister i systemet gör forskningsresultat otillförlitliga.

I den offentliga debatten måste forskare ha rätt att lansera hypoteser såsom att aktivism riskerar att undergräva allmänhetens förtroende för forskningen.