”Bra att uppmärksammad teori om medvetandet dras tillbaka”
Den vetenskapliga tidskriften AIP Advances drog nyligen tillbaka stjärnfysikern Maria Strømmes kontroversiella teori om medvetandet. För medvetandeforskningen är det goda nyheter, anser filosofidoktoranden Olle Lövgren.

Två illustrationer från Maria Strømmes tillbakadragna artikel i AIP Advances.
Bild: Maria Strømme, AIP Advances, CC BY
Den 13 november 2025 publicerade Maria Strømme, professor i materialvetenskap vid Uppsala universitet, en artikel om medvetandet i tidskriften AIP Advances. I artikeln förfäktade Strømme att verkligheten utgörs av ett världsomspännande medvetandefält. Inledningsvis uppmärksammades Strømmes artikel av Uppsala universitet (i en sedermera avpublicerad text på universitetets webbplats) som ett vetenskapligt paradigmskifte.
Sveriges samlade fysikerkår var däremot mindre entusiastisk. Vetenskapligheten i Strømmes ansats föreföll diskutabel (se till exempel denna artikel i DN och detta uttalande från Institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet). Efter en granskning drog AIP Advances tillbaka artikeln den 7 maj 2026. Dessförinnan skrev jag en text i Filosofisk tidskrift där jag argumenterade för att Strømmes artikel också är problematisk ur ett medvetandefilosofiskt och kognitionsvetenskapligt perspektiv. Här redogör jag för mina reservationer.
Centrala begrepp kan inte prövas
Grundtanken i Strømmes teori är att medvetandet utgör ett evigt och universellt fält – grundfundamentet för den fysiska verkligheten. Före Big bang var medvetandefältet formlöst. Men genom allehanda fysikaliska, i synnerhet kvantmekaniska, kollapsprocesser har urmedvetandet skapat såväl den rumstidsliga verkligheten som individuella medvetanden av typen som du och jag besitter. Även om Strømme presenterar sin teori som en vetenskaplig hypotes betonar hon också dess andliga implikationer – exempelvis kan döden tolkas som en återgång till urmedvetandet snarare än som en fullständig utplåning.
Min kritik har delvis samma grund som fysikernas: Centrala teoretiska begrepp kan inte konkretiseras på ett sätt som tillåter testbara förutsägelser. Men Strømmes teori lider också av tre mer grundläggande problem.
Bristfälligt motiverad brygga
• För det första är den bristfälligt motiverad. Strømmes uttalade ambition är att brygga klyftan mellan ”vetenskaplig materialism” och ”metafysisk filosofi”. Med ”vetenskaplig materialism” avses teorier som förstår medvetandet i termer av hjärnprocesser. Med ”metafysisk filosofi” menar Strømme andliga tanketraditioner där medvetandet betraktas som verklighetens grund (exempelvis i upanishaderna inom hinduismen). Genom att erbjuda en brygga mellan dessa disparata intellektuella perspektiv hävdar Strømme att hennes teori fördjupar vår förståelse av verkligheten.
Emellertid menar jag att ett bryggande av klyftan mellan modern vetenskap och andliga traditioner inte i sig är eftersträvansvärt. Klyftan bör enbart bryggas om andliga tanketraditioner presterar argument som är rationellt övertygande oberoende av religiösa trosföreställningar. Och Strømme underlåter att faktiskt diskutera argument för medvetandets universella och världskonstituerande natur.
Ospecificerat medvetande ger innehållslös debatt
• För det andra är teorin begreppsligt grumlig. Medvetandet utgör här universums grundfundament. Men medvetande om vad? Medvetande av vilken typ? Vems medvetande? Att diskutera medvetandet i fullständig abstraktion från specifika medvetna subjekt och specifika tanke- och sinnesmodaliteter leder till en innehållslös debatt utan meningsfull anknytning till vare sig empirisk kognitionsvetenskap eller fenomenologisk reflektion.
• För det tredje förklarar Strømmes teori ytterst lite. Flertalet av de mest intressanta frågorna om medvetandet förblir obesvarade. Exempelvis: Vilka regioner av hjärnan är ansvariga för medvetandet? Vilka mänskliga beteenden förutsätter medvetenhet, och vilka mentala processer är omedvetna? Vad är relationen mellan medvetande och uppmärksamhet? Kan vi uppleva mer än vad vi kan rapportera eller beskriva? Vilka icke-mänskliga djur är medvetna? Då Strømmes teori besvarar så få medvetandefilosofiska frågeställningar finns det också få skäl att acceptera den.
Viktigt skilja på spekulation och evidensbaserade utsagor
Således välkomnar jag beskedet att AIP Advances återkallat Strømmes artikel. Publiceringen av artikeln kan redan ha orsakat viss skada – dels i form av en florering av fler diskutabla artiklar (se till exempel denna – i samma tidskrift som Strømmes artikel – samt denna) och dels genom en diskreditering av medvetandeforskningens ställning i vetenskapssamfundet.
Det kan måhända tyckas att jag är väl hård. Forskning & Framstegs Per Snaprud föreslår att Strømmes artikel borde ha publicerats i den (än så länge imaginära) Tidskrift för radikala spekulationer om världsalltet. Jag håller med om att radikala spekulationer är oumbärliga för intellektuell innovation. Men det är lika oumbärligt att skilja mellan radikala spekulationer och evidensbaserade utsagor om verkligheten. Till skillnad från de förstnämnda har de sistnämnda ett villkorat existensberättigande.
En presumtivt evidensbaserad utsaga om verkligheten är bara legitim om den stödjs av vetenskaplig evidens eller övertygande filosofiska argument. I Strømmes fall saknas tyvärr båda.