Annons

F&F:s julkalender 2014

Lista ut vilket ord som gömmer sig i andra änden av ledtrådarna – vinn en lyxig helg i herrgårdsmiljö.

Varje dag fram till julafton kan du öppna en ny ledtråd i vår gran (Spirobranchus giganteus). Alla ledtrådar leder till ett och samma ord. Den som först gissar rätt vinner en lyxweekend. Bland alla andra som gissar rätt lottar vi ut fem stycken handplockade bokpaket.

Lycka till!

Äldsta syskonet får flest barn

Personer med många syskon får i regel många egna barn. Flest barn får storasystern.

Är du äldsta syskonet? Du får du sannolikt många barn. Mellanbarn får färre barn, och småsyskon ännu färre. Ensambarn får minst antal egna barn.
Effekten är störst bland kvinnor. Storasystrar får sju procent fler barn än lillasystern, medan storebröder får fem procent fler barn än lillebrodern. Det rapporterar SCB, där man analyserat barnafödandet bland män och kvinnor födda på delar av 1950- och 60-talen i Sverige.
Är du äldsta syskonet? Du får du sannolikt många barn. Mellanbarn får färre barn, och småsyskon ännu färre. Ensambarn får minst antal egna barn.
Annons

Mest kommenterade

Din snabbguide till årets Nobelpriser

F&F hjälper dig att få koll inför eftermiddagens prisutdelning. 

Här hittar du genvägar till […]

Filfisken Oxymonacanthus longirostris är en korallätande art som lever i Indiska oceanen. Bild: Tane Sinclair-Taylor

Korallfisk kamouflerar sig med lukt

Fiskar som äter koraller luktar som koraller och det gör dem svåra att upptäcka för rovfiskar som jagar med hjälp av luktsinnet.

Filfisken Oxymonacanthus longirostris lever bland koraller av släktet Acropora i Indiska oceanen. Fisken äter av korallen och den kan även maskera sig som en korall. Fisken hakar fast ryggfenan i korallen och placerar sin smala kropp i en ställning som får den att likna en av korallens grenar. Intrycket förstärks av att filfiskens färgteckning matchar korallens färg och struktur.

Australiensiska forskare har tidigare visat att filfiskens kamouflage skyddar mot rovfiskar som jagar med hjälp av synen. I en ny studie visar samma forskarteam att filfisken även luktar som korallen den äter av, och att detta skyddar mot rovfiskar som jagar med hjälp av luktsinnet. Det är första gången en sådan skyddsmekanism beskrivs hos ryggradsdjur.

Forskarna matade filfiskar med deras favoritkorall i akvarier. Sedan undersökte de om en krabbart som också lever på acroporakoraller kunde känna skillnad på doften från korallen och från filfiskarna som hade ätit av korallen. Det visade sig att krabborna var lika intresserade av fiskar som av koraller – båda luktade alltså som "hemma". Men om filfiskarna fick äta av en annan korallsort så kunde krabborna avgöra vilka dofter som kom från filfiskar respektive koraller. Försöken visar alltså att filfisken tar upp doftämnen från korallerna och att dessa sedan utsöndras i vattnet. Forskarna släppte även ut rovfiskar i akvarierna – men de kunde känna inte skillnad mellan doften från acroporakoraller och filfiskar, vilket försvårade deras jakt.

– Eftersom vår studie är den första som visar att en fiskart kan skydda sig med hjälp av ett kemiskt kamouflage, så vet vi inte om det är en vanlig företeelse hos fiskar. Men nu när vi vet att det finns hos en art så kommer man säkert hitta den här skyddsmekanismen hos andra fiskarter, säger professor Philip Munday vid James Cook university i Australien, som tillsammans med forskarkollegorna publicerade de nya rönen i Proceedings of the royal society B

Filfisken Oxymonacanthus longirostris lever bland koraller av släktet Acropora i Indiska oceanen. Fisken äter av korallen och den kan även maskera sig som en korall.

Forskarna är eniga – SD är inte fascister

En enkät med några Sveriges tyngsta forskare inom området nationalism och högerextremism visar att det inte finns anledning att kalla Sverigedemokraterna fascister.

Forskning & Framsteg har kontaktat ett drygt halvdussin ledande forskare inom ämnen som statsvetenskap, sociologi och historia via e-post med frågan om Sverigedemokraterna är fascister/nyfascister. Alla svarade nej. Det gäller såväl specialister på högerextremism som tunga ämnesföreträdare med bred överblick över forskningsläget, som till exempel statsvetaren Sören Holmberg och historikern Dick Harrison.  

– Enligt min uppfattning finns det inte fog för att kalla SD något som innefattar fascism. Partiets program har inte ett innehåll som är förenligt med något sånär stringenta definitioner av fascism, skriver Anders Widfeldt, som är statsvetare vid University of Aberdeen och som forskar om högerextrema rörelser i Europa.

Han menar också att om man vill förhindra att SD får politiskt inflytande så är fascismstrategin förenad med stora risker. För om man inte lyckas driva hem fascistargumentet så kommer det att ytterligare stärka SD.

– SD är enligt min uppfattning en ideologisk blandform av en rad olika strömningar, skriver Heléne Lööw, som är docent i historia vid Uppsala universitet och expert på högerextremism. Hon har bland annat skrivit böckerna Hakkorset och Wasakärven, Nazismen i Sverige och Med sökarljuset på vitmaktsrörelsen. Heléne Lööw menar att vi inte har någon bra benämning på rörelsen ännu.

– Sverigedemokraterna är ett nationalistiskt parti, inte ett fascistiskt. Det är oseriöst att låtsas som att nationalism och fascism är synonymer. Det är olyckligt om betydelsen av begrepp som fascism och rasism devalveras. Vi behöver också vara vaksamma med begreppen så att vi verkligen känner igen en fascistisk rörelse när den uppstår. Menar man allvar med att Sverigedemokraterna är ett nyfascistiskt parti – och därmed per definition ett hot mot demokratin i Sverige – borde den logiska följden vara att det blir Säpos, inte de övriga partiernas, uppdrag att bekämpa dem. Skulle ett antidemokratiskt fascistiskt parti få 13 procent av rösterna i Sverige skulle jag själv överväga att emigrera. Det skriver Andreas Johansson Heinö, som är statsvetare vid Göteborgs universitet och författare till boken Gillar vi olika? Hans forskar om nya högerextrema partier i Europa.

– Något fascistiskt parti är det inte, men Sverigedemokraterna har ändå revolutionerat det ideologiska fältet i svensk politik genom att högervänsterdimensionen, som varit död i decennier, har återuppstått. Det skriver Alf W Johansson, som är professor emeritus i historia vid Södertörns högskola. Han har bland annat skrivit standardverket Den nazistiska utmaningen. Han menar att fascism är det starkaste brännmärkningsbegrepp som finns. Ett fascistiskt parti ställer sig utanför den samhälleliga gemenskapen

– Benämningen är helt fel. Jag har undervisat om SD vid Köpenhamns universitet. Vi studerade partiets eget material och inget ger belägg för rasism eller fascism. Fråga Stefan Löfven eller Magdalena Andersson om de studerat SD primärmaterial – för jag tror inte det. Den ene citerar den andre som citerar den tredje… Det skriver Göran Adamson, forskare i socialt arbete vid Malmö högskola, och som forskar om multikulturalism och populism.

– Nej, fascister är inte en rimlig benämning. Det är bättre att beskriva partiet som främlingsfientligt, nationalistiskt, konservativt och populistiskt. Det påpekar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet. Han menar att den dagen Sverigedemokraterna börjar beteckna sig som revolutionära manschauvinister, yrkar på korporativism, kräver att alla partier utom det egna ska avskaffas, går till angrepp mot alla som tolkas som "svaga", vill återupprätta ett rasbiologiskt institut, uttrycker en önskan att återställa Sveriges gränser till vad som gällde före freden i Nystad 1721 och genomför en militant marsch mot Stockholm med idel partimedlemmar i folkdräkt i syfte att gripa makten – den dagen är de att betrakta som fascister.

De forskare som vi fått tag i är alltså samstämmiga. Andra forskare med en eventuellt motsatt ståndpunkt är välkomna att kontakta Forskning & Framstegs redaktion, så fördjupar vi bevakningen av frågan.

Forskning & Framsteg har kontaktat ett drygt halvdussin ledande forskare inom ämnen som statsvetenskap, sociologi och historia via e-post med frågan om Sverigedemokraterna är fascister

Moln på natten

Nattlysande moln över Solna utanför Stockholm. De bildas under sommaren på cirka 80 kilometers höjd, då övre atmosfären på norra breddgrader är som kallast. Bild: Kevin Cho/Wikimedia Commons

Ny svensk forskningssatellit

Mats heter satelliten som ska upp 2017. Den kommer att studera övre atmosfären, mellan 50 och 100 kilometer ovan jordytan.

Jordens atmosfär är som en stor luftocean, och liksom i vattnet bildas det en mängd vågor där. Många väderfenomen må vara lokala men ofta skapar de större atmosfäriska vågor som ibland spänner över halva jordklotet. Vågorna kopplar ihop olika delar av atmosfären både på höjden och bredden. Hela jordens klimat påverkas av vågorna på upp till 100 kilometers höjd, i mesosfären, som är ett sällan utforskat område.

En ny svensk forskningssatellit – Mats, Mesospheric airglow/aerosol tomography and spectroscopy – ska nu vända sina instrument mot dessa vågor genom att bland annat studera de så kallade nattlysande molnen. Molnen bildas under sommaren på cirka 80 kilometers höjd då det är som kallast där.

– Dessa moln är hopkopplade med de vinterförhållanden som råder på andra sidan jordklotet. Mats ska studera vågornas utbredning och fortplantning genom att på ett nytt sätt kombinera moderna optiska mätmetoder och ny satellitteknik, säger Jörg Gumbel, professor vid Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet och forskningsledare för satelliten.

– Samtidigt är Mats inte större än en flyttlåda och kostar cirka 120 miljoner kronor, vilket är billigt i rymdsammanhang. Och då ingår även engångskostnader som teknikutveckling och grunddelar för satelliten. Detta hoppas vi ska komma till nytta i kommande svenska minisatelliter för studier av rymden och atmosfären, säger Johan Marcopoulos, pressansvarig vid Rymdstyrelsen som finansierar Mats-satelliten. Den ska upp år 2017 för att i två år sända mätdata ner till jorden.

Jordens atmosfär är som en stor luftocean, och liksom i vattnet bildas det en mängd vågor där.

Det manligaste som finns, Y-kromosomen, kan ta stryk av rökning. Bild: iStock

Rökning slår ut mannens könskromosom

En man som röker trefaldigar sin risk att förlora Y-kromosomen i sina vita blodkroppar. Om han slutar försvinner kromosomfelet.

 

Under livet kan arvsmassan i kroppens celler förändras på olika sätt. Den vanligaste kända förändringen hos män är att en tiondel eller mer av de vita blodkropparna förlorar sin Y-kromosom.

– Den risken är drygt tre gånger större hos rökare än hos icke-rökare, säger Lars Forsberg, genetiker vid Uppsala universitet.

Slutsatsen bygger på analyser av data från över 6 000 män.

Tidigare i år rapporterade Lars Forsberg och hans medarbetare att män med en hög andel vita blodkroppar utan Y-kromosom oftare får cancer än andra. Möjligen beror det på att sådana blodkroppar är dåliga på att döda cancerceller.

Positivt i sammanhanget är att män som slutar röka blir av med kromosomförändringen i de vita blodkropparna. Det beror på att nya blodkroppar hela tiden ersätter gamla.

– Om man har rökt länge så kanske man känner att skadan redan är skedd. Men våra resultat borde betyda att risken för cancer faktiskt minskar, säger Lars Forsberg, som publicerar sina resultat i veckans nummer av Science.

Under livet kan arvsmassan i kroppens celler förändras på olika sätt. Den vanligaste kända förändringen hos män är att en tiondel eller mer av de vita blodkropparna förlorar sin Y-kromosom.

Unga vuxna sämre på att läsa och räkna

Kunskaperna i matematik och läsförståelse bland personer upp till 30 år gamla verkar avspegla de skolförsämringar vi redan sett.

Under 2000-talet har skolresultaten försämrats. Det har upprepade PISA-rapporter visat, där niondeklassare har undersökts. Nu visar det sig att dessa försämringar även är avläsbara i läs- och matematikkunskaperna för unga vuxna. Det framgår av rapporten Lära för livet (SNS) där resultat från Programme for the international assessment of adult competencies (PIAAC) redovisas. Där har bland annat läs- och räkneförmågor hos ett urval 16–65-åringar i 24 länder analyserats. Det visade sig att Sveriges vuxna befolkning överlag är jämförelsevis bra på att läsa och räkna.

Men detta gällde dock inte personer upp till 25-30 år gamla. Det visade sig att PISA och PIAAC uppvisade en ”häpnadsväckande överensstämmelse” vad gäller de yngre gruppernas försämrade räkne- och läskunskaper. Enligt forskarna kan man se att de som gick ut grundskolan på 2000-talet var klart sämre på att läsa och räkna även långt efter att de slutat nian.

Läskunskaperna började falla för de som gick ut grundskolan i början av 1990-talet, medan det dröjde till slutet av 1990-talet innan mattekunskaperna började falla.

– Troligen har det med den försämrade lärarkompetensen att göra, och att allt fler obehöriga lärare började undervisa på 1990-talet. Och detta slår sannolikt först mot läs- och skrivinlärningen. När man sedan läser dåligt så går det i sin tur ut över matematiken och andra ämnen, säger Jan-Eric Gustafsson, som professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och en av rapportens författare.

I analysen har forskarna undantagit utlandsfödda som kanske inte genomgått hela grundskolan. Denna studie stärker alltså beläggen för att den svenska skolan försämrats kraftigt under framför allt 2000-talet.

Under 2000-talet har skolresultaten försämrats.

Fascismen, Sverigedemokraterna och socialdemokratin

För snart tjugo år sedan disputerade Marcos Cantera Carlomagno på Historiska institutionen i Lund på en avhandling betitlad Ett folk av mänsklig granit. Sverige i den italienska utrikespolitiken 1932­–1936. Temat väckte den intressanta frågan huruvida italiensk fascism och svensk socialdemokrati hade gemensamma drag. Fakultetens opponent gick hårt åt Canteras bok, framför allt för att denne hade valt att låta italienska diplomater i Stockholm analysera dessa likheter i stället för att vidga och fördjupa dokumentationen så att han själv skulle kunna göra denna jämförande analys.