Annons

Nästan en av tio mår så dåligt av mörkret att man kan tala om en årstidsbunden depression. Bild: Istockphoto

Så påverkas hjärnans kemi av mörkret

Forskare vid Köpenhamns universitet har funnit en pusselbit som kan förklara varför vissa drabbas av årstidsbunden depression.

När dagarna blir allt kortare känner sig de flesta tröttare och segare än annars. Ungefär åtta procent av svenskarna mår så mycket sämre att man kan tala om en årstidsbunden depression. Nu har forskare vid Köpenhamns universitet funnit en pusselbit som kan förklara varför vissa påverkas så kraftigt av mörkret. Under ett år följde de drygt trettio personer, med och utan årstidsbunden depression.

Med hjälp av hjärnavbildningsteknik upptäcktes en kemisk skillnad, där de som led av årstidsbunden depression fick en högre halt av en ”städarmolekyl” under den mörka årstiden. De friska behöll en låg nivå året om.
– Ju högre nivåer av ämnet desto värre var depressionssymtomen, säger Brenda McMahon, som ledde forskningsprojektet som presenterades på ECNP-konferensen i Berlin i oktober.

Städarmolekylen kallas SERT, och håller nere nivån av serotonin i hjärnan. Serotonin är en signalsubstans som behövs för att vi ska må bra. Med fler städarmolekyler sjunker serotoninnivåerna, vilket leder till depression.

Forskarna tror att genetiska orsaker avgör huruvida halten av SERT påverkas av mörkret eller inte.

När dagarna blir allt kortare känner sig de flesta tröttare och segare än annars. Ungefär åtta procent av svenskarna mår så mycket sämre att man kan tala om en årstidsbunden depression.

Soldater drabbas ofta av posttraumatiskt stressyndrom och depressioner. En ny metod testad på möss skulle kunna förebygga sådana skador. Bild: iStock

Bedövningsmedel skyddar mot stress

En spruta med bedövningsmedlet ketamin gör möss tåliga mot långvarig stress. Nu vill forskare i USA testa behandlingen på soldater.

– Effekten påminner om ett vaccin, säger Rebecca Brachman, forskare i molekylär psykiatri vid Columbia University i New York, USA.

Stora doser av ketamin har länge använts som bedövningsmedel. För knappt tio år sedan visade det sig att en liten dos kan lindra en svår depression inom några timmar.

Rebecca Brachman och hennes medarbetare gav ketamin till möss, som under de följande veckorna med ojämna mellanrum tvingades dela bur med en betydligt större och ilsknare granne.

En vanlig mus blir extremt skygg och passiv efter en sådan behandling. Men mössen som fått ketamin visar inga sådana tecken. Den skyddande effekten består i minst tre veckor – trots att ketamin försvinner snabbt ur blodet. Resultaten presenterades nyligen vid forskarmötet Society for Neuroscience i Washington DC.

Det återstår att se om ketamin även skyddar människor mot långvarig stress. Forskarna hoppas att kunna testa "vaccinationen" på soldater inom ett par år. Var femte soldat som återvänder till USA efter väpnade strider drabbas av posttraumatiskt stressyndrom, depression eller båda delarna.

– Effekten påminner om ett vaccin, säger Rebecca Brachman, forskare i molekylär psykiatri vid Columbia University i New York, USA.

Annons

Mest kommenterade

Datorsimulering av higgspartikelns sönderfall

Så kan det ha sett ut om higgspartikeln skapats för att omedelbart sönderfalla i fyra muoner (gula spår) i Atlasdetektorn vid Cern. Men det går inte att utesluta andra tolkningar av resultaten från Cern. Bild: CERN

Är higgspartikeln inte den man sökt efter?

Upptäckten av den numera berömda higgspartikeln vid Cern för två år sedan följdes snabbt av 2013 års Nobelpris till partikelns upphovsmän – Peter Higgs och François Englert. Nu hävdar en grupp forskare att den nyupptäckta partikeln kanske inte är den higgs man trott sig hitta.

Den kan mycket väl se ut som en higgspartikel men i själva verket vara en annan, en så kallad techni-higgs. Till skillnad från higgspartikeln, som ska var odelbar, består techni-higgs av mindre beståndsdelar – ett par techni-kvarkar. I olika kombinationer bygger de upp materia, förklarar Mads Toudal Frandsen vid universitetet i Odense, som tillsammans med kollegorna publicerat en artikel i Physical Review D. I den visar forskarna att de statistiska resultaten från Cern som påvisar higgspartikeln inte utesluter att det skulle kunna vara en techni-higgs.

– Techni-higgs ingår i en teori för materiens uppbyggnad som kallas technicolor och som är ett alternativ till den mer etablerade standardmodellen. Just nu tyder inget på att denna teori stämmer bättre än standardmodellen, säger partikelfysikern Jonas Strandberg, en av de svenska forskare som arbetar med Atlasdetektorn vid Cern där higgspartikeln upptäcktes.

Det enda som har påvisats är alltså att den partikel som upptäcktes vid Cern för två år sedan kan antingen vara standardmodellens higgspartikel eller technicolormodellens techni-higgs.

– De har gjort ett mycket gediget arbete och vi kan inte utesluta att deras hypotes om en sammansatt higgs stämmer. Historiskt sett har det alltid varit så att om vi tittar allt djupare in i materien så kanske hittar vi något mindre till slut, säger Jonas Strandberg.

I maj 2015 börjar utforskningen av higgspartikeln igen, efter att acceleratorn och detektorerna vid Cern uppgraderats. Så småningom kommer det att visa sig vilken av modellerna som gäller. Eller så blir det något helt nytt.

Vad händer då med Nobelpriset om det inte är rätt partikel som hittats?

– Jag tror inte att nya upptäckter kan kasta någon skugga över Nobelpristagarna. Alla vet att standardmodellen inte är sista ordet, och att den kommer att kompletteras med ny fysik, säger Jonas Strandberg.

Den kan mycket väl se ut som en higgspartikel men i själva verket vara en annan, en så kallad techni-higgs.

Livet är ingen lek för björnungar, åtminstone inte under parningssäsongen. Då dödas många ungar av björnhannar.  Bild: istock

Fredade ungar blir björnjaktens offer

Det är förbjudet att jaga både björnungar och deras mammor. Men jakten kan leda till att hannarna börjar döda ungar. 

Björnungar stannar hos mamman i flera år. Men om ungarna dör kan honan bli parningsvillig redan efter några dagar. Det är därför vanligt att björnhannar dödar ungar för att göra honorna brunstiga. Björnar håller revir och en hanne är ofta pappa till ungarna i revirets närområde. En sådan hanne utgör inget hot mot ungarna, men de måste akta sig för friströvande björnhannar.

Ett internationellt forskarteam har undersökt sambanden mellan jakttryck och föryngring hos björnar i Dalarna och Gävleborg under perioden 1990-2011. Analyserna visar att ett ökat jakttryck leder till att fler björnungar dör, trots att varken ungarna eller deras mammor får jagas.

Forskarna tror att jakten leder till att björnhannar dödar ungar. Orsaken är att jakt skapar lediga revir, och när nya hannar tar över reviren så försöker de döda ungarna i närområdet, för att honorna ska bli parningsvilliga.

Hos många djurarter leder jakt till att beståndens tillväxthastighet ökar. Det beror på att konkurrensen om resurserna minskar när bestånden krymper, vilket kan medföra att det föds fler ungar. Men hos björnarna i studieområdet så fick alltså jakten den motsatta effekten. Detta är något man måste väga in i sköteselplaner och vid beräkningar av jaktkvoter, menar forskarna som publicerade rönen i Proceedings of the royal society.

Björnungar stannar hos mamman i flera år. Men om ungarna dör kan honan bli parningsvillig redan efter några dagar. Det är därför vanligt att björnhannar dödar ungar för att göra honorna brunstiga. Björnar håller revir och en hanne är ofta pappa till ungarna i revirets närområde. En sådan hanne utgör inget hot mot ungarna, men de måste akta sig för friströvande björnhannar.

Statistik över terrorism

Antal döda i terrrordåd år 2000–2013. Man kan notera en femfaldig ökning sedan år 2000.

Allt fler döda i terrordåd

Det senaste året har terrorismen i världen ökat kraftigt, och ökningen kan huvudsakligen härledas till radikala sunnimuslimska gruppers bombdåd.

Nästan 18 000 människor dödades i terrordåd år 2013. Det är en ökning med 61 procent mot året innan, enligt Global terrorism index 2014. Ökningen är en del av en trend mot en mer instabil och våldsam värld, där antalet dödade i terrordåd har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet. Terrordåden kan dock inte förklaras av faktorer som fattigdom eller analfabetism, utan sker snarare i instabila länder som präglas av etniska och religiösa konflikter. Tidigare var nationell separatism oftast en orsak till terrorism, men numera är religion den främsta ideologiska grunden.

Terrorn utövas huvudsakligen av radikala sunnimuslimska grupper som talibanerna, Boko haram, Islamiska staten eller Al Qaida. Under år 2013 kunde 66 procent av alla offer för terrorism härledas till dåd av någon av dessa fyra grupper. Merparten dödades i bombdåd, varav fem procent av självmordsbombare.

De värst drabbade länderna är i tur och ordning Irak, Afghanistan, Pakistan, Nigeria och Syrien.

Global terrorism index 2014 har publicerats av Institute for economics and peace och bygger på data från 162 länder, vilka täcker in 99,6 procent av världens befolkning.

Nästan 18 000 människor dödades i terrordåd år 2013.

Rymdskeppet endurance ovanför ett svart hål

Rymdskeppet Endurance närmar sig ett maskhål för att ta en genväg genom rymden.

Fysikens paradoxer får liv igen

Maskhål, rymdresor och tidsparadoxerna – det är vanliga inslag i science-fiction, inte minst i den senaste superfilmen Interstellar. Men är de ens teoretiskt möjliga?

Jordens resurser håller på att ta slut, mänskligheten måste flytta till någon annan plats i rymden. Några filmhjältar ger sig i väg med rymdskeppet Endurance till en annan galax. Men avstånden är ohyggligt stora, därför tar de genävgen via ett maskhål som förbinder två avlägsna platser i den på Einsteins vis krökta rymden.
– Två svarta hål som är sammanbundna med en så kallad Einstein-Rosen brygga är kända sedan länge. Och de kan faktiskt finnas därute, även om ingen har sett dem än. Stora maskhål – som är som en tunnel genom rumtiden – måste däremot skapas artificiellt, säger Claes Uggla, professor i fysik vid Karlstads universitet och science-fiction entusiast.
Att göra sådana maskhål farbara var en annan utmaning, som Kip Thorne tog sig an. Han är professor vid California institute of technology och världskänd utforskare av relativitetsteorin. Hans samarbete med Hollywood började i slutet på 1980-talet, när han fick frågan om tidsresor i samband med att Jodie Foster i filmen Contact skulle ta sig tillbaka till barndomen och träffa sin far. Thorne utvecklade då teorin om maskhål, vilket han nu fortsatt med inför inspelningen av Interstellar.
– Problemet är att maskhål kollapsar så fort något faller in i dem. För att staga upp ett maskhål måste det byggas med hjälp av okänd exotisk materia, säger Claes Uggla.
Om man dyker ner in i en maskhålstunnel tillförs den gravitation, och ju mer gravitationen ökar, desto mer sluter sig hålet. Antigravitation skulle kunna råda bot på detta, alltså materia som utövar ett negativt tryck. Den liknar den mystiska energi som får universum att utvidgas allt snabbare.
– Men vi vet ju inte ens om sådan materia existerar, och än mindre hur vi skulle hantera den. I universum är det rummet självt som expanderar, medan det i ett maskhål skulle vara något som vi måste skapa lokalt på konstgjord väg.
I filmen Interstellar är just maskhålet den mest genomarbetade och dyrbara detaljen. Med Kip Thornes uträkningar och Hollywoods mest kända experter på visualisering lyckades filmskaparna avbilda ett maskhål som en sorts sfär med förvrängda bilder runtom.
– Så skulle det faktiskt kunna se ut runt ett svart hål. Man kan se samma galax på flera olika ställen samtidigt, liksom andra former som ljusbågar och ringar som är en följd av att ljuset tar olika vägar genom den krökning som det svarta hålet åstadkommer i rymdväven.
Effekten används faktiskt redan i dag av astronomerna för att upptäcka mörk materia. Om de ser att ljusstrålarna färdas längs den böjda rymden så kan de räkna ut hur mycket materia som bör finnas där.

Att ta sig fram tar tid – bara att fara till vår granne Mars skulle med våra farkoster i dag ta minst ett halvt år. Till Saturnus, dit filmens rymdskepp Endurance är på väg, tar resan kanske fem år. Visserligen passerade Nasas rymdsond New horizons Saturnus redan efter två år och fyra månader, men då var den på väg till Pluto och behövde inte bekymra sig om att bromsa in, vilket tar tid och kraft.
– Bara att resa till den närmaste stjärnan skulle ta mycket lång tid. Och vårt närmaste svarta hål i Vintergatans centrum är ju ännu längre bort, så det skulle ta minst 100 000 år att komma dit, säger Claes Uggla.
Däremot krävs det ingen ny fysik för att åstadkomma gravitation genom den centrifugalkraft som uppstår i ett roterande rymdskepp. Kraften ökar med skeppets radie och rotationshastighet. Om radien är mindre än jordklotets dryga 6 300 kilometer, vilket är rimligt att tro, så räcker det alltså inte med ett varv per dygn. Rymdskeppet måste snurra fortare.
– En effekt av att bo på ett sådant roterande rymdskepp är att saker och ting inte faller rakt ner. På jorden kallas effekten för Corioliskraften. Ju högre acceleration desto större avvikelse, på rymdskeppet går den från noll i centrum till att bli störst och förmodligen ganska märkbar vid ytterkanten.

Märkligast av allt är dock när gravitationen blir så stor som i ett svart hål, eller ett maskhål för den delen.
– När du faller in i ett svart hål så upplever du att du bara rör dig fortare och fortare. Men om något rör sig väldigt fort så står tiden stilla, enligt Einstein – och stark gravitation har samma effekt. Så utifrån sett går det alltså oändligt långsamt. Du kommer aldrig in i det svarta hålet. Detta trotsar vardagsförnuftet, men å andra sidan är det ju inte vardag.
Att vistas i närheten av stark gravitation blir samtidigt rena föryngringskuren, jämfört med de som befinner sig längre bort. Ju högre gravitationen är, desto långsammare går alltså tiden.
– Skillnaden i gravitation, den så kallade tidvatteneffekten, blir större ju mindre objektet är som skapar gravitationen. Detta betyder att om man är strax utanför ett jättelikt galaktiskt svart hål så är tidvatteneffekten inte så stor. Där kan man alltså leva och se universums historia passera i snabb takt.
Filmens rymdresenärer hamnar på en planet som är så kompakt och har så stark gravitation att en timmes vistelse där motsvarar sju år på jorden.
– Det låter verkligen skumt. Visserligen påverkar gravitationen tidens hastighet, men om tidsskillnaden är stor, så kommer du förmodligen att slitas sönder eftersom gravitationen påverkar våra kroppsdelar olika beroende på hur långt från planeten de befinner sig.
Ju högre gravitation, desto större blir skillnaden. Och eftersom vi alltid har en utsträckning så påverkar gravitationen våra kroppsdelar olika starkt.  
– Till och med i jordens gravitationsfält åldras dina fötter mindre än ditt huvud för varje år, därför att fältet är starkare ju närmare jorden du är. Hur mycket det blir beror på hur mycket du sitter eller ligger, men jag har räknat ut att skillnaden blir sisodär en nanosekund per år. Så sju år låter helt vansinnigt, tidvatteneffekterna skulle slita dig i bitar.

Jordens resurser håller på att ta slut, mänskligheten måste flytta till någon annan plats i rymden. Några filmhjältar ger sig i väg med rymdskeppet Endurance till en annan galax.

Roboten Philae fast på sin komet

Landaren Philae på 67P/Churyumov-Gerasimenko. Roboten hann se sig om i sin mörka och oländiga omgivning innan batterierna slocknade helt (lilla bilden). Bild: ESA/Rosetta/Philae/CIVA

Roboten sover medan kometen sjunger för den

Efter en dramatisk landning väntar roboten på att solen ska ladda batterierna igen.

Nu är landaren Philae bofast på sin komet 67P/Churyumov-Gerasimenko. Den hamnade på en oländig terräng dit solstrålarna når bara 90 minuter av kometens 12 timmar långa dygn. Det är för lite för att ladda solcellerna så roboten måste försattas i dvala. Forskarna vid europeiska ESA hoppas att Philae piggnar till så småningom när kometen kommit närmare solen.

Innan batterierna tog slut hann Philae ta bilder på sitt nya hem. Istället för en slät dammfylld liten plätt ser marken djupt ärrad ut med vassa kanter och djupa sprickor. Hur kunde Philae hitta hem över huvud taget? Efter en tio år långa rymdfärd på över 600 miljarder kilometer lyckades roboten landa på ett fyra kilometer stort isberg som rusar mot solen med drygt 135 tusen kilometer i timmen.

Landningen blev dramatisk. Gravitationen på kometen är så svag att en elefant väger som en mus på jorden. Så det är svårt att hålla sig fast. Men harpuner som skulle förankra Philae sköts inte ut, och de små jetmotorer som skulle pressa landaren mot marken kom inte igång heller. Följden blev att Philae försökte landa ett par gånger – den seglade någon kilometer upp i rymden igen och så studsade den några meter till. Möjligen snurrade den också runt i ett par timmar innan den slog sig till ro i den olyckligt mörka hörnan. Några prover lyckades dock Philae ta innan den tystnade helt.

Under tiden upptäckte forskarna att kometens magnetiska fält varierar. Förstärkt 10 000 gånger låter det som om kometen sjunger. Förmodligen är det solvinden, eller något slags vågor i kometens atmosfär. Men ingen har hört något liknande förut.

Lyssna till vaggsången:

Nu är landaren Philae bofast på sin komet 67P/Churyumov-Gerasimenko. Den hamnade på en oländig terräng dit solstrålarna når bara 90 minuter av kometens 12 timmar långa dygn.

Rutten fisk hjälper mot rökning

Suget efter cigaretter minskar hos rökare som andas in rök tillsammans med en vidrig stank medan de sover.

Elstötar, oljud och äckliga smaker i kombination med tobaksrök i vaket tillstånd har inte visat sig hjälpa rökare att fimpa. Men under sömnen verkar hjärnan vara mottaglig för att koppla samman lasten med känslan av obehag.

Israeliska forskare utsatte 66 rökare för tobaksrök tillsammans med lukten av rutten fisk eller ruttna ägg vid upprepade tillfällen under en enda natt. Bäst effekt hade behandlingen om dofterna kom under den relativt ytliga sömnen som kallas stadium 2.

– Den följande veckan rökte de ungefär 30 procent mindre, säger Anat Arzi, neurobiolog vid Weizmanninstitutet i Rehovot, Israel.

Motsvarande behandling i vaket tillstånd hade ingen effekt alls. Det hade inte heller enbart tobaksrök eller rutten fisk i sömnen. Ingen av försökspersonerna kunde minnas nattens lukter när de vaknade.

För att lägga ord eller meningar på minnet måste man vara vaken, men sedan några år tillbaka är det känt att hjärnan kan koppla samman toner och dofter i sömnen. De nya resultaten, som presenterades vid en pågående konferens om hjärnforskning i USA:s huvudstad Washington DC, visar att dofter under sömnen även kan påverka beteendet i vaket tillstånd.

Elstötar, oljud och äckliga smaker i kombination med tobaksrök i vaket tillstånd har inte visat sig hjälpa rökare att fimpa.