Annons
Annons
Tortyr, våldtäkter, naturkatastrofer och trafikolyckor kan ge upphov så kallat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Den som drabbas får flashbacks, återkommande och plågsamma minnen av händelsen. – Vi har använt Tetris som en del av en psykologisk behandling för att hindra minnet från att blir allt för starkt, säger Emily Holmes, professor i psykologi på Karolinska institutet. Deltagarna i hennes försök väntade på vård på en akutmottagning i Oxford, Storbritannien. Samtliga drygt sjuttio personer hade överlevt en allvarlig trafikolycka för mindre än sex timmar sedan. Emily Holmes och hennes...
För att undersökta sambandet mellan religiositet och skolprestationer har forskare nu analyserat data över religion och skolresultat från 76 länder i alla världsdelar. – I mycket religiösa länder så verkar religionen helt enkelt ta mycket tid, säger Gijsbert Stoet som är forskare i psykologi och professor vid Leeds Beckett universitet, och en av forskarna bakom studien . – Så vi ville testa detta, fortsätter han. Och mycket tyder på att tidsfaktorn är en av orsakerna bakom skillnaderna i skolprestationer. Däremot verkar det inte spela någon roll vilket religion man har, det är hur religiös...
Enligt den traditionella bilden finns det två viktiga orsaker till cancer: arv och miljö. Men cancer uppstår även på grund av slumpmässiga olyckor i cellernas maskineri. Vävnader förnyar sig genom att stamceller kopierar sin arvsmassa och delar sig. Varje ny kopia innehåller i genomsnitt tre mutationer. Det stora flertalet mutationer har ingen effekt alls, men i sällsynta fall leder de till att celler börjar dela sig okontrollerat. Den här typen av kopieringsfel orsakar hela två tredjedelar av alla mutationer som leder till cancer, enligt forskare i USA. – Vi hoppas att det här kan vara en...
Guppy är en populär akvariefisk vars naturliga färgprakt har förstärkts med hjälp av mångårig avel. Forskare vid Stockholms universitet har valt att avla på hjärnstorlek stället för färgprakt – deras akvarier innehåller därför guppyer med ovanligt små respektive ovanligt stora hjärnor. Hjärnstorleken skiljer med drygt 13 procent mellan de två grupperna. Forskarna har nu undersökt hur hjärnstorleken påverkar en viktig ekologisk process, nämligen honornas förmåga att bedöma kvalitén på hannarna vid parningen. Guppyhonor med små respektive stora hjärnor placerades i akvarier där de kunde se en...
Att hitta den kortaste rutten för en handelsresande som ska besöka ett antal städer är ett klassiskt optimeringsproblem. Ju fler städer som ska besökas, desto fler blir de alternativa rutterna. För en klassisk dator som gör en beräkning i taget blir det till slut omöjligt att testa alla möjliga lösningar. Om många beräkningar istället görs parallellt går det betydligt snabbare, men då krävs nya typer av datorer som kvantdatorer. En konkurrent till kvantdatorn är en dator som bygger på muskelproteiner som rör sig i ett kanalsystem i nanoskala. För ett år sedan kunde bland annat forskare i Lund...
Mediciner mot tuberkulos verkar på många olika sätt. Några är beroende av ett enzym hos bakterierna för att fungera. Tyvärr kan bakterierna bli resistenta genom att sluta tillverka enzymet. Nu har forskare hittat ett ämne som via en tidigare okänd mekanism tvingar bakterierna att börja tillverka enzymet på nytt. Följden blir att resistensen försvinner. Den nya behandlingen botade möss från tuberkulos resistent mot medicinen etionamid, enligt en rapport i tidskriften Science . Etionamid kan ge kraftigt illamående och andra biverkningar, och används därför bara på patienter smittade av stammar...
Den nya sensorn består av ett halvledarmaterial som bara är några nanometer tunt. Just att det är så tunt ger det mycket speciella egenskaper förklarar Maja Feierabend, doktorand på institutionen för fysik på Chalmers och huvudförfattare till studien där det nya sensormaterialet presenteras i tidskriften Nature Communications . Det handlar om ett så kallat tvådimensionellt material, det vill säga ett material som bara är något atomlager i höjdled. Grafen är det mest kända, men flera andra är under utveckling. Chalmersforskarna har använt wolframdisulfid och när Maja Feierabend och hennes...
De äldsta kända spåren efter liv på vår planet är ungefär 3,5 miljarder år gamla. Det rör sig om enkla encelliga organismer utan cellkärna. Flercelliga organismer med cellkärna – eukaryoter – började bli vanliga så sent som för 600 miljoner år sedan, under den så kallade kambriska explosionen. Men det finns sällsynta exempel på arter som är avsevärt äldre. Rödalgen Bangiomorpha pubescens var är en flercellig eukaryot som fanns redan för 1,2 miljarder år sedan. Den här växten är så gammal att den ställer till det för forskare som försöker reda ut de flercelliga organismernas evolution. Nu har...