Annons

Sex mer eller mindre intakta tänder finns kvar i käken som hittades av den etiopiske paleontologen Chalachew Seyoum. Bild: BRIAN VILLMOARE

Äldsta fossilet från vårt släkte hittat

Det äldsta kända fossilet från människosläktet är en bit av underkäken från någon som levde för cirka 2,8 miljoner år sedan.

Käken innehåller en hörntand och alla fem kindtänder. Den hittades vid en utgrävning i Ledi-Geraru, ett område i nordöstra Etiopien.

– Det här är en av de största upptäckterna inom paleoantropologin under de senaste 10-15 åren, säger Lars Werdelin, professor i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Fossilet är mellan 2,75 och 2,8 miljoner år gammalt, enligt en rapport i veckans nummer av tidskriften Science. Därmed är käken ungefär 400 000 år äldre än tidigare kända fossil från släktet Homo, som även vi moderna människor tillhör.

Forskarna bakom upptäckten placerar fossilet i vårt släkte på grund av tändernas och käkens proportioner. De kan inte säga vilken art materialet kommer från, men bedömer att varelsen levde strax efter att våra föregångare skiljdes från det utdöda släktet Australopithecus, vars mest kända medlem Lucy levde för 3,2 miljoner år sedan.

Lars Werdelin har deltagit vid utgrävningarna i Ledi-Geraru. Han har studerat fossil från djur jämngamla med Homo-käken, bland annat gräsätande antiloper, en tidig fläckig hyena och en stor sabeltiger. Djurlivet skvallrar enligt Lars Werdelin om att vår tidiga släkting levde i ett öppet och troligen torrt landskap.

Käken innehåller en hörntand och alla fem kindtänder. Den hittades vid en utgrävning i Ledi-Geraru, ett område i nordöstra Etiopien.

Bättre och mer sex för äldre

Dagens 70-åringar har ett både bättre och mer aktivt sexliv än 70-åringarna för några decennier sedan. Var tredje 70-årig kvinna och 66 procent av de 70-åriga männen har ett aktivt sexliv i dag. För 40 år sedan var siffrorna 12 respektive 47 procent. Merparten av dem är också mycket nöjda med sexlivet: 62 procent av kvinnorna och 71 procent av männen uppger ”hög tillfredsställelse” med sexualiteten, till skillnad från på 1970-talet då siffrorna var 41 respektive 58 procent.

Utvecklingen kan bland annat förklaras av bättre generellt välmående och bättre hälsa, enligt Nils Beckman vid Centrum för åldrande och hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Men även hur bra sexlivet varit i yngre ålder spelar stor roll för hur det bra fungerar på äldre dar.

Dagens 70-åringar har ett både bättre och mer aktivt sexliv än 70-åringarna för några decennier sedan. Var tredje 70-årig kvinna och 66 procent av de 70-åriga männen har ett aktivt sexliv i dag.

Annons

Mest kommenterade

Hankrabba av Kiwa tyleri som odlar bakterier på sin kropp vid mynningen på en underjordisk vulkan.  Bild: Leigh Marsh

Hankrabbor gillar hetta medan honorna tar det kallt

Djuphavens krabbor behöver både kokheta undervattensvulkaner och nollgradigt vatten för att överleva.

Krabban Kiwa tyleri är en nyupptäckt art i Antarktiska oceanen. Den lever på flera kilometers djup bland undervattensvulkaner, ”svarta skorstenar” som sprutar ut svavelhaltigt vatten med temperaturer upp emot 400 grader.

K. tyleri har en anpassning som gör att den kan frodas i den ogästvänliga miljön: krabban odlar bakterier på sin kropp som den äter av, och bakterierna får sin näring från vulkanernas utsläpp.

Med hjälp av en fjärrstyrd miniubåt har ett forskarteam från University of Southhampton i England undersökt krabbornas livscykel. Studierna visar att krabbornas miljöval styrs av deras storlek och kön. I närheten av de svarta skorstenarnas mynningar sitter ovanligt stora krabbor – cirka fem centimeter långa – och alla är hannar. Lite längre ner på skorstenarna finner man ett myller av mindre krabbor av båda könen. Det kan finnas över 500 individer per kvadratmeter. Här är temperaturen behagliga 24 grader. Längre bort från de varma källorna hittar man enstaka honor. Dessa bär på ägg eller vårdar ungar.

Forskarna menar att honor med ägg måste röra sig bort från de varma källorna eftersom den svavelhaltiga miljön är giftig för ungarna. Honor lever därför periodvis i iskallt vatten, vilket saktar ner deras tillväxt. Hannarna tar inte hand om avkomman och kan därför söka sig upp på skorstenarna där värmen och de höga svavelnivåerna ger maximal bakterietillväxt. Hannarna växer sig därför stora och ju större de blir desto högre temperaturer klarar de av, vilket medför att de kan flytta sig allt närmare vulkanernas mynningar.

De nyfödda krabblarverna, som alltså föds i kallt vatten, måste själva söka upp varmare och svavelhaltiga miljöer för att kunna odla bakterier på sina kroppar. Det kalla vattnet medför att de utvecklas långsamt och därför räcker deras energireserver länge. Det ökar chansen att de ska hitta lämpliga livsmiljöer, menar forskarna som har publicerat sin studie i Journal of animal ecology

Här kan du se en hankrabba som odlar bakterier, lite väl nära vulkanens mynning.

Krabban Kiwa tyleri är en nyupptäckt art i Antarktiska oceanen.

Så lätt planteras minnet av ett brott

Testpersoner "mindes" påhittade kontakter med polisen i ungdomen.

Med enkla metoder kan människor fås att tro att de har begått allvarliga brott tidigare i livet. Det visar en studie vid University of Bedfordshire i Storbritannien.

Forskarna informerade sig via föräldrar om viktiga händelser i försökspersonernas liv. Därefter fick personerna två händelser ur sina liv berättade för sig. Den ena händelsen hade föräldrarna berättat om, den andra var påhittad. Försökspersonerna uppmanades att förklara båda händelserna och erinra sig så många detaljer som möjligt. 

Vid det första mötet kunde deltagarna berätta om det sanna minnet, men ingen kunde minnas det falska minnet. Deltagarna uppmanades då att anstränga sig för att minnas vad som hänt, bland annat genom att visualisera skeendena. Två veckor senare ”mindes” den stora majoriteten den händelse som forskarna hade hittat på och berättade fler egna minnesdetaljer. Hela sjuttio procent ”kom ihåg” att de hade begått ett brott som resulterade i kontakt med polisen.

Resultaten har publicerats i Psychological Science.  

Med enkla metoder kan människor fås att tro att de har begått allvarliga brott tidigare i livet.

Aktier inget för lättstressade

Det räcker inte med att var smart för att köpa aktier, man bör vara stresstålig också.

Aktieinnehav är det historiskt sett bästa långsiktiga sparandet. Men varför köper inte fler aktier för sina besparingar? Personer med hög IQ har oftare aktier än de med lägre IQ, om man jämför dem med likartad utbildning, ekonomi och socioekonomisk bakgrund. Men varför köper inte alla med hög IQ aktier om de har råd?

Ett par forskare vid Handelshögskolan vid Umeå universitet har nu analyserat svenska mönstringsdata för att ta reda på detta. De undersökt både kognitiv förmåga (”smarthet”) och psykisk funktionsförmåga (förmåga att hantera stress) och testat dessa två variabler mot aktieinnehav senare i livet. Dessutom har de jämfört personer med likartad utbildning, ålder, förmögenhet och lön för att kunna ge analysen precision.

Då framgår att högre resultat i såväl kognitiv förmåga som psykisk funktionsförmåga vid mönstringen ökar sannolikheten att inneha aktier senare i livet. Men det framgår också att personer som är smarta men lättstressade har en lägre benägenhet för aktieinnehav.

Kapitalinkomster från aktier är en allt större del av förmögenhetsutvecklingen i Sverige. Och individens eget ansvar för sparande till sin egen pension har blivit viktigare i och med premiepensionssystemet. Därför är dessa resultat viktiga då de visar att kognitiv förmåga inte räcker för att någon ska delta i aktiemarknaden. Förmågan att hantera stress – som är svårt att lära ut – påverkar alltså även sannolikheten att inneha aktier.

Studien bygger på mönstringsdata för drygt 95 000 svenska män samt SCB:s register över aktieinnehav, och är publicerad i Ekonomisk debatt.

Aktieinnehav är det historiskt sett bästa långsiktiga sparandet. Men varför köper inte fler aktier för sina besparingar?

bild av ett svart hål och dess galax

En konstnärs avbildning av ett supermassivt svart hål i centrum av en galax. Infallande gas och stoft har samlats i en disk som hindrar det svarta hålet från att växa för stort. Bild: Nasa

Svart hål trotsar teorierna

Nyhittat supermassivt svart hål bryter både rekord och teorier.

Ett gigantiskt svart hål som är 12 miljarder gånger tyngre än solen har hittats i mitten av en avlägsen galax. Det är alldeles för stort för att nuvarande teorier ska kunna förklara hur det kom till. Galaxen där det svarta hålet huserar är så avlägsen att ljuset vi ser sändes ut för nästan 13 miljarder år sedan. Det svarta hål som astronomerna har observerat fanns alltså redan när universum bara var 900 miljoner år gammalt. Men ett så stort svart hål borde inte ha hunnit skapas så snart efter big bang.

Supermassiva svarta hål huserar i mitten av nästan alla större galaxer, ett finns i Vintergatans centrum. De svarta hålen växer efter hand som de suger in materia från galaxkärnan. När gas och stoft faller in uppstår dock strålning som puttar undan materia, vilket bromsar svarta hålets tillväxt.  Forskare har därför kunnat beräkna en gräns för hur snabbt ett svart hål kan växa. I och med det nya fyndet måste nu denna gräns flyttas, och nya teorier utvecklas.

Ett gigantiskt svart hål som är 12 miljarder gånger tyngre än solen har hittats i mitten av en avlägsen galax.

Statistik över döda barn

Antal barn per 100 000 i åldrarna 0–17 år som avlidit på grund av skador och olyckor i Sverige, 1970–2013.  Bild: Socialstyrelsen

Allt färre barn dör i olyckor

År 1970 dog 421 barn i olyckor i Sverige. År 2013 var antalet nere i 58.

De dödliga skadorna bland barn har minskat dramatiskt de senaste decennierna. Det handlar främst om trafikolyckor, självmord och drunkning. Pojkar är långt mer skadedrabbade än flickor (fyra av fem drunknade barn är till exempel pojkar), men skillnaderna mellan könen har minskat över tid.

Även föräldrarnas utbildningsnivå påverkar utsattheten, särskilt bland pojkar. Pojkar vars mödrar bara har grundskoleutbildning har en betydligt högre dödlighet i olyckor, enligt Socialstyrelsen.

Farligast lever barn i övre tonåren, och säkrast lever barn i åldern 4–6 år.

De dödliga skadorna bland barn har minskat dramatiskt de senaste decennierna. Det handlar främst om trafikolyckor, självmord och drunkning.

En higgpartikel sönderfaller i fyra så kallade myoner (röda streck). Enligt Christoffer Peterssons modell kan higgspartikeln också sönderfalla i aldrig tidigare observerade mörk materiepartiklar. Bild: Cern

Bortom Higgspartikeln med ny svensk teori

En ny svensk modell för materiens minsta beståndsdelar ska nu testas vid Cern-laboratoriet i Génève.

Christoffer Petersson, teoretisk fysiker vid Chalmers tekniska högskola, har skapat en ny modell för partikelfysik. Den är en utvidgning av den så kallade standardmodellen och kombinerar känd vetenskap med teorin om supersymmetri. Den nya modellen förutspår att många nya hittills okända partiklar finns i naturen, bland annat sådana som mörk materia består av. Den okända mörka materien är en av fysikens största gåtor, den utgör drygt 75 procent av all universums massa men består inte av några hittills kända partiklar.

Modellen har nu valts ut för att testas av två oberoende forskargrupper vid LHC, världens största partikelaccelerator i Schweiz, där den sista okända partikeln ur standardmodellen, Higgspartikeln, hittades i juli 2012.

- Det mest spännande med vår modell är att den förutsäger att higgspartikeln kan sönderfalla på ett nytt sätt, nämligen till en ljuspartikel, foton, samt flera mörk materiepartiklar, så kallade gravitinos. Eftersom LHC kan producera Higgspartikeln kan vi testa modellen, säger Christoffer Pettersson.

Svårigheten är att det bara är fotonen som går att mäta, medan gravitinos inte kan fångas in. Men fotonerna dyker även upp ur många andra sönderfall, och det specifika sönderfallet man letar efter infaller väldigt sällan. Därför krävs extremt mycket mätdata för att kunna säga något säkert. I mars kommer LHC-acceleratorn igång igen med fördubblad kraft, och då kommer avgörandet garanterat komma.

Hur sannolikt är det att modellen stämmer?

- Ärligt talat är min dröm redan uppfylld – att de väljer att testa just vår modell experimentellt. Att den också skulle visa sig stämma vore nästan för bra för att vara sant!

Christoffer Petersson, teoretisk fysiker vid Chalmers tekniska högskola, har skapat en ny modell för partikelfysik.

”Negerkungar” och vårt förhållande till historia

På tal om dagens tidningsartikel att ”negerkung” nu har raderats ur böckerna om Pippi Långstrump. Detta och liknande tilltag som blivit allt vanligare på senare år bör betraktas i ljuset av hur vi hanterar vår historia. Kunskaper om historia handlar om att man utvecklar ett dubbelt historiskt betraktelsesätt: Man måste dels lära sig att bedöma varje tid och dess yttringar utifrån de förutsättningar som då rådde, och man måste dels inse att historien för att ge mening måste ”översättas” till vår tid, och därmed till de förutsättningar som råder idag.