Annons
Apparaten md laserstrålar som forskarna använder för att testa ifall universum är ett hologram.

Hjärtat av en holometer som forskarna använder för att testa ifall universum är ett hologram. Bild: FERMILAB

De ska testa om universum är ett hologram

Lever vi i en Matrixvärld? Alla som undrar om vår värld bara är en simulerad verklighet får snart ett svar.

I science fiction-filmen The Matrix lever människor i en illusion av verkligheten. I själva verket är hela deras värld konstruerad och styrd av maskiner. Inom vetenskapen fördes idén om att världen inte är vad den verkar vara av den i USA verksamma fysikern Juan Maldacena år 1997. Enligt Maldacena är universum ett hologram: vår tredimensionella värld är i själva verket kodad i två dimensioner. Och i så fall bör man kunna testa detta, genom att söka efter de minsta kodningselementen.

Vi är lättlurade. När vi tittar på en tv-skärm ser vi en tredimensionell värld, även om skärmen är platt. På håll ser bilden helt naturlig ut. Men tittar vi närmare så tappar bilden sin skärpa och enstaka bildelement, pixlar, blir synliga i stället.

Är världen ett hologram så bör rumtidens pixlar kunna avslöjas. Kruxet är att ju mindre pixlarna som bygger upp den tvådimensionella bilden är, desto skarpare blir bilden i tre dimensioner, den vi i själva verket tror att vi lever i.

Pixlarna är alltså extremt små, tio biljoner biljoner gånger mindre än en atom. Det rör sig om en så kallad Plancks skala, som beskriver kortast möjliga tid och minsta möjliga längd inom fysiken.

Nu har fysiker vid Fermilab utanför Chicago i USA satt igång en underökning av rumtiden med hjälp av ett helt nytt instrument, en holometer, eller holografisk interferometer.

– Alla störningar som holometern mäter, allt brus som vi inte kan utesluta på annat sätt, kommer att avslöja rumtidens verkliga natur, säger Aaron Chou, experimentgruppens ledare. Om ungefär ett år kommer resultaten, och då vet vi.

Holometern består av ett par interferometrar placerade nära varandra. Dessa använder var sin laserstråle. Vissa specifika störningar av ljusstrålen kan hänföras till kvantegenskaper hos vår låtsasvärld. Ifall den är uppbyggd av små pixlar, så måste pixlarna lyda under kvantfysikens lagar och då ska det inte kunna gå att mäta deras exakta lägen i två riktningar samtidigt. Det blir alltid en vis oskärpa, en darrning av själva rummet som forskarna kallar för holografiskt brus.

– Vi vill testa om rumtiden är ett kvantsystem på samma sätt som materia är det, säger Craig Hogan på Fermilab som utvecklat teorin om holografiskt brus. Hittar vi något tecken på att det finns minsta möjliga element av rumtiden, kommer det att förändra vår bild av världen som vi haft i tusentals år.

I science fiction-filmen The Matrix lever människor i en illusion av verkligheten. I själva verket är hela deras värld konstruerad och styrd av maskiner.

Islamiska staten

Oron för etniskt och religiöst hat har ökat i världen. På bilden Islamiska statens krigare. Bild: Vice news

Oron för världens framtid platsbunden

Enligt en global enkätstudie så präglas de olika världsdelarna av olika hotbilder – japaner oroar sig för kärnvapenkrig medan européer oroar sig för ekonomiska klyftor. Samtidigt oroar sig allt fler för religiöst och etniskt hat.

Våren 2014 intervjuades över 48 000 personer i 44 länder om hur de såg på fem stora hot mot mänsklighetens framtid. De fem hoten som de tillfrågades om var religiöst och etniskt hat, aids och andra epidemier, växande ekonomiska klyftor, kärnvapen samt miljöförstöring.

Svaren varierade geografiskt. I de europeiska länderna dominerade oron för de växande ekonomiska klyftorna. I länder som Spanien, Grekland och Tyskland oroade sig runt 40 procent för detta, medan bara omkring 10 procent av befolkningen i Japan, Peru eller Nicaragua såg detta som mest hotfullt.

I Mellanöstern anses religiöst och etniskt hat vara det största hotet. I Libanon och på de palestinska territorierna var oron störst – hela 58 procent i Libanon såg religiöst och etniskt hat som det största hotet. Det är den största andelen som uppmättes i något land i någon fråga. Frågan bekymrade däremot inte många i de latinamerikanska länderna.

Aidsfrågan dominerade oron de afrikanska länderna söder om Sahara, medan östasiatiska och europeiska länder inte bekymrade sig särskilt – bara en procent av de intervjuade tyskarna såg aids som det största hotet.

Kärnvapenfrågan oroade japanerna i hög grad, vilket kan ha att göra med att Japan är det enda land i världen som råkat ut för kärnvapenangrepp. Hela 49 procent såg detta som det största hotet. Även ukrainare uttryckte stor oro för kärnvapen, medan thailändarna återfinns i andra änden av skalan.

Miljöfrågorna var det dominerande hotet i Latinamerika och i Sydostasien samt även i Kina. Däremot var ytterst få, bara några enstaka procent i Libanon, Kenya eller Pakistan bekymrade sig över miljön.

Dessa geografiska mönster av oro var ganska lika inom olika åldersgrupper – utom i Japan, där långt fler äldre än yngre oroade sig för kärnvapen. Och i södra Afrika är det påtagligt många fler yngre som är rädda för aids och epidemier.

Rädslan för religiöst och etniskt hat har ökat medan oron för miljöfrågor samt aids och epidemier har minskat, om man jämför med en liknande studie från år 2007.

Undersökningen har utförts av Pew research center.

Våren 2014 intervjuades över 48 000 personer i 44 länder om hur de såg på fem stora hot mot mänsklighetens framtid.

Annons

Mest kommenterade

bild på apparaten

 Försöksanläggningen – dynomak – som kanske kan ge enklare och billigare fusionsenergi. Bild: University of Washington, Seattle, USA.

Kärnfusion billigare än kol

En ny reaktor för kärnfusion kan ge energi på solens vis billigare än motsvarande energimängd från ett kolkraftverk, hävdar en grupp amerikanska forskare.

Solen alstrar energi i sitt inre där vätekärnor slås ihop till helium i en process känd som fusion. Av alla kända sätt att få fram energi är fusionen det mest effektiva. Men att härma fusion i en reaktor på jorden möter stora svårigheter. Det svåraste är att få fram tillräckligt högt gastryck. Problemet löses genom att i stället värma upp gasen till tiotals miljoner grader. Fast då blir gasen, plasman, så het att den måste hållas ihop av ett magnetiskt fält för att inte smälta reaktorsväggarna.

Det finns i dag två dominerande sätt att lösa reaktorns arkitektur: tokamaken och stellaratorn. I bäggge fallen skapas det magnetiska fältet av supraledare som måste kylas till nästan absoluta nollpunkten. Det kräver mycket energi, och hittills har ingen lyckats få ut mer energi ur systemet än vad som tillförts.

Den nya konstruktionen – en så kallad dynomak – skapades av amerikanska forskare vid University of Washington i Seattle. Plasman i dynomaken ska värmas upp direkt av elektrisk ström som släpps igenom gasen. På så sätt slipper man de dyra supraledarna och deras behov av kylning.

Enligt konstruktörerna kommer kostnaden för att producera energi med dynomak att minska med cirka en tredjedel jämfört med motsvarande kolkraftverk. Om allting fungerar som på ritningen, vill säga. Elisabeth Rachlew, professor vid Tekniska högskolan i Stockholm, är mycket skeptisk:

– Jag har hört talas om det tidigare, fast då har det kallats sfäromak. Så det är inget nytt. Dessutom bygger beräkningarna på så kallade skalningslagar där man själv väljer de bästa koefficienterna, vilket innebär stora osäkerheter. Mycket intressantare för utvecklingen av fusionsreaktorn är stellaratorn i Greifswald, Tyskland, som ska startas snart.

Solen alstrar energi i sitt inre där vätekärnor slås ihop till helium i en process känd som fusion. Av alla kända sätt att få fram energi är fusionen det mest effektiva.

Många fåglar har svårt att skilja på spegelbilder och verklighet, det är en av orsakerna till att de flyger in i rutor. Bild: Anders Ödeen

Fågelkrockar med fönster förklarade

Specialdesignade fönster kan minska risken för fågelkollisioner, men bara för vissa fågelarter. Svenska forskare kan nu förklara varför.

Varje år dör miljarder fåglar i fönsterkrockar världen över. Fåglarna ser naturen genom glasrutorna – eller avspeglad natur – och flyger rakt in i fönstret.

Fåglar kan se ultraviolett ljus och det finns fönster som är utrustade med mönster som reflekterar eller absorberar uv-ljus. Tanken är detta ska skapa ljuskontraster på rutorna så att de blir lättare att upptäcka för fåglar. Men fältförsök har gett blandade resultat: det verkar som att endast vissa fåglar ser krockskyddsmönstren. Forskare från Uppsala kan nu förklara varför.

Olika grupper av fåglar ser olika våglängder av uv-ljuset och ju kortare våglängder de ser, desto lättare blir det att upptäcka kontrasterna som krockskyddsmönstren skapar på fönstren.

Med hjälp av datorsimuleringar kunde forskarna visa att småfåglar – tättingar – och måsfåglar, har goda möjligheter att se krockskyddsmönster som skapar måttliga ljuskonstraster (mönstren absorberar 25-50 procent av uv-ljuset). Dessa fågelgrupper kan se de kortare våglängderna av uv-ljuset.

Men många fågelgrupper kan endast uppfatta de längre våglängderna av uv-ljuset och har därför svårt att se krockskyddsmönster, även om skapar skarpa ljuskontraster. Rovfåglar, duvor, kråkfåglar och gäss tillhör denna kategori. För dem är fönstren i princip osynliga under naturliga förhållanden.

Fönstrens synlighet påverkas även av bakgrunden. Fåglarna har lättare att se glasrutor som reflekterar en homogen bakgrund, exempelvis blå himmel, än rutor som reflekterar en brokig miljö som en skog, menar forskarna som publicerade sina rön i PeerJ.

Varje år dör miljarder fåglar i fönsterkrockar världen över. Fåglarna ser naturen genom glasrutorna – eller avspeglad natur – och flyger rakt in i fönstret. Fåglar kan se ultraviolett ljus och det finns fönster som är utrustade med mönster som reflekterar eller absorberar uv-ljus. Tanken är detta ska skapa ljuskontraster på rutorna så att de blir lättare att upptäcka för fåglar. Men fältförsök har gett blandade resultat: det verkar som att endast vissa fåglar ser krockskyddsmönstren. Forskare från Uppsala kan nu förklara varför.

Stödjeceller djupt inne i hjärnan reagerar på en skada genom att alstra nya nervceller. Bild: Jens Magnusson

Nya nervceller föds efter en stroke

Svenska forskare har hittat en tidigare okänd process som hjärnan använder för att bilda nya nervceller.

Länge hävdade läroböcker att en vuxen människohjärna inte bildar några nya nervceller alls. På 1990-talet visade svensk forskning att det är fel. Stamceller i två specifika områden alstrar nya nervceller genom hela livet.

Nu avslöjar försök med möss att ett slags stödjeceller – astrocyter – i helt andra delar av hjärnan också kan ge upphov till nya celler. Det sker naturligt efter en stroke.

– Men det går också att starta nybildningen på konstgjord väg, säger Jens Magnusson, stamcellsforskare på Karolinska institutet.

Tillsammans med kolleger i Stockholm och Lund har han upptäckt kemiska signaler som får astrocyterna att börja bilda nya nervceller efter en skada. Upptäckten kan leda till nya sätt att hjälpa hjärnan att reparera sig själv, skriver forskarna i tidskriften Science.

Länge hävdade läroböcker att en vuxen människohjärna inte bildar några nya nervceller alls. På 1990-talet visade svensk forskning att det är fel.

Mars-landskap i Atacamaöknen

Utsikten från Valle de la Muerte mot vulkanerna Licancabur och Juriques i Atacamaöknen, en av de mest extrema platserna på jorden. Bild: iStock

Mars på jorden

Tecken på liv på andra planeter kan hittas i jordens livsfientliga miljöer.

Astronomer från amerikanska SETI-institutet har i flera decennier sökt efter utomjordiskt liv. Nu ska de förfina sina metoder genom att vända blicken mot vår egen planet. I fem år ska de studera en av de mest extrema platserna på jorden – Atacamaöknen i Chile. Delar av öknen brukar användas av NASA för att testa instrument inför Marsresor. Den har även tidigare undersökts för att hitta spår av liv, dock utan framgång.

Öknen är känd som en av de allra torraste platserna på jorden. Liksom planeten Mars är den dessutom utsatt för obarmhärtiga solstrålning. Styrkan hos den skadliga delen av solens ultravioletta strålar, det så kallade UV-indexet, är 43. Det är tiofalt högre än genomsnittet i Sverige, som på sommaren är 4–7, och under den mörka årstiden sjunker under 2. Vid ekvatorn ligger UV-index något över 10.

UV-strålningen skadar levande celler, och en av de frågor som astronomerna hoppas få svar på i Atacamaöknen är vilka organismer – och hur – som kan klara sig där. Och i så fall eventuellt på Mars.

Astronomer från amerikanska SETI-institutet har i flera decennier sökt efter utomjordiskt liv. Nu ska de förfina sina metoder genom att vända blicken mot vår egen planet.

Sjukdomsstatistik

Andel som får ekonomiskt bistånd vid 23 års ålder bland de som varit inskrivna på sjukhus under barndomen. Bland de som friska under barndomen får alltså 4,7 procent bidrag vid 23 års ålder.   Bild: SNS

Starkt samband mellan föräldrarnas ekonomi och barns hälsa

Även om svenska barn är friska i ett internationellt perspektiv, så är det de fattiga barnen som blir sjukast. Det leder till att de får sämre förutsättningar som vuxna. 

Barn till föräldrar som tar emot ekonomiskt stöd (socialbidrag) löper dubbelt så stor risk att dö under barndomen jämfört med andra barn. De har även 40 procents högre risk att läggas in på sjukhus, och tre gånger så stor risk att bli inskrivna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa.

Det framgår av rapporten Hellre rik och frisk där tre nationalekonomiska forskare från Uppsala universitet analyserat registerdata över barn i Sverige mellan åren 1990 och 2009.

De visar också hur viktig barnens hälsa är för skolresultaten, och för deras fortsatta liv. Av de barn som hamnar på sjukhus på grund av psykisk ohälsa är risken att leva på bidrag vid 23 års ålder nästan fyra gånger så stor som för resten.

Samtidigt har Sverige hög barnhälsa i ett internationellt perspektiv. Den viktigaste förändringen över tid är dock att allt fler barn upplever psykisk ohälsa, samtidigt som allt färre små barn skrivs in på sjukhus för andra sjukdomar.

Barn till föräldrar som tar emot ekonomiskt stöd (socialbidrag) löper dubbelt så stor risk att dö under barndomen jämfört med andra barn.

Grå snapper är en revfisk som lever i Amerikas östkustvattnen  Bild: Evan D'Alessandro

Fiskyngel pratar med varandra

Genom att ropa till varandra kan fiskyngel hålla ihop stimmet i mörker.

Amerikanska forskare har nu visat att fiskyngel kan kommunicera med ljud, något som tidigare endast visats för vuxna fiskar.

Fiskyngel av arten grå snapper Lutjanus griseus tillbringar sin första levnadsmånad på djupt vatten. Genom att producera ljud – som i våra öron låter som morranden och knackningar – kan de hålla ihop stimmet under natten då de inte kan se varandra, menar forskarna som har publicerat rönen i Biology letters.

Forskarna höll fiskyngel i flytande burar utrustade med mikrofoner. De kunde konstatera att fiskynglen producerar ljud under natten men inte under dagen. 

Amerikanska forskare har nu visat att fiskyngel kan kommunicera med ljud, något som tidigare endast visats för vuxna fiskar.

Den liberala världsbildens undergång 2.0?

För drygt hundra år sedan var det få människor som kunde tänka sig att ett stort krig skulle utbryta. I den då dominerande liberala världsbilden sågs ökande ekonomiskt samarbete mellan länder, det vill säga den process som vi skulle kalla globalisering, som ett effektivt sätt att förhindra omfattande politiska och militära konflikter. Ökande internationella kontakter, och ökande kunskaper om de ”andra”, borgar för fred och samförstånd, var budskapet, och sekelskiftesåren 1900 var också en tid med stort utbyte över gränser.