Annons

Självmordsturismen ökar

Efter en nedgång år 2009 reser allt fler människor till Schweiz för att avsluta sitt liv.

Schweiz saknar tydlig lagstiftning om dödshjälp, vilket har lett till att vissa mycket svårt sjuka människor i andra länder reser dit för att få hjälp att dö.

Schweiziska forskare har kartlagt alla så kallade självmordsturister mellan åren 2008 och 2012. De sammanlagt 611 personerna var mellan 23 och 97 år gamla. Två tredjedelar kom från Tyskland och Storbritannien, fem var svenska.

Andelen som led av neurologiska eller reumatiska sjukdomar, som inte är dödliga, var större än i tidigare studier.

Långsiktigt ökar antalet självmordsturister. Forskarna tror att den tillfälliga nedgången kan bero på medierapporter om en klinik som under våren år 2008 testade kvävning med helium. Metoden ledde till en långdragen död.

Standardpreparatet är pentobarbital, tidigare ett narkosmedel.

Schweiz saknar tydlig lagstiftning om dödshjälp, vilket har lett till att vissa mycket svårt sjuka människor i andra länder reser dit för att få hjälp att dö.

Grafik över säkra partisympatier

Mest och minst säkra väljare, mätt i andelen sympatisörer som säger sig vara säkra på sitt val av parti. Kring valåren (2002, 2006, 2010 och 2014) blir väljarna säkrare i sina sympatier.  Bild: SCB

Säkra sverigedemokrater och osäkra folkpartister

Graden av mobilisering skiljer sig mellan partierna, enligt en undersökning från Statistiska centralbyrån.

Hur säkra är vi på vårt val när vi går till valurnorna? Forskningen visar att allt fler väljare bestämmer sig sent, byter parti eller taktikröstar. Vid det senaste riksdagsvalet 2010 bestämde sig var tredje väljare först sista veckan före valet.

Om man frågar väljarna om hur säkra de är på sitt partival så visar det sig att omkring 70 procent är säkra på sitt val, men denna siffra skiljer sig mellan olika partier. Sverigedemokrater och socialdemokrater har störst andel säkra väljare, medan folkpartister och miljöpartister är minst säkra på sitt val.

I regel är män och äldre personer mer säkra på sitt partival än kvinnor och yngre. 

Hur säkra är vi på vårt val när vi går till valurnorna?

Annons

Mest kommenterade

porträttfoto

Maryam Mirzakhani är första kvinnan att belönas med Fieldsmedaljen, matematikens Nobelpris. Bild: privat

Första kvinnan att få matematikens Nobelpris

Maryam Mirzakhani, professor vid Stanford university i Kalifornien, är första kvinnan som får Fieldsmedaljen.

Fieldsmedaljen, som också kallas matematikens Nobelpris, är världens högst rankade pris en matematiker kan få. Det delas ut vart fjärde år sedan 1936. Flera personer kan få priset samtidigt, men ingen äldre än 40 år. Alla de drygt 50 hittills belönade var män.

Den första kvinnan i prisets historia, Maryam Mirzakhani, är 37, född i Teheran och har tidigt utmärkt sig som en matematisk begåvning. Hon var bland annat första iraniern att få högsta poäng i den internationella matematiska olympiaden för ungdomar.

Enligt prismotiveringen belönas Maryam Mirzakhani för hennes överraskande och högst originella bidrag till geometri och dynamisk systemteori. Även om det handlar om ren grundforskning så kan hennes resultat få tillämpningar inom kryptografi och talteori, och – utanför matematiken – i teoretisk fysik, kosmologi och materiallära.

Fieldsmedaljen, som också kallas matematikens Nobelpris, är världens högst rankade pris en matematiker kan få. Det delas ut vart fjärde år sedan 1936.

Den skrovliga kometkroppen mot svart rymd

Kometen 67P/Churyumow-Gerasimenko 4,5 kilometer långa kärna sedd från 100 kilometers håll. Bild: ESA/Rosetta/MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/SSO/INTA/UPM/DASP/IDA

Rymdsonden kom nu ikapp kometen

Den tudelade kometkärnan överraskade astronomerna

Resan tog tio år, 5 månader och 4 dagar, med fem varv runt solen, tre flygningar förbi jorden och en vid Mars. Så i början på augusti kom den första överraskningen då rymdsonden Rosetta kom ikapp sin komet 67P/Churyumow-Gerasimenko, eller bara 67P. Den ser ut som en potatis, eller en badanka. Eller som två sammanslagna snöbollar – kan det månne ha varit två kometer som fastnat i varandra?

I över ett år ska Rosetta ha sällskap med kometen på väg in mot solen och en bit tillbaka igen. Ju närmare solen desto mer is, gas och stoft kommer att spruta ut och forma en lång kometsvans.

Ett tag såg det ut som att 67P redan började veckla ut svansen, men så försvann den igen. Hur det kom sig är bara en av de många frågor som forskarna hoppas kunna svara på.

Den 13 augusti 2015 kommer paret närmast solen, något som 67P brukar göra på sin omloppsbana drygt var sjätte år. Det blir första gången som en rymdsond följer en komet från dess frysta stadium långt bort från solen till ett mer aktivt liv i solens närhet.

Men först, när kometens gravitation är kartlagd, ska Rosetta utföra en rad manövrer för att hitta en lagom rund bana på mellan 10 och 30 kilometers håll. Då ska den noga kartlägga kometens alla vrår. Kometer brukar beskrivas som smutsiga snöbollar som består av is och stoft, restmaterial från solsystemets tillblivelse, vilket gör dem extra intressanta för astronomerna. Redan nu har kometens buckliga yta fotats i rätt stor detalj – hade en stor lastbil parkerats där, skulle vi fått se den.

Den svåraste manövern är dock ännu framför Rosettaforskarna – i november ska en liten landare, Philae, sättas på kometkroppen och undersöka dess byggstenar på plats. Det gäller det att hitta en pålitlig landningsplats för Philae, helst utan risk för att materialet under robotens fötter blåser bort. En annan viktig detalj är att Philaes solpaneler inte kommer för mycket i skugga så att robotens tiotal instrument får tillräckligt med elenergi för att utföra sina uppdrag.

Resan tog tio år, 5 månader och 4 dagar, med fem varv runt solen, tre flygningar förbi jorden och en vid Mars.

Brita Planck

Brita Planck. Historiker vid Göteborgs universitet. Bild: Privat

Podd: Kärlekens historia

Vad vet vi om kärlekens historia? Brita Planck vid Göteborgs universitet har forskat om detta och läst ett stort antal kärleksbrev från 1700- och 1800-talen. Hon menar att även om kärleken verkar evig, så tar den sig olika uttryck i olika tider.

Artin Ashamian

Artin Arshamian forskar om människans luktsinne: om varför en lukt kan väcka upp barndomsminnen och varför vi har så svårt för att sätta ord på lukter. Bild: Ulrika Engström

Podd: Människans bästa sinne – lukten

Nyligen upptäcktes att den mänskliga näsan – lågt räknat – kan urskilja 1000 miljarder lukter. Det gör luktsinnet till vårt i särklass allra bästa sinne. Ändå är vi människor dåliga på att prata om lukter. Kanske har det varit så att vi inte vill kännas vid våra känsliga näsor eftersom vi har förknippar luktsinnet med djuriska egenskaper?

Bengt Gustafsson, professor i teoretisk astrofysik, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik – båda Uppsala universitet. Bild: Håkan Elofsson / Mikael Wallerstedt

Sommarpodden: Är universum skapat bara för att vi ska kunna vara här och fråga?

Är allting skapat bara för att vi ska kunna vara här och fråga? Idén, den så kallade antropiska principen, är kontroversiell inte bara för att den sätter stopp för fysikens strävan att finna en exakt lösning på universums gåta. Det antropiska resonemanget har också utnyttjats av fundamentalister som stöd för den religiösa världssynen. Men i en mängd av olika universum, i ett multiversum, är det inte så svårt att förstå varför just vi bor just här.

En stjärna och en pulsar

En illustration av diamantstjärnan och dess kompanjon, pulsaren PSR J2222-0137. Bild: B.SAXTON (NRAO/AUI/NSF)

Som en diamant i skyn

En slocknad stjärna kan vara en diamant av jordens storlek.

En kallaste vita dvärgstjärna hittills har upptäckts av en grupp amerikanska astronomer på ungefär 900 ljusårs avstånd från jorden i Vattumannens stjärnbild. Dvärgstjärnans temperatur är knappt 3 grader över den absoluta nollpunkten. Det är så kallt att stjärnans kol har fått kristallstruktur liknande diamantens.

En vit dvärg är vad som blir kvar av solliknande stjärnor när bränslet tar slut. Då kollapsar stjärnan till en dvärg stor som jorden, men med en massa som solen. Den slocknade stjärnan kyls långsamt av under årmiljarderna och blir allt dimmigare.

Den nyupptäckta diamantstjärnan lyser tio gånger svagare än någon hittills känd vit dvärg, och skulle nog varit svår att finna om inte dess kompanjon, en pulsar, hade upptäckts först. Pulsar är en extremt tung och snabbt roterande rest efter en kollapsad stjärna. Den vita dvärgen och pulsaren kretsar kring varandra med ett varv på 2,45 dagar. När pulsaren regelbundet förmörkades av sin dvärgkompanjon kunde astronomerna lista ut den vita dvärgens egenskaper.

En kallaste vita dvärgstjärna hittills har upptäckts av en grupp amerikanska astronomer på ungefär 900 ljusårs avstånd från jorden i Vattumannens stjärnbild.

Naturvetenskap vs humaniora

Steven Pinker är psykolog och kognitionsvetare. Han är mycket flitig i debatten och sticker ofta ut hakan. För det mesta applåderar jag det han skriver. Hans bok Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur var på det hela taget ett nöje att läsa. Han går där till storms mot John Lockes gamla tes om tabula rasa, att människan föds som ett oskrivet blad där inget är givet på förhand. Man kan möjligen undra om det inte är en kamp mot väderkvarnar att 400 år senare, när vi känner till gener och DNA, kritisera Lockes idé om det oskrivna bladet.