”Finns ingen enkel lösning på problemet med desinformation”
När kriget bröt ut flydde Nina Khairova, professor i datorlingvistik, med sin familj från Charkiv i Ukraina till Sverige. Nu utvecklar hon AI-verktyg för att avslöja desinformation.
Nina Khairova flydde Ukraina och är nu gästprofessor vid Umeå universitet. Där utvecklar hon AI-verktyg för att avslöja desinformation och för att kartlägga behov hos ukrainska flyktingar.
Bild: Victoria Skeidsvoll
Kriget i Ukraina innebär ett hårt slag mot landets forskning och enligt FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco, har drygt 5 500 forskare flytt landet. Nina Khairova är en av dem. Sedan två år är hon gästprofessor på institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet. I två projekt utvecklar hon AI-verktyg för att avslöja desinformation, men också för att kartlägga behov hos ukrainska flyktingar.
Hur kan AI användas för att avslöja desinformation om kriget?
– I projektet som jag arbetar med testar vi att använda AI som ett hjälpmedel för att upptäcka felaktig information i nyhetsartiklar som handlar om kriget i Ukraina. Vi har börjat med att samla och analysera artiklar på engelska från många olika källor som BBC, Al Jazeera, Russia Today och Ukraine Forum. För specifika händelser, som massakern i Butja, jämför vi uppgifter från olika källor och kan upptäcka när informationen skiljer sig åt. I dessa fall går vi in och kategoriserar informationen som pålitlig eller falsk.
Kan det här bli ett redskap för att upptäcka falska nyheter?
– Jag hoppas så klart att det kan bidra, men problemet med desinformation är väldigt stort och har inte någon enkel lösning. Vårt projekt är bara ett litet steg och det krävs mer forskning.
Tusentals forskare har flytt Ukraina
Enligt en ny rapport från Unesco har 1 443 byggnader och laboratorier i Ukraina liksom 750 vetenskapliga instrument skadats eller förstörts sedan kriget startade i februari 2022. Kostnaden för att bygga upp detta på nytt beräknas till närmare 13 miljarder kronor.
Anslagen till forskning har sjunkit med nästan 40 procent. Tusentals forskare har tvingats fly från sina institutioner på grund av kriget och 5 542 ukrainska forskare arbetar i dag utomlands. Polen och Tyskland hyser flest ukrainska forskare i exil. I Sverige finns 79 forskare från Ukraina enligt Unescos siffror.
Studerade du desinformation även som forskare i Ukraina?
– Nej, nej. Jag arbetade med andra frågor, men detta är ett viktigt område där jag skulle vilja fortsätta att forska.
I det andra projektet jämför ni vilka frågor som ukrainska flyktingar diskuterar på sociala medier med information från myndigheter som rör flyktingar. Kan du berätta.
– Projektet går ut på att undersöka hur myndigheter kan använda sig av sociala medier för feedback på olika åtgärder. Miljoner människor har flytt från Ukraina och på sociala medier diskuterar de olika frågor och problem. Den mest populära plattformen är Telegram och där har vi samlat in tusentals meddelanden och analyserat innehållet med hjälp av AI. Sedan har vi jämfört med innehållet i myndigheternas dokument om flyktingar från Ukraina.
Vad visar resultatet?
– Att det går att identifiera problem bland flyktingar genom att analysera innehållet i sociala medier. I Sverige såg vi till exempel att det fanns en stor diskussion kring problemet med att få undervisning i svenska.
Kriget har slagit hårt mot forskningen i Ukraina. Vad är dina tankar kring det?
– Bara från min avdelning vid tekniska universitet Kharkiv polytechnic institute har en tredjedel av de anställda flytt från Ukraina. Många andra jobbar på distans från andra delar av landet. Byggnader har förstörts och det är svårt att få pengar för forskning. Det är väldigt sorgligt för det finns en stor vetenskaplig potential i Ukraina och Charkiv var ett viktigt centrum.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.
