Prisad amerikansk kriminolog: ”Försök inte arrestera er ur krisen”

Att ge rättsväsendet större befogenheter eller sätta in fler förebyggande åtgärder. Diskussionen om hur vi ska komma tillrätta med gängkriminaliteten i Sverige stannar ofta där. Men årets mottagare av Stockholmspriset i kriminologi menar att vi måste lyssna till bägge sidor.

Publicerad

Den amerikanske kriminologen Gary LaFree har tagit emot Stockholmspriset i kriminologi. Han menar att Sverige står vid ett vägval för att få stopp på den organiserade brottsligheten – och vädjar att vi inte ska följa USA:s exempel.
Bild: John Consoli University of Maryland / Getty images

Det prestigefyllda Stockholmspriset i kriminologi delades nyligen ut till till de amerikanska forskarna Tom R. Tyler och Gary LaFree. Priset fick de för sin forskning om brottsbekämpning och främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati. Efter prisceremonin i Stockholm stadshus frågade Forskning & Framsteg Gary LaFree om deras upptäckter.

– Både jag och Tom Tyler undersöker relationen mellan kriminalitet och tillit, det vill säga hur medborgares syn på rättsstatens legitimitet påverkar nivån av brottslighet. Skillnaden mellan oss är hur vi gör det. Tom studerar fenomenet ur ett psykologiskt perspektiv genom intervjuer och experiment, medan jag analyserar förändringar i brottsstatistik utifrån ett makroperspektiv.

Du har just tagit emot ett pris i kriminologi men din bakgrund är en annan. Berätta!

– Jag har en bakgrund som historiker och sociolog. Jag har varit intresserad av hur större politiska, sociala och historiska händelser påverkar brottsligheten. Förändringar i kriminalitet är ofta svåra att förstå om du endast fokuserar på biologiska eller psykologiska perspektiv. Från 1960- till 1980-talet såg vi exempelvis nästan en tredubbling av brott i USA, en förändring som gick såpass snabbt att det blir vanskligt att förklara den med de individuella förklaringsmodellerna.

Vad förklarar då förändringen?

– Under perioden skedde snabba politiska, sociala och ekonomiska förändringar. Dessa ledde till en minskad tillit gentemot samhällsbärande institutioner som polisen. Mer allmänt tappade människor respekt för lagen och tänkte: ”Varför ska den gälla mig?” Det medför en risk att medborgare tar säkerheten i egna händer och väljer att inte samarbeta med polisen. Eftersom polisen är beroende av samarbete med civilsamhället för att klara upp brott blir det då oerhört svårt för dem att göra sitt arbete i områden plågade av låg tillit.

I samband med prisutdelningen talade du och Tom Tyler med Sveriges justitieminister Gunnar Strömmer (M), vad sa ni till honom?

– Han frågade hur vår forskning kan vara relevant för den svenska situationen. Men när man kommer från USA till Sverige och ska tipsa om hur man får bukt med kriminaliteten gäller det först och främst att vara väldigt ödmjuk – vi är verkligen ingen bra förebild. Sedan 1970-talet har vi fått en av världens största fängelsepopulationer. Sverige har endast en tiondel så mycket brottslighet som USA. Nu står Sverige vid ett vägval, och bör inte följa vårt exempel. Försök inte att arrestera er ut ur krisen.

Ökade befogenheter till polisen är alltså inte lösningen?

– Både ja och nej. Dagens polariserade debattklimat är kontraproduktivt eftersom båda sidor har rätt. Å ena sidan måste polisen ha tillräckligt med resurser och befogenheter för att kunna utreda och lösa de brotts som begås. Å andra sidan måste medborgarna hysa tillit gentemot staten, dels för att polisen är beroende av dem för sina utredningar, dels för att de inte ska ta lagen i egna händer. För att polisen ska förtjäna tilliten krävs att de behandlar människor från alla samhällsskikt med respekt, vilket dessvärre inte alltid är fallet. Exempelvis analyserade nyligen forskare vid Stanford university ljudinspelningar från polisinteraktioner och noterade att poliser var betydligt mindre artiga när de talade med afroamerikaner än med andra.

Varför är tilliten från människor i utsatta områden avgörande?

– Brott drabbar främst dem, och det är klart att de vill att brotten blir utreda. Vem vill vara omgiven av våld? Men om människor i dessa områden känner sig orättvist behandlade av polisen, inte kan lita på att samhället förser dem med en adekvat säkerhet, och dessutom ser att brott som begås i deras områden inte prioriteras, då drabbas tilliten.

Hur uppnås legitimiteten?

– När våldet sjönk i USA under 1990-talet berodde det på riktade initiativ mot socialt utsatta områden. Genom att ta itu med bland annat rasdiskriminering, och samtidigt öka möjligheterna för utbildning och arbete, ökade förtroendet för olika samhällsbärande institutioner. Det är det som är bra med institutioner – de kan förändras och människor kan bygga upp förtroende för dem. De flesta vill inte bo nära våld, och dit kan vi förhoppningsvis komma genom förnuft, experiment och evidensbaserade lösningar.

Stockholmspriset i kriminologi

  • Stockholmspriset i kriminologi är ett internationellt pris som instiftats med stöd av Justitiedepartementet och Torsten Söderbergs Stiftelse.
  • Det delas ut för framstående bedrifter inom kriminologisk forskning eller för den praktiska tillämpningen av forskningsresultat avseende brottsbekämpning och främjandet av de mänskliga rättigheterna.
  • Prissumman uppgår till minst 1 miljon kronor.

Källa: Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet
Den här faktarutan uppdaterades 19 juni 2024.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor