Kriminologi

6 frågor till Marie Eriksson som forskat om kvinnors våld under 1800-talet.

Under hösten 2020 börjar svensk polis att använda ansiktsigenkänning i sitt utredningsarbete. Tekniken är omstridd och möts av protester på många håll i världen.

Antalet brott på en plats har länge styrt polisens insatser. Men det är skillnad på brott och brott. Ett nytt index ska hjälpa polisen att ringa in områden där brotten orsakar störst skada.

Vad gör att en person väljer att begå brott? Frågan har upptagit Cambridge-professorn Per-Olof Wikströms hela forskarkarriär.

Barn vars förälder har dömts till fängelse får sämre chanser i skolan och har svårare att få jobb.

Skulle kriminaliteten minska om det blev lagligt att sälja cannabis? Och hur skulle folkhälsan påverkas? F&F har talat med framstående forskare – och besökt Vancouver, där det numera är tillåtet att konsumera cannabis på allmän plats.

Fler åker fast för narkotikabrott samtidigt som boende och näringsidkare känner sig tryggare. Forskare i Malmö har följt införandet av övervakningskameror i ett utsatt område.

Det är ingen större risk att det förekommer någon omfattande handel med IS-plundrade arkeologiska föremål i Sverige, enligt en ny rapport.

Efter upptäckten att skörbjugg kan botas med citrusfrukter beställde den brittiska flottan miljontals liter citronsaft som groggvirke åt sina sjömän. Men citronboomen hade en baksida – den lukrativa handeln gjorde det möjligt för maffian att etablera sig på Sicilien.

Den grova kriminaliteten breder  ut sig i Sverige. Utvecklingen oroar flera forskare som bevakar frågan.

En ny studie visar att våldsutsatta riskerar lägre inkomst, fler sjukskrivningar och ökad risk att förlora arbetet, även flera år efter våldsdådet.

Många typer av brott mot enskilda personer har ökat i Sverige under de senaste åren. Men det som framför allt oroar kriminologen Jerzy Sarnecki är den kraftiga ökningen av gängskjutningar och dödligt våld.