Forskare: Därför brister regeringens klimatpolitik

Med nuvarande politik ökar utsläppen och ansvaret för att uppnå klimatmålen skjuts på nästa mandatperiod. Det menar forskarna i Klimatpolitiska rådet i en ny rapport.

Publicerad

Sänkta skatter på drivmedel och minskad reduktionsplikt är två viktiga orsaker till ökade utsläpp, enligt Klimatpolitiska rådet.
Bild: Getty images

Varje år granskar myndigheten Klimatpolitiska rådet regeringens politik. I årets rapport riktar rådets åtta tvärvetenskapliga forskare skarp kritik mot det gångna årets politik. Forskarna slår bland annat fast att regeringen satsat mer pengar på reformer som motverkar möjligheterna att nå klimatmålen – än på insatser som främjar klimatarbetet.

Björn Sandén är vice ordförande i Klimatpolitiska rådet, och professor i innovation och hållbarhet på Chalmers tekniska högskola.

Björn Sandén är vice ordförande i Klimatpolitiska rådet, och professor i innovation och hållbarhet på Chalmers tekniska högskola.
Bild: Elisabeth Ohlson

– Vi menar att regeringen leder in Sverige på en onödigt riskfylld väg. Utsläppen ökar och klimatmålen nås inte på varken kort eller lång sikt, säger Björn Sandén till Forskning & Framsteg.

Handlingsplanen brister i saklighet

Forskarna kritiserar också regeringens klimathandlingsplan som presenterades i december 2023. De menar att det saknas åtgärder för att nå Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030. I handlingsplanen utlovar regeringen att det ska tillsättas en utredning som ska ta fram styrmedel som minskar utsläppen, men dessa styrmedel ska börja gälla först 2027.

– Då skjuter man ansvaret för att minska utsläppen till nästa mandatperiod. Man skulle kunna säga att de områden där det skulle behövas snabbspår, där kör man långa utredningar och där det skulle behövas ordentliga utredningar, där kör man snabbspår, säger Björn Sandén.

Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.
Bild: Ninni Andersson, Regeringskansliet

På lång sikt ska Sverige uppnå netto noll utsläpp till år 2045, något som också understryks i klimathandlingsplanen. Det står dock inte hur det ska gå till. Björn Sandén menar därför att handlingsplanen brister i saklighet.

– Två viktiga förklaringar till utsläppsökningarna är sänkta skatter på drivmedel och minskad reduktionsplikt. På förhand hade regeringen utmålat det som att alla lösningar skulle komma i den klimatpolitiska handlingsplanen, men den innehåller få konkreta förslag. Handlingsplanen har också ett ganska smalt fokus på nya kärnkraftsreaktorer och vi menar att ett sådant smalt fokus är riskfyllt, säger Björn Sandén.

Klimatministern är inte särskilt oroad

När klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari tog emot rapporten sa hon på presskonferensen att hon välkomnar granskningen. Hon framhöll också att hon är en stor vän av kärnkraft, men att regeringen ska ta till sig av rådets synpunkter.

– Vi genomför ju en väldigt stor omläggning av klimatpolitiken och många av åtgärderna är inte färdiga i sin utformning ännu. Jag är därför inte särskilt oroad över vissa av bedömningarna som Klimatpolitiska rådet gör i nuläget, sa Romina Pourmokhtari.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Miljö & klimat

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor