Vart tog insekterna på bilrutan vägen?

Svar av Tomas Roslin, professor i insektsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Att bilarnas vindrutor blivit mindre kletiga beror nog på bägge faktorerna: ny design av vindrutor, men också rejäla minskningar av insekter. Människans minne är mycket opålitligt – det vi minns är mest extrema händelser, medan vi är urdåliga på att upptäcka långsammare och långvariga förändringar. Därför har forskarna fått bli extra kreativa för att studera historiska förändringar av mängden insekter. Låt oss ta en titt på olika typer av bevismaterial!

Det råder ingen tvekan om att bilar har blivit mer aerodynamiska med tiden – men det finns delar av bilarna som inte har förändrats så mycket. I medborgarstudier i Storbritannien har registreringsskylten använts som ”splashometer”, alltså en yta där man mäter insektsträffar. De studierna visar på en kraftig nedgång i insektstätheter.

Den danska forskaren Andres Pape Möller använde sin bil som provtagningsapparat för att uppskatta hur mycket mat hans favoritfåglar ladusvalorna hade tillgång till. Under 21 års tid (1997—2017) körde han av och an till sina fältlokaler längs två bestämda rutter. Efter varje biltur räknade han alla insektslik på rutan. 1 375 bilturer blev det. Därefter gjorde han en statistisk analys där han korrigerade för bilmodellers olika aerodynamiska egenskaper, liksom en hel massa andra faktorer såsom klockslag, datum med mera. Det visade sig att insektstätheterna på de två rutterna minskade med 80 procent respektive 97 procent efter att alla andra faktorer beaktats.

Men den mesta forskningen om insektstäthet sker förstås på andra sätt än med bil. Enklast är att fånga insekter med olika fällor eller håvar eller att helt enkelt räkna dem längs bestämda rutter. I en tysk studie, publicerad i Nature år 2019, svingade man en håv genom vegetationen ett bestämt antal gånger och räknade hur många insekter man fångat. Den studien visar på en förlust av hela två tredjedelar av insektsbiomassan i tyska gräsmarker mellan 2008 och 2017.

När man lägger ihop alla världens studier av insektmängdernas utveckling – som tyvärr är rätt få – så framträder två mönster: Dels är variationen i hur det går för olika insekter i olika områden ganska stor. Dels ser vi en helt klar och världsomfattande nedgång bland de landlevande insekterna. Under de senaste årtiondena har insektsmängderna minskat med ungefär en tiondedel per decennium.

Det är en väldigt stor förändring. Som jämförelse: Om Sveriges befolkning minskade i samma takt skulle nog regeringen avgå och samhället hålla andan. Då förstår vi att sådana siffror betyder en hel del även för naturens ekosystem. Insekterna hör till de organismgrupper som är allra flest och allra mångformigast. Nästan alla andra organismer antingen äter insekter eller drar nytta av dem för pollination, rengöring, nedbrytning, eller något annat. Då kommer det nog få konsekvenser om var tionde insekt förvinner per decennium – även om vi först bara uppfattar det som renare vindrutor.