Forskare underkänner regeringens klimatpolitik

Svensk politik har tappat styrfart och leder till ökade utsläpp, det menar Klimatpolitiska rådet i en rapport.

Publicerad

För första gången på tjugo år leder regeringens politik till ökade utsläpp enligt experterna i Klimatpolitiska rådet.
Bild: Getty images

Under 2022 stärkte EU sin klimatpolitik, men i Sverige gick utvecklingen i stället bakåt. Detta enligt myndigheten Klimatpolitiska rådet. Varje år genomför rådets åtta tvärvetenskapliga forskare en granskning av regeringens politik.

För första gången på två decennier leder den nuvarande politiken till ökade utsläpp, enligt den nya rapporten.

Björn Sandén
Björn Sandén, Klimatpolitiska rådet.
Bild: Elisabeth Ohlson

– Det vilar ett tungt ansvar på dagens politiker. Klarar vi inte klimatmålen klarar vi inte andra samhällsmål heller, säger Björn Sandén som är vice ordförande i Klimatpolitiska rådet och professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers tekniska högskola.

Dömer ut elstödet

Rådets rapport slår fast att den politik som regeringen hittills har presenterat inte är tillräcklig för att nå klimatmålen till år 2030 eller 2045. Inom transportsektorn väntas utsläppen till och med öka, bland annat på grund av den sänkta reduktionsplikten och minskade styrmedel för järnvägsunderhåll.

Romina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.
Bild: Kristian Pohl / Regeringskansliet

Björn Sandén är också kritisk till elstödet. Han tycker att det hade varit bättre att stötta de svagaste genom exempelvis bostadsbidrag.

– När vi subventionerar energianvändning finns det en risk att folk vänjer sig vid det och inte gör de energieffektiviseringar som man annars hade gjort. I länder som Tyskland och Finland var politikerna mycket snabbare med att prata om att spara el, säger Björn Sandén.

Ny klimatpolitisk handlingsplan

Även i fjol konstaterade Klimatpolitiska rådet att takten för utsläppsminskningar måste accelerera. Politiken stämplas fortfarande som för långsam. När klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari tog emot rapporten sa hon att hon delar den bilden.

Victoria Wibeck
Victoria Wibeck, Klimatpolitiska rådet.
Bild: Charlotte Perhammar / LiU

– Våra egna kalkyler säger också att utsläppen ökar med den politik vi hittills lagt fram, säger Romina Pourmokhtari.

Regeringen planerar att presentera sin klimatpolitiska handlingsplan i höst och Romina Pourmokhtari menade att den politiken kommer att leda samhället till netto noll år 2045. Hon preciserade dock inte hur.

Oro över läget

Victoria Wibeck är professor vid Tema miljöförändring på Linköpings universitet och ledamot i Klimatpolitiska rådet.

– Jag hoppas att Romina Pourmokhtari tog till sig av vår oro över läget, säger Victoria Wibeck.

Rådet konstaterar att den svenska klimatpolitiken har tappat styrfart och presenterar tio rekommendationer till regeringen, bland annat med tips på hur den nya klimatpolitiska handlingsplanen kan utformas.

– Politiken har en viktig roll som vägvisare i omställningen, säger Victoria Wibeck.

Klimatpolitiska rådets rekommendationer till regeringen

  1. Utforma en klimatpolitisk handlingsplan som leder till en accelererad klimatomställning så att utsläppen minskar i närtid och klimatmålen 2030 uppnås.
  2. Se till att handlingsplanen omfattar alla sektorer och utnyttjar hela den samlade politiken för att nå det långsiktiga målet om noll nettoutsläpp 2045 och därefter negativa utsläpp.
  3. Säkerställ att genomförandet av handlingsplanen prioriteras och koordineras inom regeringen under ledning av statsministern.
  4. Följ årligen upp genomförandet av handlingsplanen i klimatredovisningen till riksdagen.
  5. Ge relevanta myndigheter ett stående uppdrag att lämna underlag till den klimatpolitiska handlingsplanen med förslag som ger utsläppsminskningar som överstiger klimatmålen.
  6. Gör samhället mindre känsligt för framtida resursprischocker, till exempel genom åtgärder för effektivare energi-, material- och produktanvändning och diversifierad tillförsel.
  7. Bygg upp kompetens och beredskap för att i framtiden kunna utforma och effektivt genomföra kortsiktiga krisinsatser utan att dessa motverkar möjligheterna att nå långsiktiga klimatmål.
  8. Fortsätt utveckla goda exempel på planeringsprocesser och samverkansformer som kan bidra till en accelererad omställning och samtidigt bättre ta tillvara synergier och göra avvägningar mellan olika intressen.
  9. Genomför under mandatperioden en översyn av relevanta samhällsmål för att säkerställa att mål och styrning är förenliga med klimatmålen, i linje med vad riksdagen tidigare beslutat.
  10. Utveckla en tydligare, övergripande berättelse om Sveriges klimatomställning.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor