Svenska forskare avslöjar gåtan bakom kolsänkor

Skogar och våtmarker lagrar kol från atmosfären och kallas därför för naturliga kolsänkor. Men hur kommer det sig att molekylerna är så motståndskraftiga? Svenska forskare har knäckt mysteriet.

Publicerad

I en ny studie har forskare studerat löst organiskt material från fyra stora Amazonasfloder och två medelstora svenska boreala sjöar. Nu vet de varför kolmolekylerna är så motståndskraftiga.
Bild: Getty images

När ett löv faller till marken börjar nedbrytningen direkt. Såväl insekter som mikroorganismer, solljus och luftfuktighet bidrar till processen. När resterna slutligen sköljs ut i åar, floder eller sjöar har lövet sönderdelats från några tusen kända molekyler till flera miljoner molekyler med komplexa strukturer.

Det lösta organiska materialet är motståndskraftigt mot ytterligare nedbrytning och hindrar kolet från att återgå till atmosfären i form av koldioxid eller metangas. Det spelar därför en nyckelroll i naturliga kolsänkor som skogar och våtmarker.

Outforskat i naturen

Exakt hur nedbrytningsprocessen går till har länge varit en gåta. Forskare har trott att det har rört sig om en långsam förvandling, men en ny studie från bland annat Linköpings universitet visar att nedbrytningen faktiskt går relativt snabbt. Reaktionen kallas oxidativ dearomatisering och används flitigt inom läkemedelsframställning, men har hittills varit outforskad i naturen. Studien är publicerad i tidskriften Nature.

Forskarna hoppas att insikten kan leda till en djupare förståelse av kolsänkornas roll i kolcykeln, och hur de påverkar klimatet. I dag vet vi att ungefär häften av de mänskliga koldioxidutsläppen tas upp av haven och ekosystemen på land.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Miljö & klimat

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor