”Forskare flyr fältet efter regeringens neddragningar”

Stefan Swartling Peterson

Politiska beslut om minskade anslag har lett till att över hälften av forskarna inom hållbar utveckling har bytt inriktning, enligt en ny studie. Forskaren Stefan Swartling Peterson kräver nysatsningar i stället för neddragningar.

Veterinär undersöker vildsvin för afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest påträffades i ett prov från ett dött vildsvin i Västmanlands län i höstas. Forskning om sjukdomen drabbas när anslagen till vetenskapliga samarbeten med Afrika får mindre pengar.
Bild: SVA

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

Vi står nu inför flera parallella kriser: klimat, biodiversitet, ekonomi, en åldrande befolkning, pandemier, matsäkerhet, vattentillgång, lärande, migration, säkerhet och så vidare. Dessa kriser interagerar och förstärker varandra. Följderna kan bli dramatiska för hälsa, välstånd och för våra barns framtid.  

Utmaningarna kräver globala ansatser som innefattar många sektorer i samhället. Hållbar hälsa för alla är ett kollektivt projekt som kräver att vi respekterar de planetära gränserna – sociala såväl som biologiska och fysiska.

Inför dessa utmaningar är forskning och innovation helt avgörande. Och arbetet måste göras tillsammans med forskare runt om i världen – även i låg- och medelinkomstländer. Globala problem kräver globala lösningar. Vi är alla ömsesidigt beroende av varandra.

Politiska beslut slår hårt

I denna situation har ett antal politiska beslut slagit undan benen på det svenska forskar- och lärarsamhället. Biståndsmyndigheten Sida har tvingats halvera sitt välrenommerade stöd till samarbeten mellan universitet för ömsesidig kompetensutveckling med låg-inkomstländer. Anslaget för utvecklingsforskning via Vetenskapsrådet (VR) drogs först ner, för att sedan mitt under pågående utlysning läggas ner helt. Och ett utbytesprogram för lärare och studenter, Linneus Palme, togs bort.

De omfattande neddragningarna påverkar en lång rad forskningsprojekt. Ett konkret exempel handlar om afrikansk svinpest, en mycket smittsam sjukdom som drabbar både vildsvin och tamgrisar. Efter ett beslut förra sommaren saknas långsiktig finansiering för ett projekt där ett samarbete med forskare i Afrika upprätthåller svensk expertis.

Ett annat exempel gäller mina kollegors ansökningar om pengar till forskning om klimat och hälsa samt nyfödda barns chanser att överleva. Mitt under pågående bedömning hamnade deras ansökningar praktiskt taget i papperskorgen.  

Ett erbjudande om forskningspengar via ett samarbete mellan Vetenskapsrådet, Forte och Sida rumphöggs när först Sidas bidrag försvann, sedan Vetenskapsrådets del hotades och bara Forte blev kvar. Till slut lyckades Vetenskapsrådet styrelse rädda en del av verksamheten med hjälp av andra medel.

Forskare är pessimistiska

Allt detta har lett till utbredd pessimism bland forskare inom utveckling och hållbarhet. Forskningsnätverket SweDev har bett 199 utvecklingsforskare svara på en enkät om sitt arbete. Resultaten, som presenterades vid ett seminarium den 16 april, visar att 53 procent av forskarna bytt inriktning – bort från frågor som rör globala syd, och mot frågor som rör Sverige, EU eller andra utvecklade länder. Nästan två tredjedelar av de svarande säger att deras arbete antingen avbrutits eller förändrats avsevärt till följd av nedskärningarna.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Detta drabbar inte bara människor i det globala Syd, utan alla människor i hela världen. I Sverige uppstår problem bland annat inom innovations- och företagandesektorn för global omställning – en essentiell tillväxtbransch där Sverige varit ledande. Åtstramningarna drabbar även återväxten bland svenska lärare och forskare. Svenska universitet behöver global samverkan för att adekvat utbilda dagens och morgondagens studenter för de utmaningar vi står inför. 

Sammantaget tappar alltså Sverige kompetens, när behovet av utveckling är som störst.

För världens och Sveriges skull, och för den framtid som lever mitt ibland oss – våra barn – behöver vi satsa mer, inte mindre, på kunskapsutveckling och globala lösningar. 

Regeringen behöver nu satsa nya medel, och ge forskningsfinansiärerna i uppdrag att bedöma projekt ur globala och breda perspektiv, snarare än att begränsa sin analys till smittskydd, energiförsörjning eller någon annan specifik sektor. Och det behövs mer kunskap i bedömningskommittéerna om forskningsvillkor och forskningsfrågor även i låg- och medelinkomstländer – där 7 av världens 8 miljarder människor i världen bor. 

Stefan Swartling Peterson

Stefan Swartling Peterson
Bild: Martin Bergmark
  • Professor i global systemomställning för hälsa vid Karolinska institutet.
  • Gästprofessor vid Uppsala universitet och vid Makerere University i Uganda, där han nu är baserad.
  • Har tidigare varit global hälsochef för UNICEF i New York.
  • Har suttit i Sidas forskningsråd, samt i Vetenskaprådets nu nedlagda kommitté för utvecklingsforskning.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor