Klara, färdiga, gro!

Alla fröer behöver vatten, syre och rätt temperatur för att gro. Några är mörkgroende, andra ljusgroende och sen finns fröerna som gror först efter en skogsbrand.

Publicerad

Bild: Getty images

Nästan allt vi äter börjar som ett frö – från vetet i frukostbrödet till majsen i fredagstacosen. För bara några generationer sedan drabbades Sveriges befolkning av hungersnöd om fröerna inte levererade och våra skördar slog fel.

Vad är ett frö?

Att säkra nästa generation är en plantas viktigaste jobb. Fröväxter är programmerade att blomma och producera frö – annars riskerar växten att dö ut. Varje frö påminner om en avancerad hårddisk. Det oansenliga lilla fröet innehåller mängder av data som avgör exakt hur högt plantan ska växa och hur bladen ska se ut.

Olika strategier

Alla fröer behöver vatten, syre och rätt temperatur för att gro. Vissa är mörkgroende och måste också täckas med jord, medan andra tvärtom är ljusgroende. Genom evolutionen har flera arter lärt sig att det inte är någon idé att gro för tidigt och sedan riskera att dö under vintern. Dessa fröer är därför programmerade med något som kallas frövila och de behöver en köldperiod för att gro. Andra fröer åker snålskjuts inuti ett djurs tarmkanal för att på så sätt spridas långt från moderplantan. Några få fröer kräver eld, och kan ligga i marken i många år och vänta på en skogsbrand. De drar sedan nytta av näringen i askan.

Urgamla frön

Under 1800-talet ställdes fröer ofta ut på industri- och världsutställningar i vackra glasbehållare. Efteråt hamnade fröproverna på museer, men så småningom slängdes mycket eftersom materialet ansågs dra till sig skade­djur. Fröerna var ju dessutom döda. Eller? När forskaren Matti Leino vid Stockholms universitet hittade dammiga burkar på Nordiska museet daterade till 1856 bestämde han sig för att testa att så dem. Han lyckades odla fram en akaciaplanta från fröerna, som visade sig vara insamlade från Egypten. I Israel har forskare drivit upp stora dadelträd och skördat dadlar efter att ha sått 2 000 år gamla frön.

Frö som livförsäkring

När fröer är torkade och kraftigt nedfrysta kan de bevaras länge. En vetesort kan med enkelhet frysas ner i dag och gro om hundra år. I det globala frövalvet långtidslagras världens viktigaste fröer djupt inne i permafrosten på Svalbard. Frövalvet fungerar som ett bankfack, där länderna kan säkra sina fröer i händelse av krig, sjukdomar, klimatförändringar och naturkatastrofer. Tanken är att bevara den biologiska mångfald som fortfarande finns kvar.

Röntgenblick

Röntgenapparater förknippas främst med sjukvården, och när tekniken upptäcktes blev det för första gången möjligt att titta in i människokroppen utan att behöva göra ett kirurgiskt ingrepp. Den som har tillgång till en röntgen­maskin kan faktiskt också förutspå om ett enskilt frö kommer att gro eller inte. Med hjälp av röntgenbilderna går det att detaljstudera fröets insida, något som bland annat används av skogsindustrin och tomatodlare.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Miljö & klimat

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor