”Omedveten bias påverkar domsluten i Allsvenskan”

Henrik Gustafsson

Domarsystemet VAR har införts inom fotbollen i många länder, men i Sverige har storklubbarna sagt nej. Det finns andra åtgärder att överväga för att minska problemen med systematiska fel i domslut, skriver Henrik Gustafsson, professor i idrottsvetenskap.

Hemmalaget har statistiskt bättre chans att tilldömas straffar och få extra tid i slutet om de ligger under, skriver idrottsforskaren Henrik Gustafsson. (Arkivbild från Gamla Ullevi.)
Bild: Nils Petter Nilsson/Ombrello/Getty Images

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

Den 19 augusti tar Degerfors IF emot IFK Göteborg på sin hemmaplan Stora Valla.  De tillresta Blåvitt-supportrarna ger en imponerade inramning. Det är inget ovanligt att ljudkulissen påminner mer om en bortamatch när storlagen kommer på besök. Matchen är jämn, Degerfors tar ledningen i den 50:e minuten men IFK vinner till slut efter att Marcus Berg har gjort 1–2 i den 86:e minuten. Antalet frisparkar är jämnt 15-15. Det som är slående är antalet gula kort. Fram till den 92:e minuten har Degerfors fyra gula kort och IFK inget. Är detta rättvist?

Bias eller systematiska fel i domares bedömningar i fotboll är en både kontroversiell och relativt väldokumenterad forskningsfråga som har fått stor uppmärksamhet, eftersom fotboll är en stor och global sport. Forskning påvisar hur lag längre ner i tabellen får sämre bedömning och missgynnas, jämfört med lag högre upp i tabellen, främst när det gäller straffar och utdelning av gula och röda kort. I situationer när det finns en liten extra tid för bedömning verkar det vara extra svårt att göra objektiva bedömningar.

Hemmalaget har fördel

Ett väletablerat fenomenen inom fotbollen är hemmaplansfördel, det vill säga att ett lag presterar bättre och vinner fler matcher när de spelar hemma jämfört med när de spelar borta. En orsak till detta anses vara de fördelaktiga som domslut som ges till hemmalaget. Studier visar att hemmalaget är mer benägna att tilldelas straffar, få extra tid om de ligger under, samt att fler varningar tilldelas motståndarlaget. (Exempel på sådana studier är ”Home advantage in sport” (1999), “Favoritism of agents – The case of referees’ home bias” (2004) och “Red cards, referee home bias and social pressure: evidence from English premiership soccer” (2013).)

En av orsakerna till hemmafördelen är att publikljud och ”publiktryck” gör att domare känner extra press och undermedvetet blåser till hemmalagets fördel, visar en studie i Psychology of Sports and Exercise. Som exempel kan nämnas att antalet gula kort som utdelas till bortalaget ökar, medan det minskar för hemmalaget, när antalet åskådare ökar. Det sociala trycket på domare gör alltså att beslut påverkas till hemmalagets fördel.

Men det är inte bara tryck från publiken, utan även statusen som laget har, som ger fördelar. Lag med hög status tenderar att få fler domslut med sig än lag med lägre status. I praktiken innebär detta naturligtvis att mindre lag med lägre status och färre åskådare potentiellt kan drabbas ännu hårdare av domslut som inte går deras väg. Kampen blir därmed än mer ojämn än den är via de ekonomiska skillnader som redan föreligger mellan stora och små klubbar.

Skillnad i antal straffar

En intressant och avgörande aspekt är tilldelade straffar, eftersom en straff innebär en direkt målchans. Statistiken visar att Degerfors inte fick några tilldömda straffar under säsongen 2022 och endast en straff under säsongen 2023. I jämförelse fick till exempel seriesegrarna 2022 – Häcken – 6 straffar, och 2023 års seriesegrare Malmö FF 5 stycken straffar under respektive säsong. Jag är själv jävig genom mitt supporterhjärta och engagemang i Degerfors IF och vän av ordning säger kanske att skillnaden i antalet straffar beror på att Degerfors är för sällan i straffområdet. Tidigare forskning visar dock en mer komplex bild.

I en nyligen publicerad norsk studie studerades två högstatuslag och deras möjligheter att tilldömas straff i jämförelse med deras motståndare. Baserat på en videoanalys från en hel säsong identifierades 43 potentiella straffsituationer som sedan en grupp med elitdomare fick utvärdera. Resultaten visade att de två högstatuslagen hade tilldömts 11 straffar (5 hemma och 6 borta) medan motståndarna fick en straff (hemma) av matchdomaren. Experternas videogranskning visade i stället att högstatuslagen skulle ha fått 10 straffar och motståndarna 8 stycken. Över en säsong fick alltså högstatuslagen 110 procent av sina rättmätiga straffar och deras motståndare 12,5 procent. Studien indikerar alltså att de sämre lagen förfördelas i förhållande till de bättre lagen och dem med större status. Resultaten indikerar att experternas bedömning i efterhand, vilket naturligtvis är en enklare uppgift utan stress, påtalar den ojämlika situation som lagen i den nedre delen av tabellen upplever.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Med tidigare forskning som underlag så skulle Degerfors potentiellt haft fler straffar och därmed är chansen god att de utifrån egen kapacitet skulle spelat i Allsvenskan 2024. Lite spetsigt formulerat måhända, men chansen att avgöra matcher via straffspark är hög och avgörande för slutresultatet i matchen – uppemot 80 procent av straffarna går i mål, enligt en studie publicerad i Nature. IFK Göteborg får 6 stycken straffar tilldömda i jämförelse med Degerfors enda under 2023. Degerfors slutade på 26 poäng och IFK 34 poäng. Om Degerfors vunnit på hemmaplan hade detta inneburit 29 poäng för Degerfors och 31 poäng för IFK. Den enskilda matchen som nämndes i början var alltså inte avgörande, men om man betraktar en hel säsong utifrån befintlig forskning är sannolikheten stor att domarbias påverkar tabellen.

Domarrollen är komplex

Det är viktigt att poängtera att systematiska fel i domslut  är undermedvetna och inte en spegling av en medveten partiskhet från domarnas sida. Domarrollen är komplex och syftet här är inte att svartmåla domarna. I stället vill jag, utifrån forskningen, stimulera till en utveckling inom fotbollen.

Det finns en rad olika förslag på åtgärder för att minska problemen med systematiska fel i domslut. Ett sådant är införandet av VAR (Video Assistant Referee). VAR har potential att minska mänskliga fel och minimera subjektiva beslut, men de flesta svenska storklubbarna har hittills sagt nej till det. En annan åtgärd är att utbilda domare om vilka potentiella bias som forskningen visar finns. Sådan utbildning kan förbättra beslutsfattandet och i tillägg så behövs träning i att hantera den press som föreligger under tuffa matcher. Ytterligare en möjlig åtgärd är att arbeta med direkt feedback i samband med matcher. Detta görs visserligen redan men man skulle kunna ha mer fokus på frågan om omedveten bias, vilket skulle kunna hjälpa domarna att kunna ta mer objektiva beslut. En god början är att sprida en medvetenhet om problemet, vilket jag vill bidra till med den här artikeln, om än med ett partiskt exempel.

Henrik Gustafsson

Bild: Andreas Reichenberg

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor