Psykisk ohälsa och dålig munhälsa går hand i hand

Tänder missfärgade av mediciner, tänder med frätskador av kräkningar eller tänder som lossnar av dålig munhygien. Hur ska vården hjälpa de som drabbas av både psykisk ohälsa och dålig munhälsa?

Publicerad

Fler än hundra översiktsartiklar visar att psykisk ohälsa och dålig munhälsa är kopplade till varandra.
Bild: Getty images

Personer med psykisk ohälsa får oftare än andra problem med munhälsan. Kopplingen är också omvänd – personer med dålig munhälsa har oftare än andra problem med psykisk ohälsa. Det gäller allt från lättare oro och sömnproblem till svår psykisk sjukdom som schizofreni. I en rapport har Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, gått igenom över hundra översiktsartiklar som visar att psykisk ohälsa och dålig munhälsa går hand i hand.

Uliana Hellberg är projektledare för SBU:s rapport om munhälsa och psykisk sjukdom.

– Vår kartläggning visar också att det finns ett stort och komplext behov hos personer med denna samsjuklighet. Vi ville titta på vad man kan göra åt detta, säger Uliana Hellberg, projektledare för SBU:s rapport.

Men när det gäller till åtgärder för att effektivt hjälpa de drabbade är det mycket som är oklart.

– Det finns inte så mycket forskning som visar vilka insatser som kan ge effekt. Bara tio översikter handlar om insatser som kan ges av tandvården till personer med psykisk ohälsa. Bara tre av dessa var av bra metodologisk kvalitet, säger Uliana Hellberg.

Snarkskena kan minska depression

En av dessa undersöker om snarkskena vid sömnapné kan minska depression. Där är resultatet positivt. De andra två tittar på om kirurgisk korrigering av käkbenet förbättrar det psykiska måendet.

– Det är viktigt att personal inom tandvården, psykiatrin och primärvården blir medvetna om komplexiteten och tänker på hur de kan bidra till att de här personerna får bättre hälsa. Men det saknas tillräcklig forskning om samverkansinsatser, säger Uliana Hellberg.

Av de forskningsöversikter som undersöker vad psykiatrin eller primärvården kan göra för att förbättra munhälsan hos personer med psykisk ohälsa, finns några studier som rör barn med tandvårdsrädsla. Övriga rör personer med svår psykisk sjukdom. Till exempel undersöks om byte av psykosmedicin kan hjälpa mot muntorrhet och ofrivilliga rörelser med tungan, något som personer med schizofreni kan drabbas av. Men här finns för få studier för att man ska kunna dra några säkra slutsatser. Viss evidens finns dock kring att mer information om hur man vårdar sina tänder verkar kunna hjälpa personer med schizofreni och bipolär sjukdom.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor