Att spreja snigelslem över ansiktet ska enligt tillverkarna revitalisera hudcellerna och minska åldrandet.
Bild: yacobchuk, Getty images

Hudvård: Vill du ha snigelslem i ansiktet?

Hudvårdsprodukter med snigelslem är en miljardindustri, men det vetenskapliga stödet är svagt. Och ett rykte på Tiktok är direkt felaktigt: att slemmet bara kan produceras om sniglarna är glada.

Premium
Publicerad

För säkerhets skull skakar jag flaskan. En etikett med guldfärgad text beskriver innehållet: Pure snail serum spray. Snigelslem. På senare år har det blivit en populär ingrediens i hudvårdsprodukter. Trenden började i Sydkorea och har spritt sig över världen, inte minst via sociala medier.

Jag skakar flaskan en gång till, tar bort locket av plast och riktar sprejmunstycket mot ansiktet. Knappen är trög. Först händer ingenting alls, sedan kommer en rejäl dusch. Jag sprejar lite till och följer sedan instruktionen om att varsamt massera ansiktet för att underlätta absorptionen.

Läpparna smakar tvål. När ansiktet börjar torka känns det kladdigt, nästan som baksidan på en post it-lapp. Efter en stund är den enda märkbara förändringen en kvardröjande doft av parfym.

Etikettens guldbokstäver utlovar en glow effect. Riktigt vad det innebär är oklart, men det kanske framgår inom några dagar om jag följer instruktionerna om att upprepa proceduren morgon och kväll.

Snigelslem mot allehanda krämpor

Tydligen är vi många som smörjer in oss med slem. I hela världen säljs varje år kosmetiska produkter med snigelslem för mellan 5 och 13 miljarder kronor, enligt olika uppskattningar. Min sprej kommer från företaget Lumadea cosmetics som tillverkar hudvårdsprodukter med slem från snigelfarmer i Italien. Den lilla flaskan kostade drygt 750 kronor inklusive frakt. Enligt tillverkaren ska den revitalisera mina hudceller och minska åldrandet.

Stämmer det? Vad säger den medicinska vetenskapen om snigelslemmets effekter?

Läkare har använt sniglar sedan urminnes tider. Greken Hippocrates – känd som läkekonstens fader – lär ha ordinerat snigelslem mot allehanda hudproblem redan omkring fyra hundra år före vår tideräknings början. Senare skrev den romerske författaren och naturfilosofen Plinius den äldre att mosade sniglar är ett ”suveränt medel för att behandla smärta relaterad till brännskador, bölder och andra sår”. Han rekommenderade även sniglar mot utdragna förlossningar, näsblod, magsmärtor och många andra hälsobesvär.

Genom seklerna har sniglar fortsatt att vara ett återkommande tema inom läkekonsten, om än marginellt. År 1809 publicerade fransmannen Georges Tarenne en avhandling om sniglar mot bråck. Författaren hoppades att behandlingen skulle vara till gagn för mänskligheten – men bekymrade sig samtidigt för sniglarnas välfärd. Under ett par veckor halshögg han tusen sniglar för sina experiment. ”Jag ber mina läsare”, skrev Georges Tarenne, ”att inte föreställa sig att jag begick detta fruktansvärda blodbad utan att uppleva en smärtsam känsla; medkänsla rörde mitt hjärta.”

Slem är mest vatten

Snigelslem består till över 90 procent av vatten. Bland övriga ingredienser finns två polysackarider (glykosaminoglykan och dextran) ett flertal glykoproteiner (proteiner kemiskt bundna till kolhydrater) och en lång rad antimikrobiella peptider.

Snigelslem sägs hålla huden ung

På senare år är det snigelslemmets eventuella effekter på huden som fått störst uppmärksamhet. Upphovet finns i Asien. På 1990-talet startade en global spridning av sydkoreansk populärkultur känd som hallyu. I den koreanska vågen ingår bland annat K-pop, en musikgenre med dansvänliga och smittsamma melodier samt sminkmodet K-beauty med fokus på invecklade hudbehandlingar i många steg. Preparaten innehåller ofta extrakt från gröna teblad, orkidéer och sojabönor, men även produkter från djur som bin, sjöstjärnor – och sniglar.

– Det är väldigt stort på Tiktok och andra sociala medier, säger Lykke Barck, dermatolog och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Hon har ingen egen forskning om snigelslem, men efter att ha svarat på frågor från olika medier har hon fått rollen som svensk expert. Därför har hon satt sig in i den vetenskapliga litteraturen, bland annat när det gäller åldrande.

– Ett visst stöd finns, men studierna har en hel del brister, säger Lykke Barck.

Huden består av tre lager

  1. Överhuden (epidermis) är den delen av huden som syns. Överhuden skyddar oss mot UV-strålning, mikrober och andra skadliga ämnen. Den består av platta celler i flera lager och saknar blodkärl. Fotsulornas överhud kan vara över en millimeter tjock. Ögonlocken har tunnast överhud.
  2. Läderhuden (dermis) består av bindväv, som innehåller mycket av de elastiska fibrerna kollagen och elastin. Med åldern minskar produktionen av kollagen och elastin vilket gör huden rynkig och slapp.
  3. Underhuden (hypodermis) innehåller porös bindväv med mycket vätska vilket gör att den fungerar som vätskeförråd. Dessutom innehåller den fettceller som skyddar mot stötar, fungerar som värmeisolering och utgör en viktig energireserv.

En stor del av forskningen handlar om hur snigelslem påverkar celler odlade i provrör. Bland annat har en polsk forskargrupp visat att snigelslem förlänger livet hos odlade fibroblaster, den vanligaste celltypen i det mellersta av hudens tre lager. Fibroblaster producerar bland annat kollagen och elastin, proteiner som bidrar till spänstig hud och som tillverkas i lägre takt när man blir äldre. Snigelslem kan även stimulera fibroblaster så att de blir bättre på att utvecklas och förflytta sig på ett sätt som behövs för att reparera skador i huden, enligt forskare i Italien. Vid sidan av forskning på celler i provrör finns det djurförsök som stödjer bilden av att snigelslem kan ha gynnsamma effekter.

– Men den viktigaste kunskapen kommer från välgjorda studier på människor, och de är sällsynta, säger Lykke Barck.

Forskning om snigelslemmets verkan

Forskare i USA har nyligen gått igenom den vetenskapliga litteraturen på området. De ansåg att tio studier var tillräckligt väl genomförda för att tas på allvar. Men kvaliteten var långt ifrån vad som är brukligt när det gäller läkemedel. I hälften av fallen saknades en kontrollgrupp, och uppföljningstiden var sällan längre än tre månader.

En av de metodmässigt bästa studierna innefattar 50 kvinnor i åldrarna 45 till 65 år. De lottades till att varje morgon och kväll under tre månader antingen få placebokräm i ansiktet eller ett preparat med extrakt från sniglar och snigelägg. Under tiden som försöket pågick visste vare sig forskarna själva eller försöksdeltagarna vem som fick den riktiga snigelkrämen.

Resultaten visar att rynkorna minskade hos samtliga kvinnor – oavsett om de fick snigelkräm eller placebo. På den punkten hade behandlingen alltså ingen specifik effekt alls. Men hos dem som fick snigelextrakt i ansiktet blev huden något slätare, fastare och mer elastisk, enligt en rapport i tidskriften Journal of Clinical and Aesthetic Dermatology.

En av forskarna bakom studien är anställd hos företaget som tillverkar den testade produkten, och en annan är avlönad som rådgivare. Sådana kopplingar är inte nödvändigtvis ett problem för trovärdigheten, men kan leda till en benägenhet för välvilliga tolkningar. I rapporten skriver forskarna att deras behandling verkar fungera mot åldrande, men att ytterligare studier behövs.

Skönhetsrutiner för 10-åringar

Dessa resultat gäller alltså medelålders och äldre kvinnor. Men många av dem som använder produkterna är unga. Lykke Barck har hört talas om att flickor som inte ens fyllt tio lägger veckopengen på snigelslem.

– Det är jätteonödigt. De behöver absolut inte någon produkt med snigelslem i, säger hon.

Några större faror ser hon inte. Dock finns alltid en viss risk för att något ämne i en hudkräm orsakar kontaktallergi. Och fler ämnen innebär större risker. Sprejen jag testar uppges innehålla en lång rad ingredienser förutom snigelslem, bland annat stamceller från orkidéer.

I sitt sortiment har företaget Lumadea också en särskild kräm för människor med atopiskt eksem. Även den har en innehållsförteckning med många vagt definierade naturprodukter som ”oak botanical extracts”, ” vegetable unsaponifiables” och ”beauty salad”. Lykke Barck avråder från den produkten.

– De som har atopiskt eksem har en ökad risk att utveckla kontaktallergi. Om du då smörjer in huden med något som innehåller massor av olika ämnen så finns ju risken att du utvecklar kontaktallergi mot något av alla dessa ämnen.

I stället rekommenderar hon mjukgörande krämer med få ingredienser och som kemiskt liknar kroppsegna ämnen. Hon understryker att sminkföretagens försäkringar om att ingredienserna i hudvårdsprodukter kommer från naturen på intet sätt garanterar att de är snälla mot huden.

Falska rykten om snigelslem på Tiktok

Men präktiga krämer utan parfym från apoteket ger få klick på Tiktok. Där tar snigelslemmet betydligt större plats. Internationella influerare smörjer in sig och publicerar korta filmklipp som får miljontals visningar. Svenska Hanna Friberg håller upp en flaska snigelslem och säger att produkten ger ett sjukt glow.

En annan ung kvinna funderar över slemmets ursprung:

”Fick reda på att för att få ut slemmet så behöver dom stressa sniglarna. Tycker att vi kommit så pass långt att hudvård bör vara cruelty free❤️”

Någon som heter Nora svarar:

”Oj hade ingen aning 😳😳.”

Sedan kommer ett inlägg från Ingrid som sätter punkt för debatten:

”Det är tvärtom❤️slemmet kan bara produceras om sniglarna är glada💗”

Är det verkligen så?

Snigelslemmet som F&F testar kommer från snäckan Cornu aspersum, eller fläckig vinbärssnäcka på svenska.
Bild: CC BY 2.0 Deed | Attribution 2.0 Generic | Creative Commons

– Nej det är fel, säger Ted von Proschwitz, ledande svensk snigelexpert och vetenskaplig intendent vid Naturhistoriska museet i Göteborg.

Snigelslemmet kommer från en snäcka

Han påpekar också att det egentligen borde kallas snäckslem. Slemmet i min sprejburk kommer från arten Cornu aspersum, på svenska fläckig vinbärssnäcka. Den har ett skal vilket gör att den definieras som snäcka. Sniglar, däremot, saknar skal. Kända exempel är mördarsniglar och skogssniglar. Men begreppet snigelslem har fastnat trots biologernas protester.

Ted von Proschwitz förklarar att både sniglar och snäckor utnyttjar sitt slem på tre sätt. För det första utgör slemmet en hinna som skyddar kroppen mot uttorkning. För det andra bidrar det till att krypsulan får fäste i underlaget – vilket är den funktion som till vardags kräver mest slem. Och för det tredje utsöndrar blötdjur extra mycket slem som försvar när de är stressade.

– Det är för att göra sig oaptitliga om de tror att de ska bli uppätna av ett rovdjur, säger Ted von Proschwitz.

Alltså: Slemmet produceras inte bara om sniglarna är glada. Det produceras tvärtom i extra stor mängd när de känner sig hotade.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Lider snäckorna när slemmet skördas?

Sedan är det förstås svårt att veta vad en fläckig vinbärssnäcka känner. Dess nervsystem består av ungefär 60 000 nervceller. Det är mycket jämfört med rundmasken C elegans som bara har 302 nervceller, men lite jämfört med en myra som har ungefär en kvarts miljon – eller människans cirka 86 miljarder nervceller. Räcker det för att ha ett medvetande? Den amerikanske filosofen Eric Schwitzgebel vid University of Californa at Riverside analyserar frågan i en lång uppsats och kommer fram till att fläckiga vinbärssnäckor mycket väl kan vara medvetna – vilket är en förutsättning för att uppleva lidande – men att läget är oklart.

Desto mer övertygad om sniglarnas förmåga att lida var fransmannen Georges Tarenne, han som halshögg tusen sniglar för sin forskning om bråck. Ted von Proschwitz hör också till dem som tänker sig att blötdjur kan känna obehag när de blir stressade.

– Den fläckiga vinbärssnäckan är i högsta grad avancerad, säger han.

Den har dålig syn men utmärkt luktsinne. Arten är ursprungligen från västra och södra Europa men har spritt sig via mänskliga transporter. I Sverige finns populationer som reproducerar sig bland annat i Skånes kustland och i Bohuslän.

Fläckiga vinbärssnäckor är hermafroditer (tvåkönade) och har ett invecklat parningsbeteende. Efter befruktningen väljer de en plats för att gräva ner sina ägg med stor omsorg.

Under sin livstid på cirka fem år är den fläckiga vinbärssnäckan ständigt vaksam mot hot i sin omgivning. En plötslig skugga eller vibrationer i marken kan vara ett annalkande rovdjur. Snäckan reagerar genom att ta skydd i sitt skal och samtidigt utsöndra extra mycket slem.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag

Snäckorna sprejas med kemikalier

Industriellt används flera metoder för att skörda snigelslem. Företaget Lumadea, tillverkaren av slemmet jag sprejar mig med morgon och kväll, har utvecklat skördemaskinen Muller one med kapacitet att processa 20 kilo sniglar åt gången utan att döda dem. En reklamfilm på företagets sajt hävdar att sniglar ibland utsöndrar slem i ren njutning – något som snigelexperten Ted von Proschwitz aldrig hört talas om. I nästa ögonblick säger filmens speakerröst att skördemaskinen är ett ”spa för sniglar” och att ”en hemlig sprej stimulerar dem till den grad att de utsöndrar stora mängder slem”.

Den hemliga sprejen som sniglarna får består i själva verket två olika behandlingar, enligt dokumentationen i en patentansökan: först blir blötdjuren sprejade med en vattenlösning med det starkt oxiderande ämnet ozon, sedan med en syralösning.

– Jag har svårt att se att ozon skulle ge dem någon njutning, och att de därför skulle utsöndra slem, säger Ted von Proschwitz.

Enligt honom är det mer troligt att snäckorna utsöndrar slem som skydd mot kemikalierna de sprejas med. Ändå tycks skördemaskinen vara mer skonsam än flera av alternativen som beskrivs i den vetenskapliga litteraturen – bland annat att mosa sniglarna, att behandla dem med ultraljud eller att utsätta deras fötter för elektriska strömpulser på mer än tusen volt. Sådana metoder kan knappast göra någon snigel glad.

Före och efter. F&F:s Per Snaprud har testat snigelsprejen i en dryg vecka.
Bild: Privat

Vad gäller slemmets funktion som skönhetsprodukt kan jag inte rapportera några revolutionerande resultat från min egen högst ovetenskapliga undersökning. Visst, efter en dryg vecka med slemsprej i ansiktet morgon och kväll känns huden mjuk och skön. Möjligen kan man kalla det glow. Men det är fullt möjligt att en snigelfri kräm hade kunnat åstadkomma samma sak. Och med en snigelfri kräm hade jag sluppit fundera över hur molluskerna mår när deras slem ska skördas.

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor