Från upptäckt till namn – så namnges asteroider

­

När en asteroid upptäcks får den ett nummer. Det är först senare som ett namnförslag kan skickas in – och då till Internationella astronomiska unionen (IAU) som ansvarar för namngivningen av objekt i solsystemet. Upptäckaren har förtur att föreslå namn.

– Vi ger asteroider namn eftersom tydliga referensnamn minskar risken för att två objekt förväxlas. En annan anledning är att upptäckare gillar att namnge sina upptäckter, säger Gareth Williams som har varit en del av IAU:s arbetsgrupp för namngivning av små himlakroppar i över 20 år.

Av solsystemets mer än 900 000 kända asteroider är det omkring 26 000 som har fått ett namn. En hel del av dem har koppling till svenska personer och företeelser.

– Det är inte helt enkelt att säga hur många asteroider som har en svensk koppling eftersom all sådan information ännu inte är uppladdad i vår databas. Men utifrån den information som finns tillgänglig, vilket motsvarar ungefär 80 procent av de namngivna asteroiderna, finns 252 asteroider namn med svensk koppling, säger Gareth Williams.

Av dessa refererar 117 till personer, 45 till orter och 32 till andra geografiska platser. En av nyckelpersonerna bakom svenska asteroidupptäckter är Claes-Ingvar Lagerkvist, professor emeritus i astronomi vid Uppsala universitet. Totalt har han upptäckt 168 asteroider där namn som Pellesvanslos, Uppsala och Celsius återfinns. Han var ansvarig för Uppsala-DLR Asteroid Survey, som totalt upptäckte 281 objekt.

Till namnförslaget ska en kort motivering medfölja. Namnet blir officiellt när arbetsgruppen godkänt förslaget och det har publicerats i den digitala tidskriften WGSBN Bulletin.

– Min roll är att granska de namnförslag som kommer in och kontrollera att de följer våra regler innan hela arbetsgruppen tar ställning, säger Gareth Williams.

Om namnförslag saknas tio år efter upptäckten kan även andra skicka in förslag. Årets tretton svenskar har fått elva asteroider uppkallade efter sig efter att ungdomsförbundet Astronomisk Ungdom hade föreslagit deras namn.

– När en astronomisk organisation kommer med namnförslag brukar det gå bra. Vi ser inga problem med att hedra personer på det sättet, säger Gareth Williams.

Det finns däremot ingen officiell möjlighet för allmänheten att namnge asteroider.

– Vi får ibland frågan varför vi inte har ett öppet system för allmänheten, men då skulle vi antagligen behöva hantera tusentals olämpliga förslag, säger Gareth Williams.

IAU grundades 1919. I takt med att allt fler mindre objekt upptäcktes i solsystemet behövdes en ansvarig grupp. En kommitté bildades 1982 för att bland annat ansvara för namngivningen av små himlakroppar, och arbetsgruppen har funnits under sitt nuvarande namn sedan år 2000. Den har tagit fram riktlinjer för vad en asteroid kan döpas till. Namnet får exempelvis inte vara längre än 16 tecken, innehålla upptäckarens eget efternamn eller döpas efter politiker.*

– Vissa försöker ibland smyga in politiker genom att ge förslag som innehåller något de har gjort, säger Gareth Williams.

Företag får inte heller använda namn på rymdobjekt för att göra reklam.

– Det är viktigt att namngivningen inte lämnas över till företag. Då skulle möjligheten kunna missbrukas, exempelvis genom att företag börjar sälja rätten att namnge asteroider. Det har funnits blufföretag som sålt namncertifikat för stjärnor. Därför är det bra att IAU finns – om de inte har godkänt ett namn är det inte officiellt, säger Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms universitet.

En asteroid kan inte namnges förrän den har upptäckts och fått ett nummer. Men för att vara upptäckt räcker det inte att se asteroiden en gång – den måste studeras vid flera tillfällen över en längre period.

– Man måste bestämma asteroidens bana tillräckligt bra för att den ska kunna hittas vid ett senare tillfälle, säger Alexis Brandeker.

Namngivningsprocessen tar ofta cirka tio år. Själv har Själv har Alexis Brandeker namngivit tre asteroider som han upptäckt: Saltis, Mållgan och Edudeldon.

– Utan IAU skulle det bli lite mer vilda västern. Samtidigt väger just namnen inte så tungt för oss astronomer, det viktiga är att vi kan identifiera objekten, säger Alexis Brandeker.

För astronomer är nummer viktigare än namn och mindre än tre procent av alla upptäckta asteroider har fått ett officiellt namn.

– I en vetenskaplig artikel är det smidigare för en forskare att skriva att de har observerat Eros under fem nätter, än att skriva ut asteroidens nummer. Namnet gör också asteroiden mer relaterbar – men vi har inte som mål att namnge alla asteroider som upptäcks, säger Gareth Williams.

Fotnot: För kometer gäller andra regler – de namnges vanligen efter sina upptäckare. Namngivningsreglerna som beskrivs i artikeln gäller små himlakroppar som roterar runt solen och inte är kometer.