arkeologi

Under skånska mumien: hans barnbarn

Peder Winstrup (1605–1679) var en man med pondus, en av få ämbetsmän som klarade Skånes övergång från Danmark till Sverige med karriären intakt. Han var inte bara Lunds sista danska biskop, utan blev även dess första svenska. Därtill kom hans kvarlevor att bevaras, naturligt mumifierade, ända in i våra dagar. Hans kista har öppnats flera gånger sedan 1800-talet, men först nu har tekniken gjort det möjligt att dra slutsatser om hans liv och leverne. Och att identifiera det foster i ett bylte som lagts under hans vader. Vid senaste kistöppningen, 2014, togs dna-prover ur ben från både Winstrup...

Svenska forskare stöder teori om massgrav i Aten

När massgraven vid Falironbukten i södra Aten hittades 2016 var det en sensation. Fynd av gravar med så många avrättade människor från det antika Grekland är mycket ovanliga. Den osteologiska analysen visar att många kan ha avrättats knästående eller liggande. – Vi kan inte säga att alla avrättades på plats, men ser på frakturerna att många kan ha dött av kraftigt våld mot huvudet. De kan ha stått på knä och blivit ihjälslagna av någon som stått bakom dem, säger osteologen Anne Ingvarsson från Uppsala universitet, som undersökte 79 av skeletten på plats 2016. Hon och kollegan Ylva Bäckström,...

Sex vågor av inflyttning efter istiden

De senaste tio åren har genforskare ritat om kartan över hur Norden befolkades efter den senaste istiden. Men det är bara en del av sanningen – arkeologiska fynd ger en mer komplex bild. Arkeologer från Sverige, Norge, Finland och Ryssland har finkammat regionen efter materiella spår av migrationsvågor söder- och österifrån. Fynd som de beskriver i sin rapport tyder på sex större vågor redan före den äldsta mänskliga dna:n i Norden, vilken daterats till 7.500 år före vår tidräkning. Det är ett glapp på 1.500 år som fylls ut. ”De arkeologiska spåren har hamnat i skymundan” En av rapportens...

Guldfynd i grav från 100-talet

Fynden kom slag i slag under grävningens sista dag: en mycket ovanlig guldberlock, två par fibulor – dräktspännen – och obrända ben. Redan tidigare hade arkeologerna hittat brända ben och en fibula i silverlegering. Bara att hitta välbevarade ben i Bohuslän är uppseendeväckande. Utgrävningen utanför Munkedal gjordes våren 2020 nära en bergtäkt som bit för bit äter upp berget. Längst uppe på krönet, 50 meter över havet, fanns ett gravröse som länge varit känt. Fynden offentliggjordes i slutet av november, och nu har arkeologerna även daterat dem till 100-talet enligt vår tideräkning. Det gör...

BLOGG: Lars Olof Björn

Det elamitiska skriftsystemet

Elam omnämns ett flertal gånger i Bibeln , dels som Noas sonson (Sems son), dels som ett land . Landet har identifierats som ett område som ligger i nuvarande västra Iran vid Persiska Vikens norra del. Här utvecklades ett av världens äldsta skriftsystem, som man länge arbetat för att tyda. Ett stort framsteg i uttydningsarbetet har nyligen gjorts av fransmannen François Desset och kommer snart...

9 000 år gammal brandgrav har hittats i Dalarna

Sex brända fragment av ett kranium hittades i våras vid en ledningsgrävning i Orsa. Fyndet tillhör en exklusiv samling, bara ett tjugotal brandgravar från den så kallade jägarstenåldern, cirka 7 000–5 500 f Kr, har tidigare hittats i Skandinavien. – Det är en sensationell datering! Det är inte ofta man får vara med om att hitta något sådant. De äldsta gravarna vi har hittat tidigare i Dalarna är ungefär 2 500–3 000 år gamla, säger Joakim Wehlin, arkeolog vid Dalarnas museum. Han vill göra en större utgrävning på platsen för att bekräfta att det rör sig om en grav, och kanske hitta fler gravar...

7 000 runinskrifter nu sökbara på nätet

Databasen Runor bygger på gps-data för runristningar på bland annat stenar och bergshällar, precis som appen Fornsök med alla fornlämningar, som F&F tidigare skrivit om . Genom att ange sin position kan man se vilka ristningar som finns i närheten. Bakom båda apparna ligger Riksantikvarieämbetet, RAÄ. Inskrifterna beskrivs och förklaras via länkar till Samnordisk runtextdatabas, som ägs och förvaltas av Uppsala universitet. Den kunde tidigare bara användas via ett program som forskare laddade ned på datorn. Arbete pågår med att steg för steg lägga in bilder på alla runinskrifter, och även...

Jätteprojekt ska förklara forntida migration

Forskarna kommer att arbeta i ett sexårigt tvärvetenskapligt projekt, som får 100 miljoner kronor av Europeiska forskningsrådet och ska ledas av Kristian Kristiansen , professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och en av världens främsta bronsåldersforskare. Perioden som ska studeras sträcker sig från jordbrukets ankomst till Europa kring 6.000 före vår tideräkning till bronsålderns slut cirka 500 f.v.t. – Vi ska göra något som aldrig har gjorts tidigare: samköra befintligt arkeologiskt material med miljödata och genetiska analyser i stor skala, ”big data”. Vi ska använda tusentals kol...

Vikingatida silverskatt hittad i Täby

Arkeologerna har just avslutat utgrävningen i utkanten av området Viggbyholm i Täby, som på vikingatiden låg alldeles intill en djup och smal havsvik och hade ett gynnsamt läge för långväga kontakter. Det visar inte minst de arabiska mynt som fanns i skatten, jämte ett antal europeiska. Ett av de europeiska mynten kom från Rouen i Frankrike och har daterats till 900-talet. – Det unika i fyndet är sammansättningen och kvalitén med bland annat åtta intakta halsringar, två armringar och tolv mynt omgjorda till halssmycken. Det franska myntet var bara känt från bilder i en bok från 1700-talet och...

1600-talets överklass odlade tobak mitt i stan

Under stormaktstiden växte inte bara det svenska riket, utan även huvudstaden Stockholm svällde utanför tullarna. Förmögna handels- och adelsmän anlade så kallade malmgårdar utanför stadskärnan. En av dem låg i kvarteret Rosendal intill dagens Mariatorget. – Det är en överklassträdgård i urban miljö. På 1600-talet var det en kålgård, där det odlades bland annat kål, rovor, betor och lök. Vi ser också att det odlats tobak, troligen som medicinalväxt. Sedan blev den odlingen större och kommersiell på 1700-talet, säger arkeobotanikern Jens Heimdahl vid Historiska museets grävfirma Arkeologerna...

Vikingens värld mycket äldre än du tror

Nordmännens överraskande attack på det engelska klostret Lindisfarne år 793 brukar räknas som vikingatidens start, men det har länge ifrågasatts. Ny forskning visar att mycket av det vi förknippar med vikingatiden är äldre än så.

Vikingar – med brokigt ursprung

Studien som letts av den danske dna-forskaren Eske Willerslev visar att de nordbor som for i viking inte bara spred sina gener i alla väderstreck – de tog också in gener. Och inte nog med det. Analyser av 442 individer visar att en del som deltog i vikingafärder också kom från fjärran. – Det rimmar väl med de diskussioner som länge funnits bland arkeologer och stärker vad vi tänkt oss men inte kunnat bevisa. Det visar tydligt på komplexiteten, att identiteten viking inte är genetisk, utan kulturell, säger arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonson vid Uppsala universitet , verksam i projektet...

Fjällrävsjakt under istiden

Fjällräven fridlystes redan 1928 i Sverige. Dess päls var eftertraktad och stammen hade minskat kraftigt till följd av ett mycket hårt jakttryck. Trots skyddet har fjällräven inte återhämtat sig. Den är klassad som ”starkt hotad” (EN) på svenska rödlistan . Arkeologiska undersökningar visar att fjällrävsjakt har långa traditioner. Polska forskare har hittat lämningar efter 2 400 fjällrävar i Kraków Spadzista i Södra Polen. Platsen är känd sedan tidigare, man har bland annat hitta stora mängder mammutlämningar där samt bevis för att det förekom jakt på mammut i regionen. Tänderna avslöjar när...

Skogskatedral i Dalsland del av storpolitik

Fjolårets utgrävningar av den medeltida kyrkan i Edsleskog, en mil väster om Åmål, väckte sensation på grund av lämningarnas ålder och storlek. De kunde dateras till början av 1200-talet och kyrkan, stor som en katedral, visade sig vara den äldsta kända tegelbyggnaden i dåtidens Sverige. Varför den byggdes i ett ingenmansland, som Dalslands skogsbygder var då, har varken fjolårets eller årets grävningar kastat något ljus över. Sommarens grävningar bekräftar dock att byggnaden var 48 meter lång och 30 meter bred, vilket gjorde den till en av landets största. Oväntad med tegel Teglet är viktigt...

App hittar fornminnen med gps

Fornsök är ett verktyg framtaget av Riksantikvarieämbetet där man ser fornlämningar inprickade på karta, jämte information om bland annat koordinater, beskrivning, skick och länkar till dokument som arkeologiska rapporter. Genom att slå på gps-funktionen på appen får användaren en prick som visar var man är. Kring den finns en ring som visar positionens osäkerhet. Till det kommer osäkerheten i de koordinater som arkeologerna angav när lämningen registrerades – vilket kan ha skett långt tillbaka, utan dagens möjlighet att mäta korrekt position. Uppgifter om fornlämningar har varit tillgängliga...