arkeologi

Skandinaviens första invånare åt massor av fisk. Det framgår av en studie, där forskare i osteologi vid Lunds universitet har analyserat skelett från drygt 80 individer som levde i södra Skandinavien för 7 500–10 500 år sedan. Forskarna har även analyserat djurskelett vid boplatserna. Vid en av boplatserna kom omkring 60 procent av proteinintaget från fisk, vid en annan ungefär 50 procent. Rent konkret handlade det om exempelvis karpfiskar, abborre, gädda, sill, pigghaj och rödspätta. Säl och delfiner var också viktig föda för de första skandinaverna. Analyserna visar att andelen fisk i födan...

Arktiska jägar- och samlarsamhällen tillverkade olika typer av pilspetsar, som sannolikt hade specialiserade användningsområden. Det är slutsatsen av ett experiment där amerikanska arkeologer har rekonstruerat olika typer av jaktvapen, som har varit i bruk under samma era. Det handlar om pil- och spjutspetsar av sten, av sten och ben och av enbart ben. Genom att testa spetsarna på bland annat renkadaver kunde forskarna se att vapnen gav olika typer av skador. Troligen användes den sammansatta flintstensspetsen för att jaga mindre byten, medan sten- och benspetsarna användes för att jaga...

Homo stupidus – den dumma människan – var ett av namnförslagen som diskuterades innan forskarna fastnade för Homo neanderthalensis. Våra utdöda släktingar har alltid haft rykte om sig att vara tröga och sakna förmåga att tänka i symboler. Nu får de upprättelse. En internationell forskargrupp har kommit fram till att målningarna i tre spanska grottor är mer än 64 000 år gamla. Eftersom Europas äldsta spår av moderna människor är över 20 000 år yngre slår de fast att upphovsmännen måste ha varit neandertalare. Bland motiven i grottorna finns symboler och mönster med linjer, prickar och...

Den första vågen av migranter till Skandinavien kom från söder, när den senaste istiden tog slut för cirka 11 500 år sedan. De flesta var mörkhyade och hade blå ögon. Något senare kom folk från nordost och fortsatte söderut längs den isfria norska atlantkusten. De hade ljusare hud och en blandning av blå och bruna ögon. De båda grupperna av jägare och samlare möttes och fick barn med varandra. – Båda grupperna bidrog med genetiska varianter som ger låg pigmentering, och som sedan blev ännu vanligare, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet. Låg pigmentering gör...

Förhistoriska skelettdelar från män avslöjar att de blev mer stillasittande när jordbruket började sprida sig i Europa. Hur det nya livet påverkade kvinnors kroppar har varit mer oklart. Nu har brittiska forskare jämfört benrester från förhistoriska jordbrukarkvinnor med skelettet hos dagens kvinnor, som antingen är stillasittande, spelar fotboll, springer eller ror på elitnivå. De förhistoriska kvinnorna hade mest gemensamt med roddarna. – Deras ben är snarlika, men de förhistoriska kvinnorna hade ännu starkare armar, säger Alison Macintosh, biologisk antropolog vid University of Cambridge...