arkeologi

Blandad befolkning på vikingatiden

En studie av lämningar från 38 människor som begravts i Sigtuna under åren 900–1100 visar att många inte kom därifrån. Analyserna bygger på undersökningar av dna och av grundämnet strontium i tänderna, vilket kan påvisa rörlighet under en människas livstid. Sigtuna är en av landets första städer och grundades formellt omkring år 980. Undersökningen av kvarlevorna från sex olika kristna begravningsplatser ger en bild av en geografiskt blandad befolkning. – Variationen är hög i den grupp vi undersökt. Vi kan se att de kommer från tre zoner. För det första från själva Mälardalen. För det andra...

Rester av ett öländskt blodbad

För den som kommer till Sandby borg vid utkanten av Alvaret finns inte mycket att se, jämfört med Ölands långt mer kända fornborgar. Muren intill stranden har sjunkit ihop till ett ovalt stenröse och det enda som påminner om traktens våldsamma historia är några knapphändiga skyltar från Riksantikvarieämbetet. Men sedan flera år pågår en arkeologisk utgrävning här under delar av sommarhalvåret och det man hittat tyder på att alla borgens invånare har blivit ihjälslagna på ett mycket brutalt sätt. Hittills har bara ungefär nio procent av området undersökts. Den här sommaren upptäckte...

Neandertalare och denisova = sant!

Neandertalarna levde i Europa och västra Asien samtidigt som de så kallade denisovamänniskorna, som forskare hittills bara hittat lämningar av i grottan Denisova i centralasiatiska Altajbergen. Genetiska analyser visar att grupperna måste ha fått barn med varandra. Nu har forskare identifierat kvarlevorna efter ett sådant barn, en flicka som de kallar Denny. – Från början trodde jag att hon var en neandertalare, säger Svante Pääbo, professor vid Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland. Allt som finns kvar av Denny är en cirka 2,5 centimeter lång benflisa...

Utgrävning av massaker på Öland

För den som kommer till platsen intill utkanten av Alvaret finns inte mycket att se, jämfört med Ölands andra långt mer kända fornborgar. Muren intill stranden har sjunkit ihop till ett ovalt stenröse och det enda som påminner om Sandby borgs våldsamma historia är några rätt knapphändiga skyltar från Riksantikvarieämbetet. Men sedan ett par år arbetar arkeologer med utgrävningar under delar av sommarhalvåren. Hittills har de hittat kvarlevor från 26 individer som alla har spår av våld – flera i form av skador från trubbigt våld mot huvudet. Arkeologerna tror att det kan finnas hundratals...

BLOGG: Lars Olof Björn

De första amerikanerna

När och hur kom människorna först till Amerika? Tills för några år sen var den allmänna meningen att människor inte anlände till Amerika förrän i slutfasen av den senaste istiden, över en landbrygga över det som nu är Berings Sund, för omkring 13500 år sedan, och att de på grund av is inte kunde fortsätta söderut förrän för omkring 12000 år sen. Avkomlingarna till detta Clovis-folk skulle inte ha...

Öl i Norden på järnåldern

Vi vet att det bryggdes öl i Mellanöstern redan omkring 4000 f. Kr. men i Norden är beläggen mer sentida. Arkeologer från Lunds universitet har nu funnit förkolnade skalkorn med groddar, som visar att man producerade malt till ölbryggning. De förkolnade kornen hittades intill en lågtemperaturugn, vilket tyder på storskalig ölproduktion redan på 400–600-talen. Sannolikt bryggde man öl både för handel och inför högtider. Resultaten är publicerade i Archaeological and Anthropological Sciences .

Spelpjäser avslöjar omfattande valjakt

Det finns många spelpjäser från järnåldern på dagens museer. Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet analyserat ett stort antal av dessa spelpjäser och kommit fram till att de tillverkades från mitten av 500-talet av valben. Forskarna drar därför slutsatsen att det troligen förekom en omfattande valjakt. Sannolikt handlar det om valarten nordkapare, som kan väga 50–80 ton. Den simmar långsamt nära kusterna och innehåller så mycket späck att den flyter när den dödas. Benstrukturen jämförs med referensben från val. Det finns skriftliga källor om storskalig valjakt under...

Fiskelycka för tidiga skandinaver

Skandinaviens första invånare åt massor av fisk. Det framgår av en studie, där forskare i osteologi vid Lunds universitet har analyserat skelett från drygt 80 individer som levde i södra Skandinavien för 7 500–10 500 år sedan. Forskarna har även analyserat djurskelett vid boplatserna. Vid en av boplatserna kom omkring 60 procent av proteinintaget från fisk, vid en annan ungefär 50 procent. Rent konkret handlade det om exempelvis karpfiskar, abborre, gädda, sill, pigghaj och rödspätta. Säl och delfiner var också viktig föda för de första skandinaverna. Analyserna visar att andelen fisk i födan...

Forntida jägare hade sofistikerade vapen

Arktiska jägar- och samlarsamhällen tillverkade olika typer av pilspetsar, som sannolikt hade specialiserade användningsområden. Det är slutsatsen av ett experiment där amerikanska arkeologer har rekonstruerat olika typer av jaktvapen, som har varit i bruk under samma era. Det handlar om pil- och spjutspetsar av sten, av sten och ben och av enbart ben. Genom att testa spetsarna på bland annat renkadaver kunde forskarna se att vapnen gav olika typer av skador. Troligen användes den sammansatta flintstensspetsen för att jaga mindre byten, medan sten- och benspetsarna användes för att jaga...

Neandertalare skapade konst

Homo stupidus – den dumma människan – var ett av namnförslagen som diskuterades innan forskarna fastnade för Homo neanderthalensis. Våra utdöda släktingar har alltid haft rykte om sig att vara tröga och sakna förmåga att tänka i symboler. Nu får de upprättelse. En internationell forskargrupp har kommit fram till att målningarna i tre spanska grottor är mer än 64 000 år gamla. Eftersom Europas äldsta spår av moderna människor är över 20 000 år yngre slår de fast att upphovsmännen måste ha varit neandertalare. Bland motiven i grottorna finns symboler och mönster med linjer, prickar och...

Så mår du jämfört med ismannen

I gränslandet mellan Österrike och Italien ligger bergsmassivet Ötztalalperna. En solig septemberdag 1991 var två alpinister på väg till en fjällstuga, efter att ha bestigit en av Ötztalalpernas många toppar. När de passerade en sänka i en dalgång fick de syn på något brunt och skrynkligt som stack upp ur en töande snödriva. Det visade sig vara en människokropp som såg ut att ha legat där ganska länge. Först trodde man att det rörde sig om en förolyckad alpinist. Men det visade sig så småningom att det handlade om ett mord – som hade begåtts för 5 300 år sedan. Det alpinisterna hade hittat...

Skandinavien befolkades från två olika håll

Den första vågen av migranter till Skandinavien kom från söder, när den senaste istiden tog slut för cirka 11 500 år sedan. De flesta var mörkhyade och hade blå ögon. Något senare kom folk från nordost och fortsatte söderut längs den isfria norska atlantkusten. De hade ljusare hud och en blandning av blå och bruna ögon. De båda grupperna av jägare och samlare möttes och fick barn med varandra. – Båda grupperna bidrog med genetiska varianter som ger låg pigmentering, och som sedan blev ännu vanligare, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet. Låg pigmentering gör...

Armstarka kvinnor införde jordbruk

Förhistoriska skelettdelar från män avslöjar att de blev mer stillasittande när jordbruket började sprida sig i Europa. Hur det nya livet påverkade kvinnors kroppar har varit mer oklart. Nu har brittiska forskare jämfört benrester från förhistoriska jordbrukarkvinnor med skelettet hos dagens kvinnor, som antingen är stillasittande, spelar fotboll, springer eller ror på elitnivå. De förhistoriska kvinnorna hade mest gemensamt med roddarna. – Deras ben är snarlika, men de förhistoriska kvinnorna hade ännu starkare armar, säger Alison Macintosh, biologisk antropolog vid University of Cambridge...

Förfäder som blev längre – och ibland kortare

Våra förfäders längd har inte utvecklats linjärt. Forskare från Cambridge university har analyserat kvarlevor från 311 individer från vår förhistoria, från för fyra miljoner år sedan till omkring 10 000 år f.Kr. Det visade sig att vägen från apa till människa inte var helt spikrak. Även om den långsiktiga utvecklingen gick från mindre till större individer så skedde flera avsteg längs vägen, då vi tillfälligt blev kortare. Resultaten har publicerats i Royal Society Open Science .

Varför gav vi upp det jämlika jägarlivet?

Varför människan blev jordbrukare och boskapsskötare och därmed övergav en flertusenårig existens som jägare och samlare är en av den arkeologiska forskningens stora frågor. Den har inget entydigt svar, men det finns mycket intressant att säga i ämnet. Tidigare har arkeologer debatterat om de ursprungliga jägar- och samlarkulturerna i Skandinavien själva övergick till att bli bönder, eller om de trängdes undan av invandrande jordbrukande kulturer. I dag är den vanligaste uppfattningen att båda processerna ägt rum, men att den förra varit dominerande. Övergången till jordbruksbaserad ekonomi...