arkeologi

Stormansgrav funnen i Uppsala

Graven hittades för tre år sedan inför anläggningen av området Östra Fyrislund, men grävfirman Arkeologikonsult har legat lågt om de spektakulära fynden medan de konserverats och analyserats. Brandgraven dateras till folkvandringstid-vendeltid, cirka år 550-600 – samma tid som kungshögarna anläggs i Gamla Uppsala. – Fynden är nästan finare än i de högarna! Vi har hittat delar av handtaget till ett vendeltida praktsvärd med guld, förgyllt silver och röda granater. Det finns mycket annat av guld, silver, brons och järn, det finns gulgrönt glas. Oerhört spännande är ett 50-tal spelbrickor av...

Clara benar ut tusenåriga mord

Clara Alfsdotter drivs av att försöka fylla ut luckor i kunskapen om mänskliga kvarlevor, att förbättra metoder för att studera processer som inträffar när människor dör. Därför forskar hon som doktorand om mänsklig förruttnelse, vilket egentligen är rättsmedicinarnas område. – Jag ser att vår förståelse av mänskliga kvarlevor inte är komplett: Jag kan som arkeolog i dag inte tolka ett material så bra som jag skulle vilja. Vi behöver veta mer om förruttnelse inom arkeologin också. Samtidigt som både rättsmedicin och arkeologi kan utvecklas tillsammans, säger Clara Alfsdotter som svar på...

Människans känsla för konst

För 40 000 år sedan uppträder för första gången avbildande konst i Europa. Den består av små, snidade djurfigurer i elfenben som påträffats i grottor i södra Tyskland. Världens äldsta musikinstrument – en flöjt av ett ben från en gam – är ungefär lika gammalt. Samtidigt dyker de första avbildande grottmålningarna upp: handavtryck och djuravbildningar. De äldsta indonesiska grottmålningarna av avbildade djur och handflator är daterade till ungefär samma tid. Abstrakta mönster har dock målats och ristats på stenar i södra Afrika redan för 70 000–80000 år sedan och lika gamla dekorativa,...

Unikt rum med utsikt

Det bastanta gråstenstornet Skansen Lejonet byggdes 1687 tillsammans med Skansen Kronan intill Haga, inne i dagens Göteborg. De utgjorde försvarspunkter på den södra sidan av Göta älv. Men innan dess, långt före Göteborg, fanns Gullbergs fäste. Det grävs just nu ut av konsultbyrån Arkeologerna vid Statens historiska muséer, som en del av projekt Västlänken. Utgrävningarna visar att det finns fler lämningar efter det gamla fästet under och kring skansen än man tidigare har trott. Men att det skulle finnas ett intakt rum, över 400 år gammalt, hade ingen kunnat föreställa sig. – Det var helt...

BLOGG: Lars Olof Björn

Kakao användes för 5300 år sedan

Nya arkeologiska fynd i sydöstra Ecuador visar att kakao användes av indianerna runt Amazonflodens översta biflöden redan för mellan 5450 och 5300 år sedan, vilket är ungefär ett och ett halvt årtusende tidigare än det bruk av kakao som tidigare var känt från Mellanamerika. Runt Amazonflodens bifloder finns 17 arter av släktet Theobroma (="gudaföda"), av vilka Theobroma cacao ger råmaterial för...

Fester och presenter skapade allianser under järnåldern

Kungshögen i Sunnerby som ligger på Kållandsö i Vänern grävdes ut 2000 - 2012 av Annelie Nitenberg och Anna Nyqvist Thorsson vid Göteborgs universitet. De grävde också ut en stor hall och en storgård intill högen, som visar att platsen varit säte för en lokal elit som visade sin makt genom exklusiva vanor och monument. Både storhögen och hallen har daterats till 600-talet e Kr, det vill säga Vendeltiden. Nu har Annelie Nitenberg skrivit en avhandling där hon har analyserat fynden från utgrävningarna. – Jag ville ta reda på varför högarna byggdes och vilka sociopolitiska handlingar som...

Så lärde sig jägarna odla

Spåren efter jägarnas och samlarnas odlingar är mycket få och mycket små. Men en studie gjord av forskare vid bland annat Helsingfors universitet mer än fördubblar underlaget för analyser av sådana fynd, jämfört med vad som funnits tillgängligt tidigare. Materialet från Mellansverige och Åland består av sädeskorn som hittats på boplatser, några inbäddade i keramik. Det rör sig i de flesta fall om få korn, men den samlade mängden ger ändå en bild av att jägarna och samlarna i den så kallade gropkeramiska kulturen odlade själva och inte bara bytte till sig säd av jordbrukare. Det handlar främst...

Fysikernas starka ljus knäcker uroxens gåta

Under stenåldern fanns en stor men grund sjö i mitten av nuvarande Skåne. Kring den låg flera boplatser, och dessutom många små lägerplatser där människor arbetade och övernattade under kortare tid. Här finns numera Rönneholms mosse, som används för torvtäkt. Det var här arkeologen Arne Sjöström för några år sedan hittade ett 9 000 år gammalt revben från en uroxe, som visade sig bära på en intressant historia. Arkeologerna upptäckte ett runt hål i revbenet och drog slutsatsen att det var spår efter ett vapen. De kunde också se att något satt inkilat inuti hålet – kanske en flisa av revbenet,...

Dna-teknik leder arkeologerna förbi rasbiologin

1 | Varför har du skrivit denna bok? – Därför att dna-forskningen håller på att revolutionera arkeologin. Ett av flera områden som berörts av detta är indoeuropéernas omdebatterade migrationer. En annan anledning är att frågan om kopplingen mellan indoeuropeisk religion och äldre skandinavisk religion har fascinerat mig under hela mitt forskarliv. Jag har sysslat med detta sedan 1980-talet. 2 | Är forskning om indoeuropéer politiskt känslig? – Ja, den har i alla fall varit det. Historien om de indoeuropeiska folken i Centralasien var från början en språkhistorisk upptäckt från 1800-talet, som...

Liten risk för handel med arkeologiskt stöldgods

Köper du till exempel ett romerskt mynt av en privatperson finns det en liten risk att du bidrar till plundring och i förlängningen terrorfinansiering. Men överlag bedöms risken som liten att arkeologiska föremål som plundrats av till exempel Islamiska staten sålts i någon större omfattning inom Sverige. Det framgår av en rapport där forskare bedömt omfattningen av handeln med arkeologiska riskföremål: Svensk marknad för kulturföremål från krigs- och konfliktzoner: En riskanalys . Rapporten har tagits fram av Polisen och Riksantikvarieämbetet i samarbete med en referensgrupp av forskare i...

Vikingatiden växer

Det brukar sägas att vikingatiden började med angreppet på Lindisfarne försommaren 793, när ett kloster på norra Englands östkust angreps av vikingar som dödade flera munkar medan andra lyckades fly. Men denna datering börjar nu ifrågasättas. Mycket tyder på att det man förknippar med vikingatiden började tidigare – och varade längre. – Många brukar säga att vikingatiden börjar ungefär år 800 och slutar cirka 1050. Men detta är fel åt båda håll, säger Charlotte Hedenstierna-Jonson, som är arkeolog och forskare vid Uppsala universitet och Historiska museet i Stockholm. Just nu är hon en av de...

Virket berättar om bättre och sämre tider

Forskare i Europa har under många årtionden gjort dendrokronologiska undersökningar för att åldersbestämma enskilda byggnader från medeltiden och framåt. Dendrokronologi är en metod som används för att datera träd, bland annat genom att studera årsringar. Ringarna varierar från år till år och skiljer ett träd från ett annat, nästan som ett fingeravtryck. Nu har arkeologer också använt sig av dessa data om trä i hus för att analysera hög- och lågkonjunkturer genom historien. – Vi har använt alla dessa data för att analysera husbyggandet i ett vidare perspektiv, säger historikern Fredrik...

Medeltida manuskript syns i tandsten

I mitten av 1400-talet lanserade den tyske uppfinnaren Johannes Gutenberg boktryckarkonsten. Innan dess ägnade munkar runt om i Europa enorm möda åt att skriva av böcker för hand. De utsmyckade manuskript med bland annat bladguld och ultramarin, ett intensivt blått färgämne framställt ur mineralet lapis lazuli från gruvor i Afghanistan. Färgämnet var lika dyrt som guld. Men det var inte bara munkar som gjorde jobbet. Dyrbara dokument framställdes även av kvinnor. Forskare i Tyskland har hittat korn av ultramarin i tandsten från en kvinna som dog i medelåldern och begravdes vid ett kloster i...

Svartvit bild (gravyr): grottöppning med stalaktiter och stalagmiter - droppstenar.

Droppstenar ger arkeologer bättre koll på tiden

Genom att noggannt analysera avlagringarna i en kinesisk droppstensgrotta har forskare från Kina och USA fått nya mått på mängden kol 14 i atmosfären vid olika tidpunkter. Det här ger underlag för noggrannare kol 14-dateringar av till exempel arkeologiska fynd. – De har väldigt fina data. Det här ger en kontroll av andra mätserier, säger professor Göran Possnert på Uppsala universitet, som själv jobbat med kol 14-datering i flera decennier. De nya mätningarna ger en sammanhängande mätserie som sträcker sig 54 000 år tillbaka i tiden, vilket är nära gränsen för hur långt tillbaka kol 14-...

Världens äldsta spår av pest

För 4 900 år sedan dog en ung kvinna. Hon begravdes i en gånggrift mellan Vänern och Vättern. Hon tillhörde en grupp jordbrukare som levde där. Forskarna har nu hittat spår efter bakterien Yersinia pestis i hennes skelett, vilket är det hittills äldsta spåret av pest som hittats. Arkeologerna gissar att pesten uppkom i sydöstra Europa några hundra år tidigare, och sedan spred sig över Europa, Centralasien och Kaukasus. Detta skedde troligen i och med att hjulet och vagnen uppfanns, vilket underlättade långväga rörelser. – Det vi nu har dokumenterat visar att all senare pest kan härledas...