Annons

arkeologi

Genom att noggannt analysera avlagringarna i en kinesisk droppstensgrotta har forskare från Kina och USA fått nya mått på mängden kol 14 i atmosfären vid olika tidpunkter. Det här ger underlag för noggrannare kol 14-dateringar av till exempel arkeologiska fynd. – De har väldigt fina data. Det här ger en kontroll av andra mätserier, säger professor Göran Possnert på Uppsala universitet, som själv jobbat med kol 14-datering i flera decennier. De nya mätningarna ger en sammanhängande mätserie som sträcker sig 54 000 år tillbaka i tiden, vilket är nära gränsen för hur långt tillbaka kol 14-...
För 4 900 år sedan dog en ung kvinna. Hon begravdes i en gånggrift mellan Vänern och Vättern. Hon tillhörde en grupp jordbrukare som levde där. Forskarna har nu hittat spår efter bakterien Yersinia pestis i hennes skelett, vilket är det hittills äldsta spåret av pest som hittats. Arkeologerna gissar att pesten uppkom i sydöstra Europa några hundra år tidigare, och sedan spred sig över Europa, Centralasien och Kaukasus. Detta skedde troligen i och med att hjulet och vagnen uppfanns, vilket underlättade långväga rörelser. – Det vi nu har dokumenterat visar att all senare pest kan härledas...
Inuti våra tänder finns strukturer som kan jämföras med trädens årsringar, fast de bildas snarare veckovis än årsvis. Med hjälp av laser kan man kartlägga ringarna – och precis som hos träden ger ringarnas bredd en bild av hälsan under perioden då ringen bildades. Ju bredare ring, desto bättre hälsa. Ett internationellt forskarteam har analyserat tänder från två unga neandertalare som levde i en grotta i Frankrike för 250 000 år sedan, samt från en människa som levde på samma plats för drygt 5 000 år sedan. Resultaten har publicerats i Science advances . Forskarna började med att mäta...
Området kring Svarta havet dominerades för över 2 000 år sedan av skyterna. Den grekiske historikern Herodotos beskrev dem som skickliga ryttare och bågskyttar. Men de bestod av allt att döma av olika folkgrupper som blandats med varandra. Det framgår av en ny studie som arkeologer vid Stockholms universitet genomfört, där dna från 35 individer analyserats. Dessa individer tillhörde folkgrupperna kimmerier, skyter, sarmater och srubnaya-folket. Dessa fyra grupper levde under antiken på stäpperna norr om Svarta och Kaspiska havet. De var huvudsakligen nomadiserade och talade sannolikt...
För den som kommer till Sandby borg vid utkanten av Alvaret finns inte mycket att se, jämfört med Ölands långt mer kända fornborgar. Muren intill stranden har sjunkit ihop till ett ovalt stenröse och det enda som påminner om traktens våldsamma historia är några knapphändiga skyltar från Riksantikvarieämbetet. Men sedan flera år pågår en arkeologisk utgrävning här under delar av sommarhalvåret och det man hittat tyder på att alla borgens invånare har blivit ihjälslagna på ett mycket brutalt sätt. Hittills har bara ungefär nio procent av området undersökts. Den här sommaren upptäckte...
En studie av lämningar från 38 människor som begravts i Sigtuna under åren 900–1100 visar att många inte kom därifrån. Analyserna bygger på undersökningar av dna och av grundämnet strontium i tänderna, vilket kan påvisa rörlighet under en människas livstid. Sigtuna är en av landets första städer och grundades formellt omkring år 980. Undersökningen av kvarlevorna från sex olika kristna begravningsplatser ger en bild av en geografiskt blandad befolkning. – Variationen är hög i den grupp vi undersökt. Vi kan se att de kommer från tre zoner. För det första från själva Mälardalen. För det andra...