arkeologi

Liten risk för handel med arkeologiskt stöldgods

Köper du till exempel ett romerskt mynt av en privatperson finns det en liten risk att du bidrar till plundring och i förlängningen terrorfinansiering. Men överlag bedöms risken som liten att arkeologiska föremål som plundrats av till exempel Islamiska staten sålts i någon större omfattning inom Sverige. Det framgår av en rapport där forskare bedömt omfattningen av handeln med arkeologiska riskföremål: Svensk marknad för kulturföremål från krigs- och konfliktzoner: En riskanalys . Rapporten har tagits fram av Polisen och Riksantikvarieämbetet i samarbete med en referensgrupp av forskare i...

Vikingatiden växer

Det brukar sägas att vikingatiden började med angreppet på Lindisfarne försommaren 793, när ett kloster på norra Englands östkust angreps av vikingar som dödade flera munkar medan andra lyckades fly. Men denna datering börjar nu ifrågasättas. Mycket tyder på att det man förknippar med vikingatiden började tidigare – och varade längre. – Många brukar säga att vikingatiden börjar ungefär år 800 och slutar cirka 1050. Men detta är fel åt båda håll, säger Charlotte Hedenstierna-Jonson, som är arkeolog och forskare vid Uppsala universitet och Historiska museet i Stockholm. Just nu är hon en av de...

Virket berättar om bättre och sämre tider

Forskare i Europa har under många årtionden gjort dendrokronologiska undersökningar för att åldersbestämma enskilda byggnader från medeltiden och framåt. Dendrokronologi är en metod som används för att datera träd, bland annat genom att studera årsringar. Ringarna varierar från år till år och skiljer ett träd från ett annat, nästan som ett fingeravtryck. Nu har arkeologer också använt sig av dessa data om trä i hus för att analysera hög- och lågkonjunkturer genom historien. – Vi har använt alla dessa data för att analysera husbyggandet i ett vidare perspektiv, säger historikern Fredrik...

Tandsten vittnar om medeltida manuskript

I mitten av 1400-talet lanserade den tyske uppfinnaren Johannes Gutenberg boktryckarkonsten. Innan dess ägnade munkar runt om i Europa enorm möda åt att skriva av böcker för hand. De utsmyckade manuskript med bland annat bladguld och ultramarin, ett intensivt blått färgämne framställt ur mineralet lapis lazuli från gruvor i Afghanistan. Färgämnet var lika dyrt som guld. Men det var inte bara munkar som gjorde jobbet. Dyrbara dokument framställdes även av kvinnor. Forskare i Tyskland har hittat korn av ultramarin i tandsten från en kvinna som dog i medelåldern och begravdes vid ett kloster i...

BLOGG: Lars Olof Björn

Kakao användes för 5300 år sedan

Nya arkeologiska fynd i sydöstra Ecuador visar att kakao användes av indianerna runt Amazonflodens översta biflöden redan för mellan 5450 och 5300 år sedan, vilket är ungefär ett och ett halvt årtusende tidigare än det bruk av kakao som tidigare var känt från Mellanamerika. Runt Amazonflodens bifloder finns 17 arter av släktet Theobroma (="gudaföda"), av vilka Theobroma cacao ger råmaterial för...

Svartvit bild (gravyr): grottöppning med stalaktiter och stalagmiter - droppstenar.

Droppstenar ger arkeologer bättre koll på tiden

Genom att noggannt analysera avlagringarna i en kinesisk droppstensgrotta har forskare från Kina och USA fått nya mått på mängden kol 14 i atmosfären vid olika tidpunkter. Det här ger underlag för noggrannare kol 14-dateringar av till exempel arkeologiska fynd. – De har väldigt fina data. Det här ger en kontroll av andra mätserier, säger professor Göran Possnert på Uppsala universitet, som själv jobbat med kol 14-datering i flera decennier. De nya mätningarna ger en sammanhängande mätserie som sträcker sig 54 000 år tillbaka i tiden, vilket är nära gränsen för hur långt tillbaka kol 14-...

Världens äldsta spår av pest

För 4 900 år sedan dog en ung kvinna. Hon begravdes i en gånggrift mellan Vänern och Vättern. Hon tillhörde en grupp jordbrukare som levde där. Forskarna har nu hittat spår efter bakterien Yersinia pestis i hennes skelett, vilket är det hittills äldsta spåret av pest som hittats. Arkeologerna gissar att pesten uppkom i sydöstra Europa några hundra år tidigare, och sedan spred sig över Europa, Centralasien och Kaukasus. Detta skedde troligen i och med att hjulet och vagnen uppfanns, vilket underlättade långväga rörelser. – Det vi nu har dokumenterat visar att all senare pest kan härledas...

Tuffa vintrar för neandertalarbarnen

Inuti våra tänder finns strukturer som kan jämföras med trädens årsringar, fast de bildas snarare veckovis än årsvis. Med hjälp av laser kan man kartlägga ringarna – och precis som hos träden ger ringarnas bredd en bild av hälsan under perioden då ringen bildades. Ju bredare ring, desto bättre hälsa. Ett internationellt forskarteam har analyserat tänder från två unga neandertalare som levde i en grotta i Frankrike för 250 000 år sedan, samt från en människa som levde på samma plats för drygt 5 000 år sedan. Resultaten har publicerats i Science advances . Forskarna började med att mäta...

Skyterna var en brokig skara

Området kring Svarta havet dominerades för över 2 000 år sedan av skyterna. Den grekiske historikern Herodotos beskrev dem som skickliga ryttare och bågskyttar. Men de bestod av allt att döma av olika folkgrupper som blandats med varandra. Det framgår av en ny studie som arkeologer vid Stockholms universitet genomfört, där dna från 35 individer analyserats. Dessa individer tillhörde folkgrupperna kimmerier, skyter, sarmater och srubnaya-folket. Dessa fyra grupper levde under antiken på stäpperna norr om Svarta och Kaspiska havet. De var huvudsakligen nomadiserade och talade sannolikt...

Rester av ett öländskt blodbad

För den som kommer till Sandby borg vid utkanten av Alvaret finns inte mycket att se, jämfört med Ölands långt mer kända fornborgar. Muren intill stranden har sjunkit ihop till ett ovalt stenröse och det enda som påminner om traktens våldsamma historia är några knapphändiga skyltar från Riksantikvarieämbetet. Men sedan flera år pågår en arkeologisk utgrävning här under delar av sommarhalvåret och det man hittat tyder på att alla borgens invånare har blivit ihjälslagna på ett mycket brutalt sätt. Hittills har bara ungefär nio procent av området undersökts. Den här sommaren upptäckte...

Blandad befolkning på vikingatiden

En studie av lämningar från 38 människor som begravts i Sigtuna under åren 900–1100 visar att många inte kom därifrån. Analyserna bygger på undersökningar av dna och av grundämnet strontium i tänderna, vilket kan påvisa rörlighet under en människas livstid. Sigtuna är en av landets första städer och grundades formellt omkring år 980. Undersökningen av kvarlevorna från sex olika kristna begravningsplatser ger en bild av en geografiskt blandad befolkning. – Variationen är hög i den grupp vi undersökt. Vi kan se att de kommer från tre zoner. För det första från själva Mälardalen. För det andra...

Neandertalare och denisova = sant!

Neandertalarna levde i Europa och västra Asien samtidigt som de så kallade denisovamänniskorna, som forskare hittills bara hittat lämningar av i grottan Denisova i centralasiatiska Altajbergen. Genetiska analyser visar att grupperna måste ha fått barn med varandra. Nu har forskare identifierat kvarlevorna efter ett sådant barn, en flicka som de kallar Denny. – Från början trodde jag att hon var en neandertalare, säger Svante Pääbo, professor vid Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi i Leipzig, Tyskland. Allt som finns kvar av Denny är en cirka 2,5 centimeter lång benflisa...

Utgrävning av massaker på Öland

För den som kommer till platsen intill utkanten av Alvaret finns inte mycket att se, jämfört med Ölands andra långt mer kända fornborgar. Muren intill stranden har sjunkit ihop till ett ovalt stenröse och det enda som påminner om Sandby borgs våldsamma historia är några rätt knapphändiga skyltar från Riksantikvarieämbetet. Men sedan ett par år arbetar arkeologer med utgrävningar under delar av sommarhalvåren. Hittills har de hittat kvarlevor från 26 individer som alla har spår av våld – flera i form av skador från trubbigt våld mot huvudet. Arkeologerna tror att det kan finnas hundratals...

Öl i Norden på järnåldern

Vi vet att det bryggdes öl i Mellanöstern redan omkring 4000 f. Kr. men i Norden är beläggen mer sentida. Arkeologer från Lunds universitet har nu funnit förkolnade skalkorn med groddar, som visar att man producerade malt till ölbryggning. De förkolnade kornen hittades intill en lågtemperaturugn, vilket tyder på storskalig ölproduktion redan på 400–600-talen. Sannolikt bryggde man öl både för handel och inför högtider. Resultaten är publicerade i Archaeological and Anthropological Sciences .

Spelpjäser avslöjar omfattande valjakt

Det finns många spelpjäser från järnåldern på dagens museer. Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet analyserat ett stort antal av dessa spelpjäser och kommit fram till att de tillverkades från mitten av 500-talet av valben. Forskarna drar därför slutsatsen att det troligen förekom en omfattande valjakt. Sannolikt handlar det om valarten nordkapare, som kan väga 50–80 ton. Den simmar långsamt nära kusterna och innehåller så mycket späck att den flyter när den dödas. Benstrukturen jämförs med referensben från val. Det finns skriftliga källor om storskalig valjakt under...