arkeologi

Fester och presenter skapade allianser under järnåldern

Kungshögen i Sunnerby som ligger på Kållandsö i Vänern grävdes ut 2000 - 2012 av Annelie Nitenberg och Anna Nyqvist Thorsson vid Göteborgs universitet. De grävde också ut en stor hall och en storgård intill högen, som visar att platsen varit säte för en lokal elit som visade sin makt genom exklusiva vanor och monument. Både storhögen och hallen har daterats till 600-talet e Kr, det vill säga Vendeltiden. Nu har Annelie Nitenberg skrivit en avhandling där hon har analyserat fynden från utgrävningarna. – Jag ville ta reda på varför högarna byggdes och vilka sociopolitiska handlingar som...

Stenålderns jägare odlade spannmål

Spåren efter jägarnas och samlarnas odlingar är mycket få och mycket små. Men en studie gjord av forskare vid bland annat Helsingfors universitet och arkeologer i firmorna Arkeologerna och Arkeologikonsult mer än fördubblar underlaget för analyser av sådana fynd jämfört med vad som funnits tillgängligt tidigare. Materialet från Mellansverige och Åland består av sädeskorn som hittats på boplatser, några inbäddade i keramik. Det rör sig i de flesta fall om få korn, men den samlade mängden ger ändå en bild av att jägarna och samlarna i den så kallade gropkeramiska kulturen odlade själva och inte...

Fysikernas starka ljus knäcker uroxens gåta

Under stenåldern fanns en stor men grund sjö i mitten av nuvarande Skåne. Kring den låg flera boplatser, och dessutom många små lägerplatser där människor arbetade och övernattade under kortare tid. Här finns numera Rönneholms mosse, som används för torvtäkt. Det var här arkeologen Arne Sjöström för några år sedan hittade ett 9 000 år gammalt revben från en uroxe, som visade sig bära på en intressant historia. Arkeologerna upptäckte ett runt hål i revbenet och drog slutsatsen att det var spår efter ett vapen. De kunde också se att något satt inkilat inuti hålet – kanske en flisa av revbenet,...

Dna-teknik leder arkeologerna förbi rasbiologin

1 | Varför har du skrivit denna bok? – Därför att dna-forskningen håller på att revolutionera arkeologin. Ett av flera områden som berörts av detta är indoeuropéernas omdebatterade migrationer. En annan anledning är att frågan om kopplingen mellan indoeuropeisk religion och äldre skandinavisk religion har fascinerat mig under hela mitt forskarliv. Jag har sysslat med detta sedan 1980-talet. 2 | Är forskning om indoeuropéer politiskt känslig? – Ja, den har i alla fall varit det. Historien om de indoeuropeiska folken i Centralasien var från början en språkhistorisk upptäckt från 1800-talet, som...

BLOGG: Lars Olof Björn

Kakao användes för 5300 år sedan

Nya arkeologiska fynd i sydöstra Ecuador visar att kakao användes av indianerna runt Amazonflodens översta biflöden redan för mellan 5450 och 5300 år sedan, vilket är ungefär ett och ett halvt årtusende tidigare än det bruk av kakao som tidigare var känt från Mellanamerika. Runt Amazonflodens bifloder finns 17 arter av släktet Theobroma (="gudaföda"), av vilka Theobroma cacao ger råmaterial för...

Liten risk för handel med arkeologiskt stöldgods

Köper du till exempel ett romerskt mynt av en privatperson finns det en liten risk att du bidrar till plundring och i förlängningen terrorfinansiering. Men överlag bedöms risken som liten att arkeologiska föremål som plundrats av till exempel Islamiska staten sålts i någon större omfattning inom Sverige. Det framgår av en rapport där forskare bedömt omfattningen av handeln med arkeologiska riskföremål: Svensk marknad för kulturföremål från krigs- och konfliktzoner: En riskanalys . Rapporten har tagits fram av Polisen och Riksantikvarieämbetet i samarbete med en referensgrupp av forskare i...

Vikingatiden växer

Det brukar sägas att vikingatiden började med angreppet på Lindisfarne försommaren 793, när ett kloster på norra Englands östkust angreps av vikingar som dödade flera munkar medan andra lyckades fly. Men denna datering börjar nu ifrågasättas. Mycket tyder på att det man förknippar med vikingatiden började tidigare – och varade längre. – Många brukar säga att vikingatiden börjar ungefär år 800 och slutar cirka 1050. Men detta är fel åt båda håll, säger Charlotte Hedenstierna-Jonson, som är arkeolog och forskare vid Uppsala universitet och Historiska museet i Stockholm. Just nu är hon en av de...

Virket berättar om bättre och sämre tider

Forskare i Europa har under många årtionden gjort dendrokronologiska undersökningar för att åldersbestämma enskilda byggnader från medeltiden och framåt. Dendrokronologi är en metod som används för att datera träd, bland annat genom att studera årsringar. Ringarna varierar från år till år och skiljer ett träd från ett annat, nästan som ett fingeravtryck. Nu har arkeologer också använt sig av dessa data om trä i hus för att analysera hög- och lågkonjunkturer genom historien. – Vi har använt alla dessa data för att analysera husbyggandet i ett vidare perspektiv, säger historikern Fredrik...

Medeltida manuskript syns i tandsten

I mitten av 1400-talet lanserade den tyske uppfinnaren Johannes Gutenberg boktryckarkonsten. Innan dess ägnade munkar runt om i Europa enorm möda åt att skriva av böcker för hand. De utsmyckade manuskript med bland annat bladguld och ultramarin, ett intensivt blått färgämne framställt ur mineralet lapis lazuli från gruvor i Afghanistan. Färgämnet var lika dyrt som guld. Men det var inte bara munkar som gjorde jobbet. Dyrbara dokument framställdes även av kvinnor. Forskare i Tyskland har hittat korn av ultramarin i tandsten från en kvinna som dog i medelåldern och begravdes vid ett kloster i...

Svartvit bild (gravyr): grottöppning med stalaktiter och stalagmiter - droppstenar.

Droppstenar ger arkeologer bättre koll på tiden

Genom att noggannt analysera avlagringarna i en kinesisk droppstensgrotta har forskare från Kina och USA fått nya mått på mängden kol 14 i atmosfären vid olika tidpunkter. Det här ger underlag för noggrannare kol 14-dateringar av till exempel arkeologiska fynd. – De har väldigt fina data. Det här ger en kontroll av andra mätserier, säger professor Göran Possnert på Uppsala universitet, som själv jobbat med kol 14-datering i flera decennier. De nya mätningarna ger en sammanhängande mätserie som sträcker sig 54 000 år tillbaka i tiden, vilket är nära gränsen för hur långt tillbaka kol 14-...

Världens äldsta spår av pest

För 4 900 år sedan dog en ung kvinna. Hon begravdes i en gånggrift mellan Vänern och Vättern. Hon tillhörde en grupp jordbrukare som levde där. Forskarna har nu hittat spår efter bakterien Yersinia pestis i hennes skelett, vilket är det hittills äldsta spåret av pest som hittats. Arkeologerna gissar att pesten uppkom i sydöstra Europa några hundra år tidigare, och sedan spred sig över Europa, Centralasien och Kaukasus. Detta skedde troligen i och med att hjulet och vagnen uppfanns, vilket underlättade långväga rörelser. – Det vi nu har dokumenterat visar att all senare pest kan härledas...

Tuffa vintrar för neandertalarbarnen

Inuti våra tänder finns strukturer som kan jämföras med trädens årsringar, fast de bildas snarare veckovis än årsvis. Med hjälp av laser kan man kartlägga ringarna – och precis som hos träden ger ringarnas bredd en bild av hälsan under perioden då ringen bildades. Ju bredare ring, desto bättre hälsa. Ett internationellt forskarteam har analyserat tänder från två unga neandertalare som levde i en grotta i Frankrike för 250 000 år sedan, samt från en människa som levde på samma plats för drygt 5 000 år sedan. Resultaten har publicerats i Science advances . Forskarna började med att mäta...

Skyterna var en brokig skara

Området kring Svarta havet dominerades för över 2 000 år sedan av skyterna. Den grekiske historikern Herodotos beskrev dem som skickliga ryttare och bågskyttar. Men de bestod av allt att döma av olika folkgrupper som blandats med varandra. Det framgår av en ny studie som arkeologer vid Stockholms universitet genomfört, där dna från 35 individer analyserats. Dessa individer tillhörde folkgrupperna kimmerier, skyter, sarmater och srubnaya-folket. Dessa fyra grupper levde under antiken på stäpperna norr om Svarta och Kaspiska havet. De var huvudsakligen nomadiserade och talade sannolikt...

Rester av ett öländskt blodbad

För den som kommer till Sandby borg vid utkanten av Alvaret finns inte mycket att se, jämfört med Ölands långt mer kända fornborgar. Muren intill stranden har sjunkit ihop till ett ovalt stenröse och det enda som påminner om traktens våldsamma historia är några knapphändiga skyltar från Riksantikvarieämbetet. Men sedan flera år pågår en arkeologisk utgrävning här under delar av sommarhalvåret och det man hittat tyder på att alla borgens invånare har blivit ihjälslagna på ett mycket brutalt sätt. Hittills har bara ungefär nio procent av området undersökts. Den här sommaren upptäckte...

Blandad befolkning på vikingatiden

En studie av lämningar från 38 människor som begravts i Sigtuna under åren 900–1100 visar att många inte kom därifrån. Analyserna bygger på undersökningar av dna och av grundämnet strontium i tänderna, vilket kan påvisa rörlighet under en människas livstid. Sigtuna är en av landets första städer och grundades formellt omkring år 980. Undersökningen av kvarlevorna från sex olika kristna begravningsplatser ger en bild av en geografiskt blandad befolkning. – Variationen är hög i den grupp vi undersökt. Vi kan se att de kommer från tre zoner. För det första från själva Mälardalen. För det andra...