arkeologi

Tecken på tidig valjakt

Det finns många spelpjäser från järnåldern i dagens museer. Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet analyserat dessa spelpjäser. Det visar sig att de gjordes av valben från mitten av 500-talet, varför forskarna menar att pjäserna sannolikt kommer från en omfattande valjakt. Pjäserna kommer från valarten Nordkapare, som kan väga 50–80 ton. De simmar långsamt nära kusterna och innehåller så mycket späck att de flyter när de dödas. Skriftliga källor har omtalat storskalig valjakt under vikingatiden från och med 800-talet, men dessa nya rön tyder på att man jagade val i stor skala...

Fiskelycka för tidiga skandinaver

Skandinaviens första invånare åt massor av fisk. Det framgår av en studie, där forskare i osteologi vid Lunds universitet har analyserat skelett från drygt 80 individer som levde i södra Skandinavien för 7 500–10 500 år sedan. Forskarna har även analyserat djurskelett vid boplatserna. Vid en av boplatserna kom omkring 60 procent av proteinintaget från fisk, vid en annan ungefär 50 procent. Rent konkret handlade det om exempelvis karpfiskar, abborre, gädda, sill, pigghaj och rödspätta. Säl och delfiner var också viktig föda för de första skandinaverna. Analyserna visar att andelen fisk i födan...

Forntida jägare hade sofistikerade vapen

Arktiska jägar- och samlarsamhällen tillverkade olika typer av pilspetsar, som sannolikt hade specialiserade användningsområden. Det är slutsatsen av ett experiment där amerikanska arkeologer har rekonstruerat olika typer av jaktvapen, som har varit i bruk under samma era. Det handlar om pil- och spjutspetsar av sten, av sten och ben och av enbart ben. Genom att testa spetsarna på bland annat renkadaver kunde forskarna se att vapnen gav olika typer av skador. Troligen användes den sammansatta flintstensspetsen för att jaga mindre byten, medan sten- och benspetsarna användes för att jaga...

Neandertalare skapade konst

Homo stupidus – den dumma människan – var ett av namnförslagen som diskuterades innan forskarna fastnade för Homo neanderthalensis. Våra utdöda släktingar har alltid haft rykte om sig att vara tröga och sakna förmåga att tänka i symboler. Nu får de upprättelse. En internationell forskargrupp har kommit fram till att målningarna i tre spanska grottor är mer än 64 000 år gamla. Eftersom Europas äldsta spår av moderna människor är över 20 000 år yngre slår de fast att upphovsmännen måste ha varit neandertalare. Bland motiven i grottorna finns symboler och mönster med linjer, prickar och...

BLOGG: Lars Olof Björn

De första amerikanerna

När och hur kom människorna först till Amerika? Tills för några år sen var den allmänna meningen att människor inte anlände till Amerika förrän i slutfasen av den senaste istiden, över en landbrygga över det som nu är Berings Sund, för omkring 13500 år sedan, och att de på grund av is inte kunde fortsätta söderut förrän för omkring 12000 år sen. Avkomlingarna till detta Clovis-folk skulle inte ha...

Så mår du jämfört med ismannen

I gränslandet mellan Österrike och Italien ligger bergsmassivet Ötztalalperna. En solig septemberdag 1991 var två alpinister på väg till en fjällstuga, efter att ha bestigit en av Ötztalalpernas många toppar. När de passerade en sänka i en dalgång fick de syn på något brunt och skrynkligt som stack upp ur en töande snödriva. Det visade sig vara en människokropp som såg ut att ha legat där ganska länge. Först trodde man att det rörde sig om en förolyckad alpinist. Men det visade sig så småningom att det handlade om ett mord – som hade begåtts för 5 300 år sedan. Det alpinisterna hade hittat...

Skandinavien befolkades från två olika håll

Den första vågen av migranter till Skandinavien kom från söder, när den senaste istiden tog slut för cirka 11 500 år sedan. De flesta var mörkhyade och hade blå ögon. Något senare kom folk från nordost och fortsatte söderut längs den isfria norska atlantkusten. De hade ljusare hud och en blandning av blå och bruna ögon. De båda grupperna av jägare och samlare möttes och fick barn med varandra. – Båda grupperna bidrog med genetiska varianter som ger låg pigmentering, och som sedan blev ännu vanligare, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet. Låg pigmentering gör...

Armstarka kvinnor införde jordbruk

Förhistoriska skelettdelar från män avslöjar att de blev mer stillasittande när jordbruket började sprida sig i Europa. Hur det nya livet påverkade kvinnors kroppar har varit mer oklart. Nu har brittiska forskare jämfört benrester från förhistoriska jordbrukarkvinnor med skelettet hos dagens kvinnor, som antingen är stillasittande, spelar fotboll, springer eller ror på elitnivå. De förhistoriska kvinnorna hade mest gemensamt med roddarna. – Deras ben är snarlika, men de förhistoriska kvinnorna hade ännu starkare armar, säger Alison Macintosh, biologisk antropolog vid University of Cambridge...

Förfäder som blev längre – och ibland kortare

Våra förfäders längd har inte utvecklats linjärt. Forskare från Cambridge university har analyserat kvarlevor från 311 individer från vår förhistoria, från för fyra miljoner år sedan till omkring 10 000 år f.Kr. Det visade sig att vägen från apa till människa inte var helt spikrak. Även om den långsiktiga utvecklingen gick från mindre till större individer så skedde flera avsteg längs vägen, då vi tillfälligt blev kortare. Resultaten har publicerats i Royal Society Open Science .

Varför gav vi upp det jämlika jägarlivet?

Varför människan blev jordbrukare och boskapsskötare och därmed övergav en flertusenårig existens som jägare och samlare är en av den arkeologiska forskningens stora frågor. Den har inget entydigt svar, men det finns mycket intressant att säga i ämnet. Tidigare har arkeologer debatterat om de ursprungliga jägar- och samlarkulturerna i Skandinavien själva övergick till att bli bönder, eller om de trängdes undan av invandrande jordbrukande kulturer. I dag är den vanligaste uppfattningen att båda processerna ägt rum, men att den förra varit dominerande. Övergången till jordbruksbaserad ekonomi...

Birkakrigare var en kvinna

Ett fynd från Birka som man länge trott vara en framgångsrik manlig krigare visar sig nu vara en kvinna . Gravplatsen i vikingasamhället Birka i Mälaren grävdes ut på 1880-talet och man trodde oreflekterat att den innehöll en manlig krigare, eftersom graven innehåller vapen. Nu har en dna-analys visat att personen var en kvinna. – Det är en prominent placerad grav på Birka från tidigt 900-tal som ligger nära en samtida garnison och Birkas borg, berättar Torun Zachrisson , docent i arkeologi vid Stockholms universitet och en av forskarna som har analyserat fynden. – Det finns inga...

Lång färd för forntida kvinnor

Under övergången mellan stenålder och bronsålder, för omkring 4 000 år sedan, bestod många familjer i Centraleuropa av par där lokala män levde tillsammans med kvinnor som vuxit upp på avlägsna platser. Mönstret är tydligt i 84 fynd av mänskliga kvarlevor från en period av 800 år. Forskarna har analyserat kvarlevornas dna och strontiumisotoper och på så vis kunnat avgöra personernas geografiska historia. Fynden är gjorda strax söder om Augsburg i södra Tyskland. I de dussintals undersökta gravplatserna ligger kvinnorna begravda på samma sätt som männen, vilket tyder på att de var integrerade...

Våra rötter från stäppen

För 5 000 år sedan nåddes Europa av en stor migration österifrån. Det har främst belagts genom flera studier av genetik, där forskarna ser att dna från jägare-samlare och från jordbrukare har blandats ut med genetiska varianter av en typ som tidigare var mycket ovanliga i Centraleuropa. Förändringen skedde av allt att döma mycket snabbt, varför en storskalig migration är en rimlig förklaring. Herdefolket yamnaya från stäpperna norr om Svarta havet och Kaspiska havet är den grupp som sannolikt förklarar detta. Historien om denna folkvandring visar hur mycket som tidigare varit okänt om vår...

Vi har blivit 100 000 år äldre

Den rådande teorin om vårt ursprung är att Homo sapiens uppstod i Östafrika för 200 000 år sedan. Men nya fynd av fossil och stenverktyg i Marocko visar att anatomiskt moderna människor levde i Nordafrika redan för 300 000 år sedan. Vår afrikanska historia är alltså avsevärt längre och mer geografiskt spridd än vad forskarna tidigare antagit. Källa: Nature

Rätt form på toppigt huvud

Ny forskning visar att hunnerna under sin folkvandring från Centralasien till Europa tog till sig bruket att linda skallen på småbarn för att ge huvudet en speciell form. Metoden spreds även till flera andra folkgrupper i östra och centrala Europa, och forskare har nu konstaterat att olika grupper tillämpade sinsemellan olika tekniker för att skilja ut sig från varandra. Källa: Plos One