Annons

arkeologi

Homo stupidus – den dumma människan – var ett av namnförslagen som diskuterades innan forskarna fastnade för Homo neanderthalensis. Våra utdöda släktingar har alltid haft rykte om sig att vara tröga och sakna förmåga att tänka i symboler. Nu får de upprättelse. En internationell forskargrupp har kommit fram till att målningarna i tre spanska grottor är mer än 64 000 år gamla. Eftersom Europas äldsta spår av moderna människor är över 20 000 år yngre slår de fast att upphovsmännen måste ha varit neandertalare. Bland motiven i grottorna finns symboler och mönster med linjer, prickar och...
I gränslandet mellan Österrike och Italien ligger bergsmassivet Ötztalalperna. En solig septemberdag 1991 var två alpinister på väg till en fjällstuga, efter att ha bestigit en av Ötztalalpernas många toppar. När de passerade en sänka i en dalgång fick de syn på något brunt och skrynkligt som stack upp ur en töande snödriva. Det visade sig vara en människokropp som såg ut att ha legat där ganska länge. Först trodde man att det rörde sig om en förolyckad alpinist. Men det visade sig så småningom att det handlade om ett mord – som hade begåtts för 5 300 år sedan. Det alpinisterna hade hittat...
Den första vågen av migranter till Skandinavien kom från söder, när den senaste istiden tog slut för cirka 11 500 år sedan. De flesta var mörkhyade och hade blå ögon. Något senare kom folk från nordost och fortsatte söderut längs den isfria norska atlantkusten. De hade ljusare hud och en blandning av blå och bruna ögon. De båda grupperna av jägare och samlare möttes och fick barn med varandra. – Båda grupperna bidrog med genetiska varianter som ger låg pigmentering, och som sedan blev ännu vanligare, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet. Låg pigmentering gör...
Förhistoriska skelettdelar från män avslöjar att de blev mer stillasittande när jordbruket började sprida sig i Europa. Hur det nya livet påverkade kvinnors kroppar har varit mer oklart. Nu har brittiska forskare jämfört benrester från förhistoriska jordbrukarkvinnor med skelettet hos dagens kvinnor, som antingen är stillasittande, spelar fotboll, springer eller ror på elitnivå. De förhistoriska kvinnorna hade mest gemensamt med roddarna. – Deras ben är snarlika, men de förhistoriska kvinnorna hade ännu starkare armar, säger Alison Macintosh, biologisk antropolog vid University of Cambridge...
Våra förfäders längd har inte utvecklats linjärt. Forskare från Cambridge university har analyserat kvarlevor från 311 individer från vår förhistoria, från för fyra miljoner år sedan till omkring 10 000 år f.Kr. Det visade sig att vägen från apa till människa inte var helt spikrak. Även om den långsiktiga utvecklingen gick från mindre till större individer så skedde flera avsteg längs vägen, då vi tillfälligt blev kortare. Resultaten har publicerats i Royal Society Open Science .
Varför människan blev jordbrukare och boskapsskötare och därmed övergav en flertusenårig existens som jägare och samlare är en av den arkeologiska forskningens stora frågor. Den har inget entydigt svar, men det finns mycket intressant att säga i ämnet. Tidigare har arkeologer debatterat om de ursprungliga jägar- och samlarkulturerna i Skandinavien själva övergick till att bli bönder, eller om de trängdes undan av invandrande jordbrukande kulturer. I dag är den vanligaste uppfattningen att båda processerna ägt rum, men att den förra varit dominerande. Övergången till jordbruksbaserad ekonomi...