Annons

arkeologi

Under stormaktstiden växte inte bara det svenska riket, utan även huvudstaden Stockholm svällde utanför tullarna. Förmögna handels- och adelsmän anlade så kallade malmgårdar utanför stadskärnan. En av dem låg i kvarteret Rosendal intill dagens Mariatorget. – Det är en överklassträdgård i urban miljö. På 1600-talet var det en kålgård, där det odlades bland annat kål, rovor, betor och lök. Vi ser också att det odlats tobak, troligen som medicinalväxt. Sedan blev den odlingen större och kommersiell på 1700-talet, säger arkeobotanikern Jens Heimdahl vid Historiska museets grävfirma Arkeologerna...
Nordmännens överraskande attack på det engelska klostret Lindisfarne år 793 brukar räknas som vikingatidens start, men det har länge ifrågasatts. Ny forskning visar att mycket av det vi förknippar med vikingatiden är äldre än så.
Studien som letts av den danske dna-forskaren Eske Willerslev visar att de nordbor som for i viking inte bara spred sina gener i alla väderstreck – de tog också in gener. Och inte nog med det. Analyser av 442 individer visar att en del som deltog i vikingafärder också kom från fjärran. – Det rimmar väl med de diskussioner som länge funnits bland arkeologer och stärker vad vi tänkt oss men inte kunnat bevisa. Det visar tydligt på komplexiteten, att identiteten viking inte är genetisk, utan kulturell, säger arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonson vid Uppsala universitet , verksam i projektet...
Fjällräven fridlystes redan 1928 i Sverige. Dess päls var eftertraktad och stammen hade minskat kraftigt till följd av ett mycket hårt jakttryck. Trots skyddet har fjällräven inte återhämtat sig. Den är klassad som ”starkt hotad” (EN) på svenska rödlistan . Arkeologiska undersökningar visar att fjällrävsjakt har långa traditioner. Polska forskare har hittat lämningar efter 2 400 fjällrävar i Kraków Spadzista i Södra Polen. Platsen är känd sedan tidigare, man har bland annat hitta stora mängder mammutlämningar där samt bevis för att det förekom jakt på mammut i regionen. Tänderna avslöjar när...
Fjolårets utgrävningar av den medeltida kyrkan i Edsleskog, en mil väster om Åmål, väckte sensation på grund av lämningarnas ålder och storlek. De kunde dateras till början av 1200-talet och kyrkan, stor som en katedral, visade sig vara den äldsta kända tegelbyggnaden i dåtidens Sverige. Varför den byggdes i ett ingenmansland, som Dalslands skogsbygder var då, har varken fjolårets eller årets grävningar kastat något ljus över. Sommarens grävningar bekräftar dock att byggnaden var 48 meter lång och 30 meter bred, vilket gjorde den till en av landets största. Oväntad med tegel Teglet är viktigt...
Fornsök är ett verktyg framtaget av Riksantikvarieämbetet där man ser fornlämningar inprickade på karta, jämte information om bland annat koordinater, beskrivning, skick och länkar till dokument som arkeologiska rapporter. Genom att slå på gps-funktionen på appen får användaren en prick som visar var man är. Kring den finns en ring som visar positionens osäkerhet. Till det kommer osäkerheten i de koordinater som arkeologerna angav när lämningen registrerades – vilket kan ha skett långt tillbaka, utan dagens möjlighet att mäta korrekt position. Uppgifter om fornlämningar har varit tillgängliga...