Annons

arkeologi

Den rådande teorin om vårt ursprung är att Homo sapiens uppstod i Östafrika för 200 000 år sedan. Men nya fynd av fossil och stenverktyg i Marocko visar att anatomiskt moderna människor levde i Nordafrika redan för 300 000 år sedan. Vår afrikanska historia är alltså avsevärt längre och mer geografiskt spridd än vad forskarna tidigare antagit. Källa: Nature
Ny forskning visar att hunnerna under sin folkvandring från Centralasien till Europa tog till sig bruket att linda skallen på småbarn för att ge huvudet en speciell form. Metoden spreds även till flera andra folkgrupper i östra och centrala Europa, och forskare har nu konstaterat att olika grupper tillämpade sinsemellan olika tekniker för att skilja ut sig från varandra. Källa: Plos One
Under folkvandringstiden präglades Centraleuropas slättland (i dagens Ungern) av hunnernas intåg österifrån. Hunnerna var boskapsskötande nomader från Centralasien, och den befolkning de mötte i Centraleuropa var huvudsakligen bönder. Nu har arkeologer från Cambridge university i Storbritannien studerat fem gravplatser med sammanlagt ett hundratal skelett från det område där hunnerna trängde fram på 400-talet, för att undersöka i vilken grad det skedde någon integration mellan de två grupperna. Genom att göra en isotopanalys av ben och tänder har forskarna kunnat ta reda på vilken typ av föda...
Att forma huvuden är en urgammal identitetsmarkör. Direkt efter födseln så snördes det ännu mjuka huvudet för att ge kraniet en viss form. I regel fortsatte man tills barnen var ett par år gammalt, sedan hade huvudet fått en form för resten av livet. Detta har praktiserats över hela världen sedan tusentals år tillbaka. Det kan jämföras med omskärelse , tatueringar, piercing, bindande av fötter eller tanddeformering – allt syftande till att ge en kollektiv identitet, markera någon ideologi eller enligt någon skönhetsnorm, eller allt detta samtidigt. Under antikens folkvandringstid på 300-, 400...
De två stora migrationer som format Europas befolkning under forntiden såg helt olika ut. Det framgår av en ny studie som baseras på dna-analyser av fynd från stenåldern och bronsåldern. Den första migrationen , som förde jordbruket från Mellanöstern till Europa för nästan 10 000 år sedan, bestod av män och kvinnor i en jämn fördelning. Men den andra migrationen för 5 000 år sedan, från stäpperna i norr och Kaspiska och Svarta havet västerut, bestod till nio tiondelar av män. – Det visar att det handlade om två helt olika processer, säger Mattias Jakobsson , professor i genetik vid Uppsala...
När kapucinapor krossar stenar uppstår små vassa flisor – som är misstänkt lika de stenbitar som anses bevisa att våra tidiga förfäder kunde tillverka verktyg. Att använda stenar som verktyg är ganska vanligt hos apor. Men kapucinapan Sapajus libidinosus i Brasilien är den enda kända arten som avsiktligt krossar stenar. Varför är det ingen som vet, men en teori är att stenarna innehåller viktiga mineraler som aporna kan slicka i sig. Forskare från Brasilien och Storbritannien har studerat kapucinapornas stenkrossande och kunnat konstatera att det bildas små vassa stenflisor under processen...