arkeologi

Gyttja gömde unika stenåldershus

Innan jordbruket etablerades cirka 4.000 år före vår tideräkning levde jägare och samlare i enkla hyddor som inte krävde stor möda att bygga, eftersom de drog vidare och följde jaktbyten efter säsong. Det är den traditionella bilden av hur de levde, vilket spår av små runda hyddor bekräftat i arkeologiska utgrävningar genom åren. Men den uppfattningen ställs på ända efter fyndet av lämningar från omkring 60 byggnader som nyligen gjordes i området Ljungaviken i Sölvesborg. De har daterats till cirka 6500 före Kristus. Arkeologerna, som överväldigats av fynden, har just börjat gräva sig ned mot...

Dödahavsrullarnas dna kartläggs i Uppsala

Tidigare har man trott att Dödahavsrullarna skrevs av en isolerad sekt, men så verkar inte vara fallet. Vid Evolutionsbiologiskt centrum, EBC, i Uppsala har forskare analyserat dna från ett 40-tal småbitar av rullar från bland annat Qumran vid Döda havet. Där har man hittat de flesta skriftrullarna, som är 2000 år gamla och bland annat innehåller texter som senare kommit att ingå i Bibeln och den judiska Toran. Materialet är ytterst fragmentiserat – omkring 25.000 större och mindre bitar har pusslats ihop till cirka 1000 rullar. Svårigheten att pussla rätt gör tolkningen av texterna svår...

Ströja – stor handelsplats hittad i Kolmården

Här satt han på järnåldern, en storman med kontroll över vägarna genom Kolmården och från Motala ström ut över Östersjön. Här slöt han allianser, höll blot och gav gästabud. Ströja utanför Norrköping träder fram som en centralplats av rang.

Frön avslöjar forntida blomstergravar

Forntiden var allt annat än karg och torftig. När experter på forntida växtmaterial följer med arkeologerna i fält hittar de vackra trädgårdar och spektakulära blomstergravar. Nyligen hittades en järnålderskvinna som begravts på en bädd av gula blommor.

BLOGG: Lars Olof Björn

Kakao användes för 5300 år sedan

Nya arkeologiska fynd i sydöstra Ecuador visar att kakao användes av indianerna runt Amazonflodens översta biflöden redan för mellan 5450 och 5300 år sedan, vilket är ungefär ett och ett halvt årtusende tidigare än det bruk av kakao som tidigare var känt från Mellanamerika. Runt Amazonflodens bifloder finns 17 arter av släktet Theobroma (="gudaföda"), av vilka Theobroma cacao ger råmaterial för...

Matrester avslöjar ålder på keramik

Keramik är ett mycket vanligt fynd när arkeologer gräver ut bosättningar. Om det saknas material att kol 14-datera brukar de använda keramikens utseende för att grovt fastställa vilken period fynden kommer ifrån. Någon mer precis tid har inte varit möjligt att få fram i sådana fall. Men nu anser forskare vid University of Bristol att de löst frågan. Använder spår av matrester Forskargruppen använder fettsyror, spår av matrester, i krukorna eller på krukskärvor. Sådana har även tidigare studerats, men bara för att ge svar på vad människorna ätit. Nu tas syrornas kol till vara för datering. Det...

Mytisk helgedom hittad i Rom

Fyndet av en sarkofagliknande stenkista och en cylinderformad sten, kanske ett fundament till ett altare, har grävts fram i den äldsta delen av Forum Romanum. Just den delen av det jättelika tempel- och ruinområdet förknippas med en kult kring Romulus. Enligt gammal tradition ska Romulus ha grundat Rom år 753 före Kristus, och senare dödat sin tvillingbror Remus. Från det året räknade romarna tiden – ab urbe condita , ”från stadens grundande” – jämte konsulernas och senare kejsarnas regeringsår. Riktigt så gammal är inte den funna helgedomen, utan ett par hundra år yngre, från den så kallade...

Skeppsvrak skriver svensk järnhistoria

När marinarkeologer för två år sedan hittade vraket av ett fraktskepp norr om Dalarö, såg de genast att det var speciellt – men att det kommit lastat med en stor bit järnhistoria hade de ingen aning om. Fyndet är unikt både skeppstekniskt och järnhistoriskt, visar nu analyserna. – Vi har inte sett något liknande skepp. Det är 20 meter långt, 8 meter brett och klinkbyggt, alltså med ett skrov av längsgående plankor som ligger omlott. Det finns en gammal nordisk fartygstyp som kallas holk i skriftliga källor, men som inte har identifierats. Det kan vara en sådan, säger Jim Hansson,...

Skelett skvallrar om 1300-talets stockholmare

Skeletten från 1300-talet har hittats vid Storkyrkans nordöstra hörn i samband med att man grävde i vägen. Många av de begravda är unga kvinnor, några är barn. Dateringen baseras på fynd av mynt från 1354 och 1361 och är preliminär. Det finns också bitar av fönsterglas från samma tid och keramikskärvor från 1300- och 1400-tal. Många av skeletten är välbevarade, så arkeologerna hoppas få bra information av benanalyser, kol 14-datering och isotopanalys som visar om de begravda är från trakten eller inte. – De äldsta skeletten, från 1300-talet, är i bäst skick. I yngre gravar är det mer tegel...

Ull historiskt lika viktig som brons

Redan för fyra tusen år sedan producerades ylletextilier storskaligt i Mellanöstern och bort mot östra Medelhavet. Snabbt spred sig hantverket i Europa och handeln med ull, garn och textilier blev väldigt viktig, lika viktig som handeln med bronsens beståndsdelar koppar och tenn. – Med bronsen kom också ullen till våra breddgrader. Vi ser det i danska gravar med ekkistor som bevarat organiskt material mycket väl. Kring år 2000 före Kristus sprids textilier av ull över hela Europa, berättar arkeologen Sophie Bergerbrant vid Göteborgs universitet. Två kilo ull värt som ett kilo brons – Det var...

Ny teknik väcker stenåldern till liv

Sydvästra Sveriges mest välbevarade hällmålning har nu daterats till sen stenålder. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Göteborgs universitet lyckats blottlägga flera målningar som inte längre var synliga för ögat. Flera av motiven föreställer båtar med älghuvuden, något som tidigare har hittats på hällar i Norge, Ryssland och norra Sverige. Båtarna visar att människor gjorde längre sjöresor under stenåldern. De målades troligen av långväga resenärer på besök från andra delar av Nordeuropa, där motiven varit vanligt förekommande. Studien av hällmålningarna i Tumlehed publicerades i Oxford...

Arkeolog: Kunskap om textilier har gått förlorad

Anita Malmius har studerat textilier från över 100 gravar från bronsålder till vikingatid. Kläder och andra textilier från gravar har alltid systematiskt undervärderats inom arkeologin, anser hon. – När bara män var arkeologer fanns inget intresse för textilier. Minsta lilla nit fick ett fyndnummer, men tygfragment inget alls. Hjalmar Stolpe, som grävde i Birka, tänkte bort textilierna när han skrev sina rapporter. Och det är inte bättre i dag, när kläder är så billiga. Värdet i och förståelsen av textilier har gått förlorat, säger hon. "Fantastisk kvalitet på kläderna" Att tillverka ett...

Spår av Gotlands sista hedningar

För andra sommaren i rad har arkeologer grävt vid kusten i Eke socken på sydvästra Gotland. I fjol hittades ett stort antal gravar i det så kallade Gudings slott, en vallanläggning, byggd före vikingatid. I fornlämningsregistret finns bara åtta gravar noterade men det är minst 50 enligt fjolårets undersökning Och kanske finns lika många till, tror utgrävningsledaren Dan Carlsson från firman Arendus som genomför årliga fältkurser med intresserad allmänhet och forskare från universitetet, i samarbete med folkhögskolan i Hemse. Begravningsplatsen är ett mysterium Platsen man har undersökt har...

En modern Indiana Jones

Filmerna om Indiana Jones inspirerade Sarah Parcak, professor vid amerikanska University of Alabama, att läsa arkeologi och egyptologi. Men i stället för spade och machete är datorn hennes främsta redskap. Som världsledande pionjär inom rymdarkeologi letar hon efter forntida städer, byggnader och infrastruktur genom att analysera bilder tagna från satelliter – och numera allt oftare från drönare. Detta är en bok för alla som vill ha en detaljerad inblick i hur den moderna arkeologin går till, både i fält och bakom datorskärmen, där bilder tagna i olika ljusspektra avslöjar strukturer som...

Lyssna på Rökstenen!

Rökstenen i Ödeshög i Östergötland anses med sina 760 tecken ha den längsta runinskriften i världen. Men hur kan den ha låtit? I ett avsnitt av Riksantikvarieämbetets podcast K-podd läser språkforskaren och runologen Maja Bäckvall högt från Rökstenen och en handfull andra runinskrifter, på rekonstruerad fornnordiska, men också på svenska, danska och engelska.