arkeologi

Vikingens värld mycket äldre än du tror

Nordmännens överraskande attack på det engelska klostret Lindisfarne år 793 brukar räknas som vikingatidens start, men det har länge ifrågasatts. Ny forskning visar att mycket av det vi förknippar med vikingatiden är äldre än så.

Vikingarna – en blandad genetisk skara

Studien som letts av den danske dna-forskaren Eske Willerslev visar att de nordbor som for i viking inte bara spred sina gener i alla väderstreck – de tog också in gener. Och inte nog med det. Analyser av 442 individer visar att en del som deltog i vikingafärder också kom från fjärran. – Det rimmar väl med de diskussioner som länge funnits bland arkeologer och stärker vad vi tänkt oss men inte kunnat bevisa. Det visar tydligt på komplexiteten, att identiteten viking inte är genetisk, utan kulturell, säger arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonson vid Uppsala universitet , verksam i projektet...

Fjällrävsjakt under istiden

Fjällräven fridlystes redan 1928 i Sverige. Dess päls var eftertraktad och stammen hade minskat kraftigt till följd av ett mycket hårt jakttryck. Trots skyddet har fjällräven inte återhämtat sig. Den är klassad som ”starkt hotad” (EN) på svenska rödlistan . Arkeologiska undersökningar visar att fjällrävsjakt har långa traditioner. Polska forskare har hittat lämningar efter 2 400 fjällrävar i Kraków Spadzista i Södra Polen. Platsen är känd sedan tidigare, man har bland annat hitta stora mängder mammutlämningar där samt bevis för att det förekom jakt på mammut i regionen. Tänderna avslöjar när...

Skogskatedral i Dalsland del av storpolitik

Fjolårets utgrävningar av den medeltida kyrkan i Edsleskog, en mil väster om Åmål, väckte sensation på grund av lämningarnas ålder och storlek. De kunde dateras till början av 1200-talet och kyrkan, stor som en katedral, visade sig vara den äldsta kända tegelbyggnaden i dåtidens Sverige. Varför den byggdes i ett ingenmansland, som Dalslands skogsbygder var då, har varken fjolårets eller årets grävningar kastat något ljus över. Sommarens grävningar bekräftar dock att byggnaden var 48 meter lång och 30 meter bred, vilket gjorde den till en av landets största. Oväntad med tegel Teglet är viktigt...

BLOGG: Lars Olof Björn

Kakao användes för 5300 år sedan

Nya arkeologiska fynd i sydöstra Ecuador visar att kakao användes av indianerna runt Amazonflodens översta biflöden redan för mellan 5450 och 5300 år sedan, vilket är ungefär ett och ett halvt årtusende tidigare än det bruk av kakao som tidigare var känt från Mellanamerika. Runt Amazonflodens bifloder finns 17 arter av släktet Theobroma (="gudaföda"), av vilka Theobroma cacao ger råmaterial för...

App hittar fornminnen med gps

Fornsök är ett verktyg framtaget av Riksantikvarieämbetet där man ser fornlämningar inprickade på karta, jämte information om bland annat koordinater, beskrivning, skick och länkar till dokument som arkeologiska rapporter. Genom att slå på gps-funktionen på appen får användaren en prick som visar var man är. Kring den finns en ring som visar positionens osäkerhet. Till det kommer osäkerheten i de koordinater som arkeologerna angav när lämningen registrerades – vilket kan ha skett långt tillbaka, utan dagens möjlighet att mäta korrekt position. Uppgifter om fornlämningar har varit tillgängliga...

Stören i det storpolitiska spelet

Förbittrad över Kalmarunionens förfall for kung Hans av Danmark 1495 till Sverige för att uppvakta riksföreståndaren Sten Sture. I en maktdemonstration seglade han Gribshunden mot Kalmar för att säkra den svenska kronan. Men skeppet sprang i luften efter en brand ombord, medan Hans lyckligtvis var i land. Skeppet som var lastat med dyrbara gåvor blev kvar på botten och hittades på 1960-talet. Först 2015 bekräftades att det rörde sig om Gribshunden, tack vare fyndet av skeppets galjonsfigur. Man har även funnit ett tiotal kanonlavetter – de äldsta som hittats på ett örlogsskepp. Till det...

Stonehenges ursprung avslöjat med ny metod

Megalit. Ordet betyder bokstavligen ”stor sten” på grekiska, och används för att beskriva stenblock av typen som gett Stonehenge sitt ikoniska utseende. Stenarna restes under samma, relativt korta period cirka 2 500 år före vår tideräkning och varje sten väger runt 20 ton. Bergarten kallas sarsen, en sorts sandsten som är ovanlig i närområdet. Står man i mitten av Stonehenge under sommar- eller vintersolståndet ramar stenblocken in solens uppgång och nedgång, men exakt varför monumentet restes är okänt. Tills nyligen gällde det även megaliternas ursprung, men nu har brittiska forskare kunnat...

kameraskärm i förgrund, i skärmen utgrävning under stort tält

Norskt vikingaskepp grävs ut

Skeppsgraven vid gården Jellestad hittades 2018 med georadar, jämte ytterligare gravar och spår efter byggnader. I fjol gjordes ett provschakt i mitten av graven och en del av kölen togs upp. Den daterades med årsringar till år 733. – Skeppet kan förstås ha byggts senare. Men är det så gammalt och det visar sig ha seglat skulle det vara det äldsta segelfartyg som hittats i Norden. Det är det viktigaste att ta reda på. Med hjälp av eventuella andra fynd i graven hoppas vi kunna få en säkrare datering, säger Jan Bil l, professor i arkeologi vid Oslo universitet och ansvarig för grävningen...

Forntida kungahall grävs ut i Östergötland

Fordom ansågs att den så kallade Askahögen var en gravhög. Men formen är speciell, avlång och platt ovanpå, vilket gjorde att forskare ansåg den vara en platå för en gästabudshall. Det bekräftades av arkeologerna Andreas Viberg och Martin Rundkvist, som 2014 undersökte högen med georadar och fann tydliga spår av stolphål. – Vi såg alla stolphål och en härd i mitten. Det var klockrent, eftersom inget hänt på ytan efter hallbyggnadens rivning. När vi grävt en decimeter hittade vi stenarna som stöttat stolparna, säger Martin Rundkvist. Det mest spännande fyndet som gjorts nu är 23 så kallade...

Gyttja gömde unika stenåldershus

Innan jordbruket etablerades cirka 4.000 år före vår tideräkning levde jägare och samlare i enkla hyddor som inte krävde stor möda att bygga, eftersom de drog vidare och följde jaktbyten efter säsong. Det är den traditionella bilden av hur de levde, vilket spår av små runda hyddor bekräftat i arkeologiska utgrävningar genom åren. Men den uppfattningen ställs på ända efter fyndet av lämningar från omkring 60 byggnader som nyligen gjordes i området Ljungaviken i Sölvesborg. De har daterats till cirka 6500 före Kristus. Arkeologerna, som överväldigats av fynden, har just börjat gräva sig ned mot...

Dödahavsrullarnas dna kartläggs i Uppsala

Tidigare har man trott att Dödahavsrullarna skrevs av en isolerad sekt, men så verkar inte vara fallet. Vid Evolutionsbiologiskt centrum, EBC, i Uppsala har forskare analyserat dna från ett 40-tal småbitar av rullar från bland annat Qumran vid Döda havet. Där har man hittat de flesta skriftrullarna, som är 2000 år gamla och bland annat innehåller texter som senare kommit att ingå i Bibeln och den judiska Toran. Materialet är ytterst fragmentiserat – omkring 25.000 större och mindre bitar har pusslats ihop till cirka 1000 rullar. Svårigheten att pussla rätt gör tolkningen av texterna svår...

Blot och gästabud vid Bråviken

Redan på 450-talet byggdes ett väldigt långhus med gästabudshall vid stormannagården Ströja söder om Kolmårdsbranten, mellan Motala ström och Bråviken, en bit norr om dagens Norrköping. Den som slog sig ned där fick full kontroll över handelsvägar i både nord-sydlig och väst-östlig riktning. Det gällde att visa sin makt med prakt och fester, som kan ha gått vilt till. I hallbyggnaden, som mätte hela 40 x 10 meter, har arkeologer hittat mängder med bolmörtsfrö där det en gång stått en ugn. När bolmört eldas framkallar röken hallucinerande effekter. Under vendeltiden etablerades en kultur där...

Frön avslöjar forntida blomstergravar

Forntiden var allt annat än karg och torftig. När experter på forntida växtmaterial följer med arkeologerna i fält hittar de vackra trädgårdar och spektakulära blomstergravar. Nyligen hittades en järnålderskvinna som begravts på en bädd av gula blommor.

Matrester avslöjar ålder på keramik

Keramik är ett mycket vanligt fynd när arkeologer gräver ut bosättningar. Om det saknas material att kol 14-datera brukar de använda keramikens utseende för att grovt fastställa vilken period fynden kommer ifrån. Någon mer precis tid har inte varit möjligt att få fram i sådana fall. Men nu anser forskare vid University of Bristol att de löst frågan. Använder spår av matrester Forskargruppen använder fettsyror, spår av matrester, i krukorna eller på krukskärvor. Sådana har även tidigare studerats, men bara för att ge svar på vad människorna ätit. Nu tas syrornas kol till vara för datering. Det...