arkeologi

Spår av stäppnomader i centrala Skandinavien

I en utgrävning i Linköping på 1950-talet påträffades en grav som var 4 500 år gammal. En man, en kvinna, ett barn och en hund hade begravts med gåvor och smycken. De tillhörde den så kallade stridsyxe- eller båtyxekulturen. Nu har forskare analyserat deras dna, och det visar sig att de och ett dussintal andra individer från samma period har genetiska spår från den så kallade Yamnaya-migrationen. Det handlar om en omfattande migration från stäppen norr om Svarta havet och Kaspiska havet. – Vi har kunnat se spåren av en demografisk förändring under stridsyxekulturens tid. Det handlar om spår...

Spår av Gotlands sista hedningar

För andra sommaren i rad har arkeologer grävt vid kusten i Eke socken på sydvästra Gotland. I fjol hittades ett stort antal gravar i det så kallade Gudings slott, en vallanläggning, byggd före vikingatid. I fornlämningsregistret finns bara åtta gravar noterade men det är minst 50 enligt fjolårets undersökning Och kanske finns lika många till, tror utgrävningsledaren Dan Carlsson från firman Arendus som genomför årliga fältkurser med intresserad allmänhet och forskare från universitetet, i samarbete med folkhögskolan i Hemse. Begravningsplatsen är ett mysterium Platsen man har undersökt har...

En modern Indiana Jones

Filmerna om Indiana Jones inspirerade Sarah Parcak, professor vid amerikanska University of Alabama, att läsa arkeologi och egyptologi. Men i stället för spade och machete är datorn hennes främsta redskap. Som världsledande pionjär inom rymdarkeologi letar hon efter forntida städer, byggnader och infrastruktur genom att analysera bilder tagna från satelliter – och numera allt oftare från drönare. Detta är en bok för alla som vill ha en detaljerad inblick i hur den moderna arkeologin går till, både i fält och bakom datorskärmen, där bilder tagna i olika ljusspektra avslöjar strukturer som...

Lyssna på Rökstenen!

Rökstenen i Ödeshög i Östergötland anses med sina 760 tecken ha den längsta runinskriften i världen. Men hur kan den ha låtit? I ett avsnitt av Riksantikvarieämbetets podcast K-podd läser språkforskaren och runologen Maja Bäckvall högt från Rökstenen och en handfull andra runinskrifter, på rekonstruerad fornnordiska, men också på svenska, danska och engelska.

BLOGG: Lars Olof Björn

Kakao användes för 5300 år sedan

Nya arkeologiska fynd i sydöstra Ecuador visar att kakao användes av indianerna runt Amazonflodens översta biflöden redan för mellan 5450 och 5300 år sedan, vilket är ungefär ett och ett halvt årtusende tidigare än det bruk av kakao som tidigare var känt från Mellanamerika. Runt Amazonflodens bifloder finns 17 arter av släktet Theobroma (="gudaföda"), av vilka Theobroma cacao ger råmaterial för...

Första porträttet av denisovamänniska

2010 hittade ryska arkeologer ett fossilt ben från en flickas lillfinger i grottan Denisova i Sibirien. Dna-analyser visade att flickan tillhört en egen grupp, skild från moderna människor och neandertalare. Det finns mycket få fynd av denisovamänniskor. Förutom lillfingerbenet har forskare bara hittat några tänder och ett käkben. Att utifrån detta rekonstruera hur den utdöda människogruppen såg ut har därför varit mycket svårt. Men med hjälp av en ny genetisk metod har en grupp israeliska och spanska forskare lyckats kartlägga denisovamänniskans anatomi. Resultatet presenteras i tidskriften...

Nya fynd från unikt medeltidsvrak

Fartyget är unikt i sitt slag, ett välbevarat krigsfartyg av ny typ – ett större oceangående fartyg med kanoner. – Vi har dykt i tre veckor nu i slutet av sommaren. Vi har grävt runt skeppet på botten, berättar Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola. Detta är en av de bäst bevarade skeppen från denna tid , vilket gör det till ett litet fönster till senmedeltidens sjöfart. – Mycket är bevarat, vi har hittat tunnor som sannolikt har innehållit proviant – öl och stör, säger Johan Rönnby . De har även funnit en handbössa eller handkanon liksom pilspetsar från armborst...

Stormansgrav funnen i Uppsala

Brandgraven som nu har grävts ut har daterats till folkvandringstid-vendeltid, cirka år 550–600 – samma tid som öst- och västhögarna anläggs i Gamla Uppsala. – Fynden här är nästan finare än i de högar man hittat i Gamla Uppsala, säger Anna Hed-Jakobsson, en av grävningens projektledare. Man har bland annat hittat delar av ett handtag till ett vendeltida praktsvärd med guld, förgyllt silver och röda granater. Man har också funnit mycket annat av guld, silver, brons och järn. Och gulgrönt glas. – Ett oerhört spännande fynd är ett 50-tal spelbrickor av svarvat elfenben, ett 20-tal av dem...

Clara benar ut tusenåriga mord

Lyssna på artikeln: Clara Alfsdotter drivs av att försöka fylla ut luckor i kunskapen om mänskliga kvarlevor, att förbättra metoder för att studera processer som inträffar när människor dör. Därför forskar hon som doktorand om mänsklig förruttnelse, vilket egentligen är rättsmedicinarnas område. – Jag ser att vår förståelse av mänskliga kvarlevor inte är komplett: Jag kan som arkeolog i dag inte tolka ett material så bra som jag skulle vilja. Vi behöver veta mer om förruttnelse inom arkeologin också. Samtidigt som både rättsmedicin och arkeologi kan utvecklas tillsammans, säger Clara...

Människans känsla för konst

För 40 000 år sedan uppträder för första gången avbildande konst i Europa. Den består av små, snidade djurfigurer i elfenben som påträffats i grottor i södra Tyskland. Världens äldsta musikinstrument – en flöjt av ett ben från en gam – är ungefär lika gammalt. Samtidigt dyker de första avbildande grottmålningarna upp: handavtryck och djuravbildningar. De äldsta indonesiska grottmålningarna av avbildade djur och handflator är daterade till ungefär samma tid. Abstrakta mönster har dock målats och ristats på stenar i södra Afrika redan för 70 000–80000 år sedan och lika gamla dekorativa,...

Unikt rum med utsikt

Det bastanta gråstenstornet Skansen Lejonet byggdes 1687 tillsammans med Skansen Kronan intill Haga, inne i dagens Göteborg. De utgjorde försvarspunkter på den södra sidan av Göta älv. Men innan dess, långt före Göteborg, fanns Gullbergs fäste. Det grävs just nu ut av konsultbyrån Arkeologerna vid Statens historiska muséer, som en del av projekt Västlänken. Utgrävningarna visar att det finns fler lämningar efter det gamla fästet under och kring skansen än man tidigare har trott. Men att det skulle finnas ett intakt rum, över 400 år gammalt, hade ingen kunnat föreställa sig. – Det var helt...

Fester och presenter skapade allianser under järnåldern

Kungshögen i Sunnerby som ligger på Kållandsö i Vänern grävdes ut 2000 - 2012 av Annelie Nitenberg och Anna Nyqvist Thorsson vid Göteborgs universitet. De grävde också ut en stor hall och en storgård intill högen, som visar att platsen varit säte för en lokal elit som visade sin makt genom exklusiva vanor och monument. Både storhögen och hallen har daterats till 600-talet e Kr, det vill säga Vendeltiden. Nu har Annelie Nitenberg skrivit en avhandling där hon har analyserat fynden från utgrävningarna. – Jag ville ta reda på varför högarna byggdes och vilka sociopolitiska handlingar som...

Så lärde sig jägarna odla

Spåren efter jägarnas och samlarnas odlingar är mycket få och mycket små. Men en studie gjord av forskare vid bland annat Helsingfors universitet mer än fördubblar underlaget för analyser av sådana fynd, jämfört med vad som funnits tillgängligt tidigare. Materialet från Mellansverige och Åland består av sädeskorn som hittats på boplatser, några inbäddade i keramik. Det rör sig i de flesta fall om få korn, men den samlade mängden ger ändå en bild av att jägarna och samlarna i den så kallade gropkeramiska kulturen odlade själva och inte bara bytte till sig säd av jordbrukare. Det handlar främst...

Fysikernas starka ljus knäcker uroxens gåta

Under stenåldern fanns en stor men grund sjö i mitten av nuvarande Skåne. Kring den låg flera boplatser, och dessutom många små lägerplatser där människor arbetade och övernattade under kortare tid. Här finns numera Rönneholms mosse, som används för torvtäkt. Det var här arkeologen Arne Sjöström för några år sedan hittade ett 9 000 år gammalt revben från en uroxe, som visade sig bära på en intressant historia. Arkeologerna upptäckte ett runt hål i revbenet och drog slutsatsen att det var spår efter ett vapen. De kunde också se att något satt inkilat inuti hålet – kanske en flisa av revbenet,...

Dna-teknik leder arkeologerna förbi rasbiologin

1 | Varför har du skrivit denna bok? – Därför att dna-forskningen håller på att revolutionera arkeologin. Ett av flera områden som berörts av detta är indoeuropéernas omdebatterade migrationer. En annan anledning är att frågan om kopplingen mellan indoeuropeisk religion och äldre skandinavisk religion har fascinerat mig under hela mitt forskarliv. Jag har sysslat med detta sedan 1980-talet. 2 | Är forskning om indoeuropéer politiskt känslig? – Ja, den har i alla fall varit det. Historien om de indoeuropeiska folken i Centralasien var från början en språkhistorisk upptäckt från 1800-talet, som...