arkeologi

Stridskniv från järnåldern hittad i Västerås

En lång stridskniv från tidig vikingatid har hittats i en gammal brunn vid bygget av ett bostadsområde i Västerås. Kniven har bevarats ytterst väl tack vare leran i brunnen.

Starka vikingakvinnor delvis myt

Få arkeologiska rön i Norden har fått sådant genomslag som upptäckten att en kvinna låg i en förnäm grav på Birka, full med vapen och andra manliga attribut. En bild av amazonkvinnor, lika blodtörstiga som män på slagfältet, spreds globalt. Men det är en bild som nyanserats. Kvinnor fanns med på vikingafärder och vid slag, men deras roll är oklar. Kvinnan på Birka tycks till exempel inte haft fysik för att svinga ett tungt svärd i strid. Om detta och mycket mer berättar litteraturhistorikern Jóhanna Katrín Friđriksdóttir i boken Valkyria . Med stöd av sagor, hjälteberättelser, lagtexter och...

”Vendeltiden började i totalt mörker”

1 | Stora vulkanavbrott strax före mitten av 500-talet förmörkade och kylde ner jorden. Vilken betydelse fick den period som följde, vendeltiden? – Jag tycker det är fascinerande att vendeltiden börjar i totalt mörker, bokstavligt och bildligt. Halva Nordens befolkning kan ha gått under. 250 år senare inleds vikingatiden, och då finns allt på plats – grunden har lagts under de här seklerna. Norden tycks ha drabbats extra hårt av den globala katastrofen, men det kan ha spelat lokala härskare i händerna. De roffade kanske åt sig mark som blivit ledig. 2 | Är det under vendeltiden som någon...

Gåtan med bronsålderns tomma gravar

Tre flacka höjder i åkerkanten, på håll tämligen oansenliga. Men här skulle arkeologerna komma att göra häpnadsväckande fynd inför bygget av nya E18 förbi Enköping. Inte i form av guld och ädla stenar eller monument. Nej, vid Nibble fann de den kanske största kultplats från bronsåldern som grävts ut i Skandinavien. De gravfynd som gjordes här, och på andra platser i östra Mellansverige, har fått arkeologer att omvärdera hur människor såg på döden under yngre bronsåldern. Det gravskick som ansetts typiskt för bronsåldern – att lägga brända ben i urnor under rösen – verkar här ha varit mer...

BLOGG: Lars Olof Björn

Det elamitiska skriftsystemet

Elam omnämns ett flertal gånger i Bibeln , dels som Noas sonson (Sems son), dels som ett land . Landet har identifierats som ett område som ligger i nuvarande västra Iran vid Persiska Vikens norra del. Här utvecklades ett av världens äldsta skriftsystem, som man länge arbetat för att tyda. Ett stort framsteg i uttydningsarbetet har nyligen gjorts av fransmannen François Desset och kommer snart...

Jämtlands bönder odlade en helt egen typ av korn

Kornet är vårt härdigaste sädesslag, och det enda som kan odlas i stora delar av norra Sverige med mindre ljus och kort odlingssäsong. Men innan jordbruket blev storskaligt och mer inriktat på monokultur fanns stora regionala genetiska variationer inom de så kallade lantsorterna. I Norden fanns tre huvudsakliga grupper av korn – en variant i ett band över norra Norge, Sverige och Finland, en i ett band i mellersta och södra Norrland, och en tredje i söder. Men kring Storsjön fanns en helt egen typ, visar analyser av bevarade frön från slutet av 1800-talet som gjorts av forskare vid Linköpings...

Språk och arkeologi möts i nytt center

Ett nytt center med tvärvetenskaplig forskning kring de forna indoeuropéernas kultur, språk och arkeologi har bildats vid Stockholms universitet. Där ska nya rön länkas samman, med dna-analys som en viktig nyckel. Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet, är densom ska leda centret.

Dna-analys nyanserar syn på vikingatidens kön och klass

Arkeologer i Finland har med dna-analys funnit att en person som begravts i slutet av vikingatiden med två svärd och smycken som hör till tidens kvinnliga dräkt var en man som hade en extra uppsättning kvinnliga könskromosomer. Medan kvinnor har två X-kromosomer, XX, och män en X- och en Y-kromosom, XY, hade individen uppsättningen XXY. Det kallas Klinefelters syndrom, och drabbar bara en pojke på 576. Det sällsynta tillståndet yttrar sig dock på väldigt olika sätt hos olika personer, många märker ingenting alls. Om individen i graven varit avvikande eller själv uppfattat sin könsidentitet...

Unik stenåldersmiljö grävs fram i Östergötland

Fyndplatsen ligger i en torvtäkt intill Tåkern, i Dagsmosse i Östergötland. Kärrtorven här är ovanligt nog inte sur, utan fortfarande neutral och bevarar allt. Sedan 2016 har arkeologerna hittat barkgolv, fiskfällor av trä, mjärdar med nät av tvinnade växttrådar, jaktredskap i toppskick av ben och horn, 100 000-tals djurben, slakt- och hushållsavfall och slagen sten. Ett unikt fynd är en benspets med eggar av vassa kvartsbitar, ”mikrospån”, som limmats fast med harts. Det är den första av detta slag som bevarats intakt. Många fynd i Dagsmosse, som dessa harpun- och ljusterspetsar, har...

Forntidens människor blev äldre än man trott

Brutalt, torftig och kort. Så har livet på forntiden ofta sammanfattats. Fast var det verkligen så kort? En ny analysmetod kan bedöma hög ålder – och det visar sig att äldre personer i gamla gravar systematiskt har bedömts vara yngre. Tidigare har osteologer, benforskare, av erfarenhet kunnat se om ett skelett kom från en äldre individ, men det har saknat vetenskapliga kriterier. Åldern har därför bedömts med väldigt stora spann, förklarar Caroline Ahlström Arcini , osteolog vid Historiska museets grävfirma Arkeologerna i Lund. – Förut kunde vi säga ”över 50” eller ”40 till 60” år. Nu har vi...

”Plundrade” gravar hade vittjats av efterlevande

I över hundra år har arkeologer noterat att kvinnors broscher och mäns vapen saknas i gravar på kontinenten från tidig vendeltid (cirka 550–750 enligt vår tideräkning). Det har antagits att gravarna plundrats på de dyrbara föremålen. Först nu har en stor kartläggning gjorts, av en europeisk forskargrupp ledd av arkeologer vid Stockholms universitet. Den visar att andra dyrbara gravgåvor systematiskt har lämnats kvar, varför de anser att plundringsteorin måste överges. – I exempelvis en engelsk kvinnograv hade broscher avlägsnats från en grav där kroppen just hade börjat förmultna. Man hade...

Gravmonument visar på maktkamp i Sverige

En ny tid stod för dörren. Under 1100- och 1200-talen ersattes de enkla gamla träkyrkorna och mäktiga familjers gårdskyrkor av sockenkyrkor i sten av kontinentalt snitt. Kyrkan flyttade med påvedömets stöd fram sina positioner, och lierade sig med kungamakten. En modern kung skulle inte längre få sin legitimitet av mäktiga familjer utan från Gud. Men alla ville inte vara med om den nya ordningen. Framför allt gjorde mäktiga storbönder i Västergötland motstånd. De höll fast vid den maktstruktur med lokala småhövdingar som byggts upp i generationer. När man i resten av det framväxande Sverige...

Alla gener kartlagda hos 35.000 år gammal kvinna

När den moderna människan kom till Europa från Afrika, för drygt 40 000 år sedan, ökade risken för en rad genetiskt överförda sjukdomar. Det är en bild som tidigare forskning pekat på. Men den stämmer inte, enligt svenska forskare som nu har kartlagt hela genomet för en kvinna som levde på Balkan för 35 000 år sedan. – Det pågår en debatt om att när den moderna människan kom till Europa ska det ha uppstått en genetisk flaskhals, det vill säga att den genetiska diversiteten minskade. Det ökar i sin tur risken för inavelssjukdomar. Men den här kvinnan hade en oväntat stor genetisk diversitet,...

Vallgrav pusslar ihop Birkas försvar

Spåren av en försvarsvall och utanför den en vallgrav hittades under utgrävningar 2018–19, och sammanfattats nu i en arkeologisk rapport . De binder ihop en borg och den så kallade garnisonen sydväst om stadsområdet Svarta jorden, med stadsvallen mot Hemlanden – ett gravområde på en ås nordost om staden. Tillsammans bildar de en sammanhängande försvarslinje. – Det har varit en glipa mot sydöst, där marken troligen odlats från Birkas slut tills för hundra år sedan. Man har antagit att där funnits en mur, men inte hittat belägg för det. Det kunde ha varit ett staket, ett snöre eller markeringar...

Orienterare fann skattgömma från bronsåldern

Skattgömman som hittades i ett gryt under ett stenblock, hade krafsats fram av något djur. Flera ärggröna föremål låg i öppen dager när orienterare, i färd med kartritning, passerade den 8 april. Arkeologer kallades genast till platsen och kunde konstatera att det var ett i det närmaste unikt fynd. – Det är omkring 50 föremål i brons, bland annat 13 spiralpärlor som kan vara antingen hårprydnader eller länkar i ett halsband. Det var halsringar och tre fotringar. Bara tre sådana fotringar, så kallade vulstringar, har tidigare hittats i Sverige. Och det var bara fragment. Här är två hela och en...