arkeologi

Alla gener kartlagda hos 35.000 år gammal kvinna

När den moderna människan kom till Europa från Afrika, för drygt 40 000 år sedan, ökade risken för en rad genetiskt överförda sjukdomar. Det är en bild som tidigare forskning pekat på. Men den stämmer inte, enligt svenska forskare som nu har kartlagt hela genomet för en kvinna som levde på Balkan för 35 000 år sedan. – Det pågår en debatt om att när den moderna människan kom till Europa ska det ha uppstått en genetisk flaskhals, det vill säga att den genetiska diversiteten minskade. Det ökar i sin tur risken för inavelssjukdomar. Men den här kvinnan hade en oväntat stor genetisk diversitet,...

Vallgrav pusslar ihop Birkas försvar

Spåren av en försvarsvall och utanför den en vallgrav hittades under utgrävningar 2018–19, och sammanfattats nu i en arkeologisk rapport . De binder ihop en borg och den så kallade garnisonen sydväst om stadsområdet Svarta jorden, med stadsvallen mot Hemlanden – ett gravområde på en ås nordost om staden. Tillsammans bildar de en sammanhängande försvarslinje. – Det har varit en glipa mot sydöst, där marken troligen odlats från Birkas slut tills för hundra år sedan. Man har antagit att där funnits en mur, men inte hittat belägg för det. Det kunde ha varit ett staket, ett snöre eller markeringar...

Orienterare fann skattgömma från bronsåldern

Skattgömman som hittades i ett gryt under ett stenblock, hade krafsats fram av något djur. Flera ärggröna föremål låg i öppen dager när orienterare, i färd med kartritning, passerade den 8 april. Arkeologer kallades genast till platsen och kunde konstatera att det var ett i det närmaste unikt fynd. – Det är omkring 50 föremål i brons, bland annat 13 spiralpärlor som kan vara antingen hårprydnader eller länkar i ett halsband. Det var halsringar och tre fotringar. Bara tre sådana fotringar, så kallade vulstringar, har tidigare hittats i Sverige. Och det var bara fragment. Här är två hela och en...

Kartan visar Bretagne – för 4 000 år sedan

Gravhällen från Saint-Bélec i yttersta delen av Bretagne-halvön hittades redan 1900 och ristningar på den tolkades tidigt som en karta. Men vad den föreställer har forskare inte lyckats lista ut förrän nu, med hjälp av avancerade bildanalyser. Ristningen avbildar ett 2x3 mil, eller 60 000 hektar, stort område i omgivningarna. En slående struktur på gravhällen är en långsmal triangulär fördjupning, antingen en naturlig eller uthuggen spricka i stenen, ut mot en kortsida. – Vi jämförde det med den lokala topografin, och såg att den har samma form som ån Odets dalgång. Det är just den del av...

BLOGG: Lars Olof Björn

Det elamitiska skriftsystemet

Elam omnämns ett flertal gånger i Bibeln , dels som Noas sonson (Sems son), dels som ett land . Landet har identifierats som ett område som ligger i nuvarande västra Iran vid Persiska Vikens norra del. Här utvecklades ett av världens äldsta skriftsystem, som man länge arbetat för att tyda. Ett stort framsteg i uttydningsarbetet har nyligen gjorts av fransmannen François Desset och kommer snart...

Unika fynd i egyptiska kungastaden

Utgrävningen påbörjades i höstas, och blev snabbt omdiskuterad i arkeologiska kretsar när fynden nyligen offentliggjordes. Platsen presenterades som en glömd gyllene stad, fast den varken var nyupptäckt eller dignade av guld. Men fynden är inte mindre intressanta för det, anser Sofia Häggman, egyptolog och intendent vid Medelhavsmuseet i Stockholm. Skyddat av djupt sandlager Det är mycket ovanligt att man gräver ut bosättningar i området, som är fullt av tempel och monument. Platsen är därtill ytterst välbevarad tack vare ett djupt sandlager. Hus med upp till tre meter höga intakta väggar har...

Under skånska mumien: hans barnbarn

Peder Winstrup (1605–1679) var en man med pondus, en av få ämbetsmän som klarade Skånes övergång från Danmark till Sverige med karriären intakt. Han var inte bara Lunds sista danska biskop, utan blev även dess första svenska. Därtill kom hans kvarlevor att bevaras, naturligt mumifierade, ända in i våra dagar. Hans kista har öppnats flera gånger sedan 1800-talet, men först nu har tekniken gjort det möjligt att dra slutsatser om hans liv och leverne. Och att identifiera det foster i ett bylte som lagts under hans vader. Vid senaste kistöppningen, 2014, togs dna-prover ur ben från både Winstrup...

Svenska forskare stöder teori om massgrav i Aten

När massgraven vid Falironbukten i södra Aten hittades 2016 var det en sensation. Fynd av gravar med så många avrättade människor från det antika Grekland är mycket ovanliga. Den osteologiska analysen visar att många kan ha avrättats knästående eller liggande. – Vi kan inte säga att alla avrättades på plats, men ser på frakturerna att många kan ha dött av kraftigt våld mot huvudet. De kan ha stått på knä och blivit ihjälslagna av någon som stått bakom dem, säger osteologen Anne Ingvarsson från Uppsala universitet, som undersökte 79 av skeletten på plats 2016. Hon och kollegan Ylva Bäckström,...

Sex vågor av inflyttning efter istiden

De senaste tio åren har genforskare ritat om kartan över hur Norden befolkades efter den senaste istiden. Men det är bara en del av sanningen – arkeologiska fynd ger en mer komplex bild. Arkeologer från Sverige, Norge, Finland och Ryssland har finkammat regionen efter materiella spår av migrationsvågor söder- och österifrån. Fynd som de beskriver i sin rapport tyder på sex större vågor redan före den äldsta mänskliga dna:n i Norden, vilken daterats till 7.500 år före vår tidräkning. Det är ett glapp på 1.500 år som fylls ut. ”De arkeologiska spåren har hamnat i skymundan” En av rapportens...

Guldfynd i grav från 100-talet

Fynden kom slag i slag under grävningens sista dag: en mycket ovanlig guldberlock, två par fibulor – dräktspännen – och obrända ben. Redan tidigare hade arkeologerna hittat brända ben och en fibula i silverlegering. Bara att hitta välbevarade ben i Bohuslän är uppseendeväckande. Utgrävningen utanför Munkedal gjordes våren 2020 nära en bergtäkt som bit för bit äter upp berget. Längst uppe på krönet, 50 meter över havet, fanns ett gravröse som länge varit känt. Fynden offentliggjordes i slutet av november, och nu har arkeologerna även daterat dem till 100-talet enligt vår tideräkning. Det gör...

9 000 år gammal brandgrav har hittats i Dalarna

Sex brända fragment av ett kranium hittades i våras vid en ledningsgrävning i Orsa. Fyndet tillhör en exklusiv samling, bara ett tjugotal brandgravar från den så kallade jägarstenåldern, cirka 7 000–5 500 f Kr, har tidigare hittats i Skandinavien. – Det är en sensationell datering! Det är inte ofta man får vara med om att hitta något sådant. De äldsta gravarna vi har hittat tidigare i Dalarna är ungefär 2 500–3 000 år gamla, säger Joakim Wehlin, arkeolog vid Dalarnas museum. Han vill göra en större utgrävning på platsen för att bekräfta att det rör sig om en grav, och kanske hitta fler gravar...

7 000 runinskrifter nu sökbara på nätet

Databasen Runor bygger på gps-data för runristningar på bland annat stenar och bergshällar, precis som appen Fornsök med alla fornlämningar, som F&F tidigare skrivit om . Genom att ange sin position kan man se vilka ristningar som finns i närheten. Bakom båda apparna ligger Riksantikvarieämbetet, RAÄ. Inskrifterna beskrivs och förklaras via länkar till Samnordisk runtextdatabas, som ägs och förvaltas av Uppsala universitet. Den kunde tidigare bara användas via ett program som forskare laddade ned på datorn. Arbete pågår med att steg för steg lägga in bilder på alla runinskrifter, och även...

Jätteprojekt ska förklara forntida migration

Forskarna kommer att arbeta i ett sexårigt tvärvetenskapligt projekt, som får 100 miljoner kronor av Europeiska forskningsrådet och ska ledas av Kristian Kristiansen , professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och en av världens främsta bronsåldersforskare. Perioden som ska studeras sträcker sig från jordbrukets ankomst till Europa kring 6.000 före vår tideräkning till bronsålderns slut cirka 500 f.v.t. – Vi ska göra något som aldrig har gjorts tidigare: samköra befintligt arkeologiskt material med miljödata och genetiska analyser i stor skala, ”big data”. Vi ska använda tusentals kol...

Vikingatida silverskatt hittad i Täby

Arkeologerna har just avslutat utgrävningen i utkanten av området Viggbyholm i Täby, som på vikingatiden låg alldeles intill en djup och smal havsvik och hade ett gynnsamt läge för långväga kontakter. Det visar inte minst de arabiska mynt som fanns i skatten, jämte ett antal europeiska. Ett av de europeiska mynten kom från Rouen i Frankrike och har daterats till 900-talet. – Det unika i fyndet är sammansättningen och kvalitén med bland annat åtta intakta halsringar, två armringar och tolv mynt omgjorda till halssmycken. Det franska myntet var bara känt från bilder i en bok från 1700-talet och...

1600-talets överklass odlade tobak mitt i stan

Under stormaktstiden växte inte bara det svenska riket, utan även huvudstaden Stockholm svällde utanför tullarna. Förmögna handels- och adelsmän anlade så kallade malmgårdar utanför stadskärnan. En av dem låg i kvarteret Rosendal intill dagens Mariatorget. – Det är en överklassträdgård i urban miljö. På 1600-talet var det en kålgård, där det odlades bland annat kål, rovor, betor och lök. Vi ser också att det odlats tobak, troligen som medicinalväxt. Sedan blev den odlingen större och kommersiell på 1700-talet, säger arkeobotanikern Jens Heimdahl vid Historiska museets grävfirma Arkeologerna...