Annons
Jordens yta sedd från en satellit

Över 70 procent av jordens yta är täckt av världshaven. Nya forskningsrön tyder på att vattnet kom från mineralerna långt nere i jordskorpan.

Bild: 
NASA

Allt vatten i världshaven kan ha kommit inifrån jorden

Författare: 

Publicerad:

2014-06-19

Det finns mer vatten instängt i mineralerna djupt under jordytan än vad som behövs för att fylla alla världshaven.Amerikanska forskare har mätt jordbävningsvågor och kommit fram till att vattenhaltiga mineraler finns långt nere i jordskorpan i den så kallade övergångszonen på mellan 410 och 660 kilometers djup.

Samtidigt har de undersökt den konstgjorda ringwoditen, en mineral uppkallad efter geologen Ted Ringwood. Ringwodit har hittats naturligt bara en enda gång på jorden, gömd inne i en liten diamantklump från en vulkan i Brasilien.

Laboratorieexperiment visar att ringwoditen, till skillnad från många andra mineraler, håller sig stabil under extrema tryck och temperaturer som råder djupt nere i jorden ända till en tiondel avståndet mot centrum. Ringwoditen kan kapsla in vatten upp till ett par procent av sin egen vikt. Vattnet är dock inte i någon för oss bekant form, som flytande, is eller ånga. Inne i mineralernas kristaller finns istället vattenkomponenterna – väte och syre.

– Övergångszonen, som börjar på drygt 400 kilometer ner i jordmanteln, är 250 kilometer tjock. Så det ryms upp till fem gånger mer vatten därnere än i alla världshaven, säger Henrik Skogby, professor i mineralogi vid Naturhistoriska museet i Stockholm.

Upptäckten stödjer hypotesen om att vattnet fanns på jorden från början, och inte den konkurrerande synen att det har färdats hit med kometerna. Det låter också mer sannolikt, menar Henrik Skogby.

– De stora bombardemangen mot den unga jorden utifrån rymden svepte bort både jordens atmosfär och haven, så det kan ha varit svårt med påfyllning. Men har vattnet funnits i mineralerna i jordens inre, så har vår glob haft en buffert att regelbundet fylla oceanerna på nytt.

Transporten av de vattenhaltiga mineralerna upp till jordytan må vara väldigt långsam, berättar Henrik Skogby. De rör sig kanske med några centimeter om året. Men har man tio till hundra miljoner år på sig så fylls oceanerna på nytt ändå.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar