Sänkt rösträttsålder gynnar MP och SD
En sänkning av rösträttsåldern till 16 år skulle mest gynna MP och SD, och mest missgynna V och KD. Men den sammanlagd effekten skulle ändå vara marginell.
Vi har i Forskning & Framsteg tidigare skrivit om att förstagångsväljare oftare röstar på partier i medvind och är mer påverkade av tillfälliga opinioner (F&F 6/2010). Om man tittar på en ännu yngre grupp så förstärks detta mönster.
Inom SOM-institutets årliga mätningar undersöks 16–17-åringars politiska preferenser, och statsvetaren Mikael Persson vid Göteborgs universitet har analyserat siffrorna för åren 2010–12.
Det visade sig att MP fick 16 procent av sympatierna bland 16–17-åringarna (mot 11 procent av 18-plussarna). På liknande sätt fick SD 9 procent av sympatierna av 16–17-åringarna (mot 6 procent av 18-plussarna). V fick dock bara 3 procent i gruppen (mot 5 procent av 18-plussarna, och KD bara 2 (mot 3 procent av 18-plussarna). Även S hade en opinionstapp bland de yngre, och fick bara 25 procent av sympatierna (mot 30 procent av 18-plussarna). Övriga partier hade bara marginella skillnader mellan dessa åldergrupper.
Även om skillnaderna var stora för vissa partier, så är andelen 16–17-åringar mindre än tre procent av befolkningen. Valresultaten skulle därför knappast förändras dramatiskt av en sänkt rösträttsålder. Däremot är det tänkbart att en sådan reform skulle få partierna att rikta in sig mer på ungdomar, och på så sätt förändra det politiska landskapet.
