Annons

Avfärda inte luftburen ebolasmitta

Författare: 

Publicerad

2014-10-09

Vid upprepade tillfällen har jag läst eller fått höra att ebolavirus inte kan spridas via luft utan bara via kroppsvätskor. Detta förmedlar i värsta fall en naiv bild av att kroppsvätskor är något som enbart finns i flytande form inom oss eller på ytor i vår närhet. I själva verket är människor konstant omgivna av ett moln av olika kroppsfragment.

En person i rörelse avger bortemot tiotusen hudflagor varje minut. Virusbemängda kräkningar och diarréer tillhör de vanliga symptomen på ebolasmitta. Båda ger upphov till rikligt med luftburna vätskepartiklar. När vi pratar, äter, hostar och andas sprids mängder av små partiklar från slemhinnorna i luftvägarna. När vi spolar toaletten fyller vi rummet med mikroskopiska droppar vatten som kan vara rika på virus och bakterier. Kroppsvätskor som hamnar på kläder, textilier eller andra ytor i omgivningen letar sig ut i luften genom olika typer av mekanisk påverkan: rörelse; sängbäddning; friktion mot andra föremål; luftvirvlar.

En stor del av de partiklar som avges på detta sätt är under 10 µm i diameter och kan därmed sväva runt i luften under lång tid. De har också en hög sannolikhet att fastna i mun och näsa vid inandning.

I den information världshälsoorganisationen, WHO, ger ut står att luftburen smitta av ebola ännu inte har dokumenterats. Men det kan då vara värt att påminna om att smittvägar i allmänhet är svåra att påvisa. När det gäller infektionssjukdomar vet vi sällan exakt vid vilket tillfälle smittämnet tog sig in i kroppen.

I en studie av Johnson med medarbetare, publicerad 1995 i International Journal of Experimental Pathology, exponerades fyra apor för luftburet ebolavirus. Ytterligare två apor användes som kontroll. Två av de fyra exponerade aporna fick andas in ebolavirus i en låg koncentration medan de andra två fick en hög. Samtliga fyra apor blev infekterade och dog inom några dagar (en av aporna dog som en direkt följd av sjukdomen och de andra tre avlivades för att avbryta lidandet).

Luftburen smittspridning har av tradition länge varit ett lågt prioriterat område i Sverige och övriga Europa. Även om den huvudsakliga smittvägen för ebola med största sannolikhet är olika former av direkt kontakt med kroppsvätskor är det ett farligt antagande att det går att skydda sig bara genom täta kläder i kontakt med patienter.

Jag har vid flera tillfällen hållit seminarier eller suttit i möten tillsammans med vårdpersonal som arbetar i infektionskänsliga miljöer. Det har gällt operationsavdelningar där patienter är utsatta för risk att få in bakterier i såret i samband med det kirurgiska ingreppet såväl som infektionskliniker där istället personalen är i farozonen när de behöver vårda personer med allvarliga och smittsamma sjukdomar. Ofta har jag fått höra att enbart väldigt begränsad, ibland närmast obeflintlig, information ges inom medicinsk grundutbildning när det gäller att hindra luftburen smittspridning.

Att skydda sig mot luftburet biologiskt material är lyckligtvis inte helt omöjligt. I extrema situationer kan det vara nödvändigt att använda sig av effektiv ventilation, filtrerad andningsluft och luftslussar. Men det går att komma långt med allmän kunskap om hur partiklar sprids och transporteras i luften. Stäng dörrar till de utrymmen där smitta förekommer. Fäll ner locket på toaletten före spolning. Var extra försiktig i samband med aktiviteter som avtorkning, hantering av textilier och kraftiga rörelser hos den som är smittad.

Ännu är det bara ett antal tusen personer som drabbats av ebolavirus, men tillväxten har varit exponentiell och exponentiella förlopp riskerar att snabbt bli omfattande. Som en liten räkneövning kan den intresserade anta en fördubbling av antalet smittade varannan månad (enligt de siffror jag har sett tycks detta i nuläget vara en ordentlig underdrift). Om ursprungligen tusen personer är smittade, hur ser då världen ut efter fyra år?

Spridningen av ebola sker snabbare i de nu drabbade länderna än den skulle göra i Europa eftersom vi här har en effektivare sjukvård och andra kulturella mönster. Men ju fler som drabbas desto större risk att ebolaviruset muterar till nya former som överförs ännu enklare mellan människor. Luftburen smitta måste tas på allvar.

Kommentera:

7

Dela artikeln:

Kommentarer

Skrämmande och viktigt att någon tar upp den aspekten. Spanska sjukan började som en ganska harmlös influensa men i enlighet med evolutionslagarna blev den värre eftersom de värsta virusen överlevde och lätt kunde sprida sig i överfyllda sjukhuskorridorer och skyttegravar.

Tack att någon har lite förstånd. Digerdöden var även den luftburen vilket senare forskning bevisat. Att loppor skulle föra över viruset är ju helt absurt.

Det är mycket viktigt att denna aspekt tas upp.Efter att ha följt utveckling vill jag göra följande kommentarer: I Afrika måste även aspekten luftburen- vektorsmitta uppmärksammas (mygg, kackerlackor, flugor, mmmm). I afrika och övriga västvärlden måste också ventilationen med återluft uppmärksammas. När jag ser på skyddsutrustningen (mot bakgrund av luftburet)blir jag förfärad.Felaktig andningsmask och skyddsglasögon användes. I Afrika finns en rad olika traditioner som måste brytas tex kontakterna från de anhöriga till liken, organisationen att koncentrera en massa folk,med likartade symtom, till klinikerna. Religiositeten är hög i afrika varför kyrkorna är samlingsplatser för många där man utbyter aerosoler och kroppsvätskor. Även många läkare räknar med Guds hjälp. Hysterin som uppträder i dessa sammanhang är också en faktor som bör beaktas.Afrikanernas näringsstatus bör också beaktas. Jag saknar hygientekniska experter, med fälthygienisk erfarenhet, vid planeringen av arbetet mot ebola.
Fd.Fälthygieniker

På facebook har jag sett inlägg som refererar till debattartiklar med identiska avsikter att förmedla som denna, med bifogade kommentarer som; "Ebola nu luftburet!", eller "Ebolavirus nu flygfärdigt i långa sträckor!", postade av människor som panikartat övertygats om att viruset nu "emanciperat" sig från behovet att spridas via kroppsvätskor, och på magiskt vis överlever naken exponering på sin långa "flyttfågelresa" över världshaven.

Att handskas med hur man uttrycker sig så att medmänniskor som ej är insatta i terminologin lätt missförstår, är lite slarvigt kan jag tycka. Varför inte diskutera och uttrycka sig om saken på en dokumenterad nivå; att ebolavirus inte överlever på egen hand utanför kroppen att spridas naket luftburet, utan att viruset vanligast sprids vid direktkontakt inbäddat i kroppsvätskor, eller mindre vanligt indirekt aerosolt via luftburna kroppsvätskor? Risken att smittas blir ju inte större av att uttrycka sig dunkelt. Rädslan däremot...se bara på Peter (inte verifierat):s kommentar...

Jag föreslår ett tydligare begrepp, när man talar om det spridningssätt som Jakob Löndahl skriver om: "Via proxy luftburen smitta". Onödigt kanske, då det redan finns accepterade begrepp för detta, men för allmänheten verkar det finnas ett behov av att bli informerade mycket mer tydligt. Omedvetet.

För att visualisera spridningsrisken med denna Ebolasmitta bör man utöver begreppet "luftburen" beakta:

1. HUR FÅ Ebola-virioner behövs för att smitta (färre än 10 st?)??? Om nu denna Ebolavariant kan smitta med färre än 10 virioner via "svett", hur säkert är då exempelvis en handskakning???
Hur hög "titer" av virioner räknar man med i olika kroppsvätskor i olika sjukdomsstadier???

2. HUR går man idag tillväga för att förhindra smittspridning från "Ebolatillfrisknade män" med hänsyn taget till att "sperma" är infektiöst i flera månader????? Löfte om användandet av kondom i västafrika och övriga drabbande länder känns som en klen tröst.

Tack för intressanta kommentarer. En av många behållningar med att skriva på en blogg jämfört med vetenskaplig publicering är möjlighet till snabb respons.

Några mindre tankar i anslutning till ovan sagda. Det sägs ibland att när virus sprids globalt brukar de bli mindre dödliga (exempelvis menade en smittskyddsexpert i vetenskapsradion P1 detta). Men hur blir det om smitta till största delen sker via kontakt med lik? Evolutionen borde i så fall gynna de mer aggresiva formerna?

Ja, jag håller också helt med om att det finns en risk för onödig rädla när information om luftburen smitta sprids. Och rädslan kan vara betydligt mer destruktiv än själva smittan för ett samhälle. Bland annat pågår en diskussion i tidskriften Lancet om detta. Samtidigt menar jag att det är nödvändigt att vi får bättre kunskap om hur smittämnen kommer ut i luften. Sannolikt hade en del smittfall kunnat undvikas med större insikt om luftmiljön. Exempelvis utsattes vårdaren i USA för en enorm risk när hon spolade av skyddsutrustning (hon var inte i kontakt med den sjuke, men hade inte andningsskydd när hon duschade av den behandlande personalen och blev smittad).

Antalet Ebola-vironer som krävs för smitta är en nyckel till hur effektiv luftspridning är. Vad jag vet finns ingen vetenskaplig dokumentation här. Berätta gärna om sådan information dyker upp.

Intressant.

Jag har tvivlat på att pesten verkligen var bakterieburen genom råttor och deras löss. Jag har tänkt att det kanske var ett virus.

Kanske var det så att det var en kombination?

Lägg till kommentar