Annons

Kossorna tar död på oss snart

Författare: 

Publicerad

2011-06-09

Hur kan vi bäst skydda oss mot bakterier som orsakar blodiga diarréer och njursvikt? Vårt samhälle behöver verkligen ta sig en funderare på var antibiotika bäst används. Så länge som status fortsätter att vara quo blir dagens bakterieutbrott i Tyskland snart vardagsmat. Sjukhusen kommer att bli dödsfäIlor, bokstavligt talat. I dagens samhälle sprids bakterier snabbt över världen. Är det djurhållningen eller vi som ska få använda antibiotika?

En bakterie har skakat om västvärlden och det med rätta. Den kallas EHEC efter Enterohemorragisk Escherichia coli. Den första termen kommer av den blodiga diarré som kännetecknar sjukdomssymptom hos den här typen av bakterier, de senare är det vetenskapliga artnamnet på bakterien. Artnamnet förkortas E. coli och är ingen främling för dig.

Det är inte lönt att vara rädd för bakterier. Du har redan miljarder E. coli i tarmen. Precis som människor är inte alla bakterier likadana. Några E. coli är riktigt elaka när de hamnar i fel sorts kropp.

De som insjuknat och dött i Tyskland har inte gjort det i blodiga diarréer. Istället har deras njurar kollapsat. De har fått hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). Bakterien EHEC utsöndrar ett gift som kallas verotoxin. Giftet sprids i blodet och förstör celler i njurarna. Utan fungerande njurar så dör vi. Fast den här gången är det ingen vanlig EHEC vi har att göra med.

Normalt sett lever också EHEC-bakterier helt utan att skada sina värddjur. De är inte vana att leva i människor och våra mänskliga kroppar är inte beredda på att ta emot deras verotoxin. Det är hos kossor, får och getter som EHEC lever. Nio procent av Sveriges nötkreatur har bakterien, men den är inte jämt spridd över landet. I Halland finns den hos upp till 23 procent av djuren.

Det är fel art som drabbas. Giftet som EHEC-bakterier kan utsöndra hos människor är inte evolutionärt utvecklat för att döda oss. Istället är det en försvarmekanism mot de små encelliga urdjur som äter bakterierna. Det vanligaste är att bakterierna stöter på urdjuren ute i naturen, men kanske behövs försvaret också inne i värddjurens kroppar.

Evolutionen är på bakteriernas sida. De kan ganska snabbt svara på yttre hot genom att sprida små genpaket mellan varandra, till och med mellan arter. Den som har bäst genetisk kappsäck för sin miljö vinner. Att vinna betyder i det här fallet att föröka sig mest. Men just de bakterier som är inblandade i det tyska EHEC-utbrottet har försvarat sig mot mer än encelliga djur. De måste också ha levt i en miljö där flera olika typer av antibiotika har används. Det är en miljö som vi människor har skapat åt dem. Hoppsan.

De här bakterierna har nya genkombinationer som inte setts tidigare. Bakterierna har fått sin egen kod, O104:H4. Nu är antibiotika inget som skulle göra insjuknade människor friska eftersom giftet sprids i blodbanan när bakterierna dör. Det säger mer om hur vi slarvat med ett vapen som är viktigare än atombomben.

Vad ska vi göra nu? Bakteriernas motståndskraft mot antibiotika visar hur vårt främsta och i en del fall enda vapen mot sjukdomsalstrande bakterier förlorar sin kraft. Det här är inget vi borde leka med. Just bakterierna som härjar i Tyskland är resistenta mot aminoglykosider, makrolider och beta-laktamantibiotika, allt enligt Beijing Genomics Institute som sekvenserat hela bakteriens genom på tre dagar.

Utbrottet i Tyskland kommer från en bakterie som brukar leva i djur som vi äter. Det verkar rimligt att de har sitt ursprung i någon ko, får eller getbesättning också denna gång. Om bakterierna sedan spridits genom gödselvatten och grönsaker eller inte saknar egentligen betydelse. Det som är så illavarslande är att användningen av antibiotika inom djurhållningen har fått ett så stort genomslag. Är det verkligen vettigt att använda antibiotika till djur och på så sätt skapa en miljö där multiresistenta bakterier utvecklas?

Hur vi än skyddar oss kommer bakterierna alltid att vinna. Du har runt tio gånger så många bakterier på din kropp som dina kroppsegna celler. Det finns över tusen olika arter av bakterier på dig. Det är bakteriernas värld. Har de redan vunnit slaget?

Läs vad forskaren Patrik Ellström, som bland annat jobbat med fågelinfluensa, har för reflektioner kring bakteriens antibiotikaresistens här.

Kommentera:

Dela artikeln:

Lägg till kommentar